Neurofeedback för behandling av depression

Depression är förmodligen det mest utbredda kliniska tillståndet i världen. Av denna anledning växer volymen av forskning i ämnet. Neurofeedback är en lovande behandling för detta tillstånd.
Neurofeedback för behandling av depression
Gorka Jiménez Pajares

Skriven och verifierad av psykologen Gorka Jiménez Pajares.

Senaste uppdateringen: 23 november, 2023

Biofeedback-tekniker och mer specifikt neurofeedback använder instrument som tillhandahåller data om hjärnaktivitet nästan omedelbart. De ger information (feedback) i realtid om de hjärnvågor som uppträder hos individen. I den här artikeln kommer vi att prata om neurofeedback för behandling av depression, för antalet personer som lider av denna sjukdom ökar nämligen exponentiellt.

Faktum är att WHO (2020) anser att depression är en av 2000-talets epidemier. I själva verket är det förmodligen det mest utbredda kliniska tillståndet. Dessutom drabbar det människor i alla åldrar, även om det verkar drabba den äldre befolkningen i högre utsträckning. Data visar att 20 procent av världens befolkning kommer att lida av depression någon gång i livet.

“Depression är ett fängelse där du både är den lidande fången och den grymma fångvaktaren.”

-Dorothy Rowe-

Kvinna med depression

Ett förhållningssätt till begreppet depression

Enligt ICD-11 (WHO), systemet som klassificerar olika tillstånd, är depression en period på minst två veckor som är kännetecknad av ett deprimerat humör praktiskt taget varje dag. Det kommer med ett bristande intresse för dagliga aktiviteter. Bland symtomen hittar vi följande:

  • En känsla av att vara värdelös.
  • En tendens att känna sig skyldig.
  • Känslor av hopplöshet.
  • Frekventa tankar på döden eller självmord.
  • Förändringar i aptit och sömnmönster.
  • Upprörda eller bromsade motoriska beteenden.
  • Utmattning, trötthet och minskad energi.

När man utvärderar denna kliniska bild måste man enligt Belloch (2022) beakta två symtom: sorg och anhedoni. Det senare symtomet innebär svårigheter att uppleva njutning eller intresse för saker som den deprimerade individen brukade njuta av.

“I ett tillstånd av depression kan en patient fatta förhastade beslut, och läkaren bör råda honom att skjuta upp alla avgörande beslut tills han är på bättringsvägen.”

-Amparo Belloch-

Neurofeedback

Neurofeedback är en träningsmetod. Det låter individen få exakt information i realtid från sina hjärnvågor. Detta gör man med hjälp av ett elektroencefalogram (EEG) eller magnetisk resonanstomografi (fMRI). Tack vare informationen som patienten samlar in om sig själv kan denne lära sig att reglera sina hjärnvågor för att må bättre.

Proceduren innebär att man placerar elektroder på patientens huvud för att extrahera informationen. Data bearbetas därefter av en dator och skickas till en monitor som ger visuella och auditiva signaler. Dessa signaler utgör den feedback som patienten använder.

Syftet med neurofeedbackträning är att patienten ska kunna öka och minska hjärnaktiviteten som visas på monitorn. I själva verket handlar det om självreglering.

“Kortikala områden i hjärnan producerar olika rytmer som observeras som signaler från en elektronisk inspelning eller EEG.”

-Alexandra Fajardo-

En ny studie om användningen av neurofeedback för behandling av depression

En ny forskningsstudie utförd av Dr. David Linden har gett nya data om denna typ av intervention. Han menar att det är en prioritet att öka effektiviteten och säkerheten som erbjuds av de insatser som för närvarande är tillgängliga.

Detta är brådskande, för som vi tidigare nämnde ökar antalet fall av depression exponentiellt. Men de specialiserade resurser som människor har till sitt förfogande ökar inte i samma takt.

Neurofeedback med hjälp av EEG för behandling av depression

Vilka områden i hjärnan är relaterade till depression? Forskning visar att vänstra frontala cortex är involverad i beteenden som styrs av förstärkande känslor. Å andra sidan spelar högra en roll i beteenden som styrs av aversiva känslor. Hos personer som lider av depression har en del av det frontala området minskad aktivitet jämfört med den icke-kliniska befolkningen.

Målet är att minska alfavågorna i området av den vänstra hjärnhalvan och öka dem i det högra området för att balansera dem. Alfavågor uppstår i stunder när vi är lugna. De dyker upp när vi känner oss avslappnade och aktiviteten i vårt sinne är låg.

Resultaten av tillämpningen av neurofeedback vid depression är lovande. Faktum är att man har sett förbättringar som kan vara överlägsna dem som psykoterapi kan generera. Med det sagt behöver vi fortsätta forska i ämnet.

Neurofeedback med hjälp av magnetisk resonanstomografi för behandling av depression

Funktionell magnetisk resonanstomografi (fMRI) genererar bilder av de hjärnområden som är aktiva när man utför en uppgift. Det är ett extraordinärt sätt att studera nätverken av kopplingar mellan nervcellerna som aktiveras vid depression. Bakgrunden till tekniken är att om vi vet vilka nätverk som är aktiverade och hur de aktiveras, kan vi försöka självreglera dem.

I protokollet utvecklat av Linden (2022) hittades områden som aktiverades av positivt och negativt laddat stimuli. Målet med insatsen var att främja aktivering i vissa bestämda områden. Mer specifikt ventrala prefrontala cortex och det limbiska systemet.

För att göra detta visualiserade patienterna skärmar där de kunde se nivån av aktivering av områden relaterade till positiva känslor. Syftet med träningen var att öka deras aktivering genom den feedback man fick. Tränings- och viloperioder på 20 sekunder varvades i totalt 20 minuter.

Hjälm med neurofeedback

Resultaten

Man genomförde behandlingen i fyra sessioner per vecka. I slutet av behandlingen observerade man att neurofeedback hjälpte patienterna att bli mer medvetna om vad som hände runt dem, och även inom dem.

Depression är en av de mest begränsande sjukdomarna. Därför utreder man nya former av interventioner som underlättar återhämtning från detta tillstånd. Eftersom resultaten av neurofeedback har varit så lovande är det viktigt att forskningen om just denna behandling fortsätter.

“De kliniska effekterna av pilotstudien var också lovande. Patienterna i neurofeedback-gruppen förbättrades med cirka 30 procent på sina symtompoäng under den en månad långa studien.”

-David Linden-


Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.


    • Linden, D. E. (2022). Neurofeedback and networks of depression. Dialogues in clinical neuroscience.
    • Belloch, A. (2021). Manual De Psicopatologia. Vol. I (2.a ed.). MCGRAW HILL EDDUCATION.
    • Sánchez, J. P. E., Rodríguez, J. O., & Carrillo, M. X. F. (2007). Terapia psicológica: casos prácticos. Ediciones Pirámide.
    • Ruiz, R. M. (2023). Manual de técnicas y terapias cognitivo conductuales. Desclee De Brouwer.
    • CIE-11. (s. f.). https://icd.who.int/es
    • Fajardo, A., & Guzmán, A. L. (2016). Neurofeedback, aplicaciones y eficacia. Interdisciplinaria, 33(1), 81-93.v

Denna text erbjuds endast i informativt syfte och ersätter inte konsultation med en professionell. Vid tveksamheter, rådfråga din specialist.