Hjärnvågor: delta, theta, alfa och gamma

· 19 april, 2018

Det finns fem typer av hjärnvågor, och de fungerar nästan som musikaliska toner. Vissa har låga frekvenser, andra har höga frekvenser. Tillsammans har de kraften att skapa harmoni. Dina tankar, känslor och förnimmelser i perfekt balans, centrerade och öppna för allt omkring dig.

Har du någonsin hör något säga något i linje med, ”jag vill träna mina alfavågor för att bli mer avslappnad och få högre inre frid”? Personer har faktiskt tala om maskiner för biologisk feedback som kan stimulera vissa hjärnvågor för att försätta oss i ett visst sinnesstånd. Här bör vi dock träda försiktigt…

”Ögonen greppar… hjärnan ger saker form.”

Paul Cézanna

När det kommer till hjärnvågor är nyckeln till autentisk hälsa och lycka att låta dem alla jobba på sitt eget sätt, vid sin frekvens och på optimala nivåer. Vi bör även komma ihåg att de inte är statiska. Istället förändras de i takt med att vi blir äldre.

Poängen är alltså inte att bli besatt av att förbättra dina betavågor för bättre fokus eller gammavågor för att hamna i ett spirituellt tillstånd.

Sanningen är att ingen typ av hjärnvågor är bättre eller mer ”speciellt” än de andra. Alla är lika viktiga, för alla är de resultatet av den elektriska aktiviteten hos nervceller och mentala tillstånd.

De olika typerna av hjärnvågor

Alla vet vi att hjärnan är ett elektrokemiskt organ. Neurologer förklarar att om alla våra nervceller skulle aktiveras på samma gång, skulle det finnas tillräckligt med energi för att driva en glödlampa. Det är rätt fantastiskt!

Denna elektriska aktivitet är vad som ansvarar för de olika typer av hjärnvågor. Det är en komplex, fascinerande och perfekt process där alla aktiviteter, mentala tillstånd och tankar är kapabla att utsöndra en typ av hjärnvåg.

Under dagens lopp håller hjärnan alla fem typer av hjärnvågor aktiva. Beroende på vad vi gör vid tillfället kan vissa hjärnvågor vara mer aktiva i vissa områden av hjärnan, medan andra är mindre aktiva i andra områden. Ingen av dem är dock helt ”avslagen”.

Dina alfavågor kan till exempel vara intensivt aktiva i frontalloben vid ett tillfälle, vilket kommer göra dig något ängslig. Men samma alfavågor i det occipitala området kan medföra en känsla av avslappning. Dessa nyanser är bra att ha i åtanke.

Låt oss ta en titt på de olika typerna av hjärnvågor och vad de gör.

Nervceller i hjärnan

1. Deltavågor (1-3 Hz)

Deltavågor har den högsta vågamplituden och är kopplade till djup men drömlös sömn. Intressant nog är de väldig vanliga hos bebisar och småbarn. Ju äldre vi blir, desto färre av dessa hjärnvågor producerar vi. Vår sömn och förmåga att slappna av blir gradvis värre under årens lopp.

Generellt är deltavågor kopplade till omedvetna kroppsliga aktiviteter, såsom att reglera hjärtrytmen och matsmältningen.

  • Vad händer om deltahjärnvågorna dyker upp i väldigt höga toppar i ett elektroencefalogram (EEG)? Det kan vara en indikation på en hjärnskada, inlärningssvårigheter eller till och med allvarlig ADHD.
  • Vad sker om det finns dalar i ett EEG? Det kan indikera dålig sömn.
  • En hälsosam nivå av deltavågor är bra för ditt immunförsvar, sömn och inlärning.

2. Thetavågor (3,5-8 Hz)

Denna andra typ av hjärnvåg går från 3,5 till 8 Hz och är mestadels relaterad till fantasi, reflektion och sömn. Roligt faktum: thetavågor är mer aktiva när vi upplever väldigt djupa känslor.

Till exempel när vi precis avslutat en ansträngning som kräver mycket energi, när vi slappnar av och låter vår fantasi ”flöda”, tar thetavågor kontroll i hjärnan.

  • En hög topp i thetavågorna kan vara kopplat till depressiv åkomma eller brist på uppmärksamhet.
  • Låga dalar speglar ångest, stress och låg emotionell självkännedom.
  • En hälsosam nivå av thetavågor är bra för kreativitet, emotionell sammankoppling och intuition.
Typer av hjärnvågor

3. Alfavågor (8-13 Hz)

Alfavågor uppstår i de där skymningstillståndet när vi är avslappnade men ännu inte sover. Det är när vi är avslappnade och redo för meditation. När vi sitter i soffan och ser på TV eller är i sängen och slappnar av, men innan vi somnar.

  • Höga nivåer av alfavågor hindrar oss från att fokusera och kan till och med gör att vi upplever brist på energi.
  • Låga nivåer av alfavågor leder till ångest, stress och sömnlöshet.

4. Betavågor (12-33 Hz)

Nu har vi gått från de låga/måttliga hjärnvågorna till en högre nivå. Vi är nu i ett högre spektrum av frekvenser som kommer från intensiv nervverksamhet. De är väldigt intressanta såväl som komplexa. De har att göra med gångerna vi ger vår fulla uppmärksamhet, är på alerten och söker efter stimuli.

Aktiviteter som att framföra ett fordon, skriva ett prov och ge presentationer är bra exempel. Men överaktivering av våra nervceller kan leda till skadlig ångest och stress.

  • En låg nivå av betavågor kommer å andra sidan leda till ett överdrivet avslappnat och till och med depressivt tillstånd.
  • En perfekt nivå hjälper oss att vara mycket mer öppna och fokuserade. Det är då vi är som bäst på att lösa problem.

5. Gammavågor (25-100 Hz)

När du hör ordet ”gamma” kanske du tänker på den berömda ”gammastrålningen”, men sin långa våglängd och höga elektromagnetiska strålning. Gammavågor och gammastrålning har dock bara en sak gemensamt: väldigt hög frekvens.

Ansikte i galax

Neuroforskare börjar nu lära sig mer fakta om gammavågor, men fram tills väldigt nyligen visste vi väldigt lite om dem. Det är dessutom väldigt svårt att fånga dem på ett EEG.

De kommer från talamus och går från baksidan av hjärnan till framsidan med otrolig hastighet.

  • Gammavågor är associerade med höga nivåer av kognitiva bearbetning.
  • De är kopplade till vår inlärningsstil, vår förmåga att ta in ny information samt våra sinnen och förnimmelser.
  • Personer med mentala problem eller inlärningssvårigheter tenderar till exempel att ha mindre än hälften den vanliga gammavågsaktiviteten.
  • Höga toppar av gammavågor ses under tillstånd av lycka.
  • REM-sömnen tenderar också att karaktäriseras av höga aktivitetsnivåer i detta frekvensspann.

Att lära sig om de olika typerna av hjärnvågor låter oss förstå att våra mentala processer, känslor, aktiviteter och beteenden genererar ”energi” i våra hjärnor.

Nyckeln är därför att vara medveten om det, lära sig att slappna av och vara mer mottaglig såväl som intuitiv, samt att jobba på vår emotionella hantering så att vår ångest arbetar för oss istället för mot oss.