En stillasittande livsstil kan försämra minnet

24 juli, 2020
Nuförtiden är det fler och fler som, trots att de tränar regelbundet, generellt lever ett stillasittande liv. Undrar du någonsin om vilka hälsokonsekvenser detta har på din hjärna? Fortsätt läsa för att ta reda på mer om detta!

I allmänhet finns det många hälsofördelar med att hålla sig fysiskt aktiv, särskilt när det gäller hjärnans struktur och funktion. Dock är det ett faktum att forskare i mindre utsträckning forskar om konsekvenserna av en stillasittande livsstil för fysiskt aktiva personer. Detta trots att de flesta människor i dag, även de som följer en träningsrutin, lever ett stillasittande liv.

Vissa studier har till och med visat att en stillasittande livsstil kan vara en riskfaktor för utvecklingen av åldersrelaterad kognitiv försämring.

Dessa visar att 13 % av fallen med Alzheimers världen över kan tillskrivas en stillasittande livsstil. Således skulle en minskning med 25 % av denna siffra kunna förhindra mer än en miljon sjukdomsfall.

En kvinna som sover

Hur är en stillasittande livsstil och kognition relaterat?

Kognitiv försämring innebär att atrofi drabbar hjärnområdet som kallas den mellersta temporalloben, vilken är associerad med minnesnedsättning och Alzheimers sjukdom. I många studier har forskare således sett att fysisk aktivitet påverkar tillståndet i denna region, särskilt hippocampus.

Ett adekvat blodflöde är viktigt för att hjärnfunktionerna ska fungera på grund av att det främjar utvecklingen av nya nervceller och bättre bibehåller hjärnkapaciteten.

Under fysisk aktivitet ökar blodflödet, men en stillasittande livsstil förändrar den glykemiska balansen och därmed minskar blodflödet. Faktum är att studier funnit att det leder till en minskning av vit hjärnsubstans efter så lite som fem år.

Bevis

En ny studie utförd på University of California, Los Angeles (UCLA) undersökte effekterna av en stillasittande livsstil i minnesrelaterade områden. För att göra det fokuserade de inte bara på hur länge de undersökta personerna ägnade åt fysisk aktivitet utan också på hur länge som friska personer sitter still varje dag.

Forskningen följde 49 friska personer med en genomsnittlig ålder på 60 år. Efter att ha fyllt i en serie frågeformulär angående sin fysiska aktivitet och antal timmar de avsatte för detta per dag, fick de genomgå magnetröntgen och neuropsykologiska tester. Under dessa observerade forskarna tjockleken på hjärnbarken samt utförandet av kognitiva funktioner såsom minne.

I studien fann forskarna att stillasittande personer hade en tunnare hjärnbark i vissa områden. Således var nivån på fysisk aktivitet inte så relevant för resultatet. Detta på grund av att detta område är specifikt kopplat till minnet.

Därför menar de att en stillasittande livsstil bättre förutsäger prestandan för dessa funktioner. Så även om en person ligger på en hög fysisk aktivitetsnivå, är detta ändå inte tillräckligt för att kompensera för effekten av att sitta still under långa perioder.

En kvinna löptränar

Vad ska man göra åt det?

Trots dessa resultat rekommenderas fysisk träning ändå alltid. I detta exempel har vetenskapliga bevis visat på att det förbättrar de kognitiva funktionerna, cerebral vaskularisering och neurogenetik.

Dessutom påverkar många aktiviteter även olika förmågor. Till exempel att läsa, lära sig språk, spela intellektuella spel och till och med interagera med andra människor. Därför rekommenderar experter att man upprätthåller en hälsosam och aktiv livsstil. Du kan börja med att ta dig till fots dit du ska och använda trappor istället för hissar.

Genom att följa dessa råd kan du förbättra dina chanser till bättre minne och kognitiv förmåga. Dessutom kommer du att må bättre och göra någonting bra med din tid!