Omöjlig kärlek: 3 sår som aldrig läks

28 december, 2015

Det finns kärlek i denna värld som inte är menad att fungera, som inte har en början eller ett slut. De är som sommarstormar som virvlar förbi med intensiva känslor som för med sig svalt, uppfriskande regn som stillar en intensiv hetta, en osläckbar törst… men när molnen skingrar sig är allt som kvarstår bar och sprucken jord istället för den väntade fuktighet som tillåter nytt liv att blomma ut. Inget kommer växa där den närmaste tiden.

Kärlek kan ibland komma och gå som en varsam bris. Ofta får den ett lyckligt slut med ömsesidig förståelse, men i vissa fall lämnar den ett smärtsamt tomrum som gör ont och förändrar oss till det bättre eller sämre.

Låt oss tala om det senare, analysera ”bieffekterna” av den ihållande smärta som kan få våra kommande romantiska förhållanden att verka som en serie upprepade bakslag, och inse behovet av att hålla dessa effekter i åtanke.

1 – Är det sant att man kan lära från alla romantiska misslyckanden?

Alla har hört talesättet ”lär från dina misstag”. Det finns ingen bättre lärare än smärta, och det finns ingen bättre lektion än livets smärta. Tack vare denna smärta kan vi röra oss framåt med mer kunskap och självsäkerhet i livet, och vi börjar gradvis förstå andra människor bättre.

Detta till trots måste vi poängtera något viktigt: Alla får inte en ”positiv lektion”; delvis för att de inte ser den som en sådan. Efter ett uppbrott eller efter att vi blivit bedragna tar det tid att komma tillbaka och konfrontera världen igen. Vi måste bearbeta smärtan genom en inre process där vi ”återuppbygger oss själva från insidan”.

Istället för att komma ut som starkare och smartare människor efter ett uppbrott anpassar vi oss dock ofta efter bakslagen. När någon sårar oss svårt lär vi oss att sätta upp en sköld. När de har ljugit för oss lär vi oss att bli misstänksamma. När de har klippt våra vingar och kvävt vår personliga utveckling undviker vi att öppna upp oss för andra människor.

Lär vi oss verkligen något när våra hjärtan brister? Självklart, men det är inte alltid något positivt, och det är viktigt att vara medveten om att vi ”återjusterar” vår verklighet efter en sådan händelse.

Låt inte dåliga tankar få kontroll över dig och var alltid motståndskraftig. Dörrar kommer alltid öppnas och nya möjligheter kommer visa sig.

Fåglar

2 – Förlusten av oskuldsfullheten

Att förlora din oskuldsfullhet betyder att du förlorar lite av din naivitet, men det betyder även att du förlorar din frihet från andras förutfattade meningar och tilliten att öppna upp dig för nya förhållanden. Efter ett romantiskt misslyckande och förlusten av en kärlek som vi investerade mycket i kommer en del av oss oundvikligen åldras, och detta resulterar ofta i cynism.

Få saker får oss att känna så mycket hopplöshet som att tillåta oss själva att bli gamla och cyniska, eller att låta våra unga hjärtan långsamt huggas bort tills de blir till en ödemark där inget växer. Från dessa förhållanden dyker en tät bitterhet upp och gör det väldigt svårt att älska igen med samma illusion som förr.

Det råder inga tvivel om att det är bra att vara klok och försiktig när det kommer till hjärtefrågor, men om vi helt tillåter oss att förlora vår oskuldsfullhet kommer vi förlora vårt ”inre barn” och vår spontanitet – vi kommer förlora ungdomens naturliga friskhet där känslor och förhållanden levs med så mycket större intensitet.

3 – Eviga tomrum

Kärlek som aldrig var menad är ett formlöst tomrum, befolkat av förlorade drömmar och besvikelse, av tid som förlorats men som alltid koms ihåg och åberopas. Du kan dock återhämta dig  och till och med starta nya förhållanden och nya kapitel i ditt liv.

Lycka kommer ofta genom en andra chans. Det finns dock något som alltid kommer närvara, alltid kommer gömma sig i ett dammigt hörn av våra hjärtan och minnen, och det är dessa tomrum. De är som vägar vi en gång följde i tron att de skulle leda oss till våra drömmar, men i slutänden hade vi ingen annat väl än att vända om och överge dem i en förändring som var lika drastisk som den var smärtsam.

I våra sinnen kommer denna omöjliga väg alltid finnas där, och bilda en del av oss och de vi är. Den kommer alltid vara ett stort ”tänk om” som fungerar som ett parallellt universum, med minnen vi inte kan radera men som egentligen är en del av oss.

Tomrummen kommer alltid finnas där, och därför måste du acceptera dem. Dessa sår kanske aldrig kommer läkas, men du måste lära dig att leva med dem, integrera dem i dina livslärdomar och acceptera dem som en del av dig utan att låta dem bli ”svarta hål” som konsumerar dig.

Låt dem vara sprickor i en väg genom vilka en mjuk och ljuvligt doftande minnesvind ibland kan blåsa igenom, men bara för några sekunder. Fortsätt sedan i ditt ”här och nu” där du utan tvivel hittar din verkliga lycka.