Neurokosmetika, en länk mellan huden och hjärnan
Många använder dagligen kosmetika för att ta hand om sig själva och se bättre ut. Kosmetika skämmer bort din hud, ditt hår och din kropp och får dig att må bättre i dig själv. Baserat på detta föddes neurokosmetika.
Neurokosmetika refererar till traditionell kosmetika med ytterligare fördelar från den senaste utvecklingen inom den psykologiska sektorn. Denna utveckling tenderar att vara inriktad mot ditt emotionella välbefinnande. Därför hävdar förespråkare av neurokosmetika att det finns ett tydligt förhållande mellan din hud och din hjärna.
Men vad mer vet vi om neurokosmetika? Vad ger de oss? I den här artikeln pratar vi om vad några av experterna har att säga.
Vad är neurokosmetika?
Martinez-González (2015) genomförde en studie om kosmetisk dermatologi eller estetisk medicin. Detta är området som specialiserat sig på hudvård för kosmetiska ändamål. Det kan också definieras som “tekniken för tillverkning och användning av kosmetiska ämnen eller produkter”.
Det finns många olika kosmetiska produkter. De sträcker sig från parfymer, smink, hud- och kroppslotions till bland annat hårfärgningsmedel, schampon och balsam.
Målet med kosmetika är att försköna
Kosmetika är preparat som du applicerar på din kropp i syfte att bevara eller försköna. Intressant nog trodde människor i primitiva tider att kosmetika hade en magisk kvalitet.
Traditionellt har kosmetika inriktats på skönhetsområdet, inklusive smink och hudvård. Det finns dock ett nytt koncept idag. Det är neurokosmetik, ibland känt som psykokosmetik.
Dessa produkter försöker främja sambandet mellan din hud och din hjärna. Hur? Genom hormonerna du utsöndrar på grund av din känslomässiga reaktion på dessa produkter.
Kort sagt refererar neurokosmetika till vissa typer av skönhetsprodukter du använder för att skydda och ta hand om din hud. Men det innebär också en känsla av välbefinnande du känner tack vare sambandet mellan din hud och din hjärna.
Produkter som stimulerar sinnena
Det finns numera speciella laboratorier som arbetar med neurokosmetika. De skapar produkter med psykoaktiva ingredienser. Dessa ökar eller hämmar frisättningen av neuromediatorer i huden.
Enligt dessa laboratorier kan ämnen stimulera dina känslor via dina sinnen. Dessa kan vara syn, känsel eller lukt.
Några expertutlåtanden om neurokosmetika
Vissa experter inom psykisk hälsa hävdar att det finns en verklig koppling mellan din hud och din hjärna och att dessa organ går hand i hand. Av denna anledning kan känslor mycket väl påverka din hud.
Vissa psykologer varnar emellertid för att positiva känslor involverar mycket mer än bara känslor av glädje som tillhandahålls av kosmetika. Dessutom hävdar de att termen “neuro” eller “psyko” inte bör tillämpas på kosmetika. De hävdar att på detta sätt kan allt som är fjärrelaterat till känslor eller hormoner använda samma termer. Sedan börjar termerna bli lite mer än marknadsföringsstrategier. Dessutom speglar de inte verkligheten alls. Av denna anledning menar många experter att sådana termer bör användas med försiktighet.
Påverkan av kosmetika och kosmetisk kirurgi på mental hälsa
Förflyttar vi oss något från neurokosmetika så hittar vi området kosmetisk kirurgi. Det är här läkare utför kirurgiska ingrepp för att ändra vissa funktioner i ansiktet eller kroppen. Målet är att få individen att “se bättre ut” eller “förbättra” sig själv.
Van Soes et al. genomförde en studie vid University of Cambridge 2011. De uppgav att det finns begränsad information tillgänglig om de psykologiska effekterna av kosmetisk kirurgi.
Av denna anledning kan man dra slutsatsen att eventuella psykiska problem före kosmetisk kirurgi inte nödvändigtvis försvinner efter ingreppet.
Å andra sidan uppgav en studie av Echarte (2009) om kosmetisk farmakologi att varken psykiatriker eller föräldrar till ungdomar som tillgriper kosmetiska ingrepp vet vilken inverkan det kan ha på dem.
Men åsikterna går isär. I själva verket antyder studien av Martínez-González som vi nämnde tidigare att estetisk och kosmetisk dermatologi har stor potential när det kommer till att förbättra ungdomars välbefinnande.
Vad ger neurokosmetika?
Ger neurokosmetika bara sensoriskt behag genom doften av en fin kräm, eller ger de äkta positiva känslor och får dig att må bra?
Korrekt terminologi
Utan tvekan kan kosmetika få dig att känna både behag och uppfyllelse. Är det dock tillräckligt för att använda termen “neurokosmetika”? Säkerligen inte.
I verkligheten kan kosmetika förbättra ditt välbefinnande. Men du kan till exempel inte jämföra detta med fördelarna du får med psykoterapi. Faktum är att användningen av prefixet “psyko” här är motiverat av uppenbara skäl.
För många människor, särskilt psykologer, är neurokosmetika helt enkelt normal kosmetika med vissa nyanser. Konceptet används för att betona sambandet mellan din hud och din hjärna och fördelarna med att ta hand om dig själv.
Som vi har sett fokuserar neurokosmetika på känslor genom egenvård och skönhet. Det är uppenbart att stimulans av dina sinnen (lukt, smak och syn) kan ha en positiv inverkan på ditt humör. Men denna idé måste hanteras med försiktighet.
Faktum är att bara för att en kräm får dig att må bättre, betyder det inte att det är ett terapeutiskt verktyg. Å andra sidan är det sant att egenvård är en av de tekniker som verkligen förbättrar din emotionella hälsa. Som du kan se går åsikterna isär gällande ämnet neurokosmetika.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Branden, N. (2001). La psicología de la autoestima. México: Paidós.
- Echarte Alonso, L.E. (2009). Psicofarmacología terapéutica y cosmética. Riesgos y límites. Cuadernos de Bioética, 20(2): 211-230.
- Martínez-González, M.C. (2015). Percepción de la población general sobre la dermatología estética y su contribución al bienestar emocional. Facultad de Medicina, tesis doctoral.
- REAL ACADEMIA ESPAÑOLA: Diccionario de la lengua española, 23.ª ed., [versión 23.4 en línea]. <https://dle.rae.es>
- Von Soest, T. Kvalem, I.L. & Wichstrøm, L. (2011). Predictors of cosmetic surgery and its effects on psychological factors and mental health: a population-based follow-up study among Norwegian females. Cambridge University Press.