När din ilska slukar dig bränner den andra

Alla har vi genomgått situationer som gjort oss så upprörda att vår ilska höjdes till okontrollerbara proportioner. Vem har inte upplevt en enda gnista som tände en eld och spred sig genom hela ens väsen? Den värsta delen är att denna obehagliga vrede leder till att vi säger och gör saker som vi senare ångrar djupt.

Vi mår inte bara dåligt för vår egen skull, utan för personerna omkring oss. Det visar sig att vi i dessa situationer ofta sårar våra närstående. Detta sker även när de inte hade något att göra med orsaken till vår vrede. De mottar ofta till och med ett argt svar från oss bara för att de försöker lugna ned oss.

Ilska och dess implikationer

Låt oss ta det från början: vad är ilska? Det är en känsla som producerar oangenäma upplevelser hos personen ifråga. Den får kroppen att gå från ett tillstånd av fridfullhet till ett av hög aktivering, så att den kan svara via försvar eller attack.

Vi tenderar att känna den mest inom mellanpersonliga situationer, eller med andra ord när vi interagerar med andra människor. Om vi känner att ett värdefullt mål förnekas oss orättvist eller med flit så blir vi arga.

I den stunden känns det som att våra intressen hotas och att vi måste skrida till handling för att försvara dem. Din ilska börjar generellt med en relativt låg nivå av upprördhet. Men om den inledande irritationen inte effektivt hanteras, kan den öka till den punkt när den exploderar.

Det har visats att en hög tendens att svara på olika omständigheter med ilska har en märkbar påverkan på hälsan. Först och främst producerar det en rad olika oangenäma känslor hos personen. Men inte bara det, för den kan även indikera närvaron av en känslomässig åkomma, såsom depression.

Vidare är det en variabel man bör ha i åtanke i behandlingen av och rehabiliteringen från olika neuropsykologiska problem, såsom de som associeras med traumatiska hjärnskador eller alkoholism, vilket visades i en studie från University of Camilo José Cela.

Vidare influerar det vissa fysiologiska problem. Kardiovaskulära sjukdomar, cancer, magsår och rökning är bara några exempel.

Hur vrede uppfattas

Vrede influerar inte bara ens fysiska och mentala hälsa, utan har även konsekvenser för ens sociala miljö. Om du tar det andra perspektivet, hur har du tidigare känt när någon blev arg och projicerade sin ilska på dig?

Svaret kan skilja sig beroende på många olika faktorer, till exempel huruvida du verkligen var den “ansvarige” bakom ilskan; vilka strategier personen använde för att underrätta dig om att denne var arg; huruvida personen agerade på ett relativt fredligt sätt eller riktade mycket aggressiva beteenden mot dig. Dessa och andra faktorer kommer influera sättet du tolkar situationen på, och som en konsekvens vilka känslor du upplever.

Baserat på allt detta är det viktigt att komma ihåg att ju mindre kontrollerad din ilska är och ju mer aggressivt ditt beteende är, desto mer attackerad kommer den andra personen känna sig. Detta kommer få även denna person att bli arg, och denne kommer behöva kämpa för att kontrollera ilskan. Vem har inte haft ett gräl som båda personerna tyckte var löjligt, men som slutade i ett bråk som orsakade allvarlig skada?

Denna typ av situation kan producera en avsevärd mängd negativa känslor hos den andra personen, från sorg och ilska till oförståelse och hjälplöshet. Det kan även skapa känslor av bortstötning. Om du vanemässigt låter din ilska styra hur du beter dig mot andra, kan du faktiskt få dem att ta mer och mer avstånd från dig, vilket kommer göra dig mer och mer ensam.

Finns det en koppling mellan din ilska och din personlighet?

Ilska kan inte bara ses som en känsla, utan även som ett konsekvent sätt att reagera på olika situationer – din ilska kan vara en del av den du är. Det betyder att vissa personer är argare än andra av naturliga skäl. Dessa personer svarar med mer ilska på fler situationer och med en högre nivå av kroppslig aktivering.

De visar likheter med personer med låg predisposition för irritabilitet angående typerna av situationer som gör dem arga, men skillnaden är att de oftare och mer intensivt agerar med ilska i sina dagliga liv när de ställs inför jobbiga omständigheter.

Man har upptäckt att vissa personlighetsdrag influerar uppkomsten av ilska:

• Fientliga: fientliga personer visar upp negativa attityder mot andra. De har en högre tendens att uppleva ilska och svara med aggressiva beteenden, i syfte att såra andra.
• Introverta: introverta personer rapporterar att de känner mer ilska än utåtriktade.
• Neuroticism: detta refererar till känslomässig instabilitet. Personer som är mer neurotiska upplever ilska oftare. De löper även högre risk att svara aggressivt.
• Självkänsla och narcissism: individer som har högre självkänsla kombinerat med en narcissistisk personlighet är mer benägna att ha hetare temperament. De uppvisar även mindre kontroll när de uttrycker denna känsla.

Som vi sett kan bibehållen vrede ha många negativa konsekvenser i en persons liv. Det betyder att det är viktigt att kontrollera den när gnistan först uppstår, för när elden väl har spridit sig kommer den vara mycket svårare att släcka.

När ilskan försvunnit och aktiveringsnivån sjunkit kan en rad olika negativa känslor dessutom uppstå. Du inser konsekvenserna ditt beteende får och att du har åsamkat närstående skada. Så kom ihåg att om du hanterar ilskan när den fortfarande är liten, om du inte låter den blanda sig med ditt ego eller din stolthet, kommer du inte behöva läka särskilt djupa sår senare.