Roller inom familjen och deras effekter

Trots de många teknologiska och vetenskapliga framstegen inom fertilitet och fortplantning, föds bebisar fortfarande till en mamma och pappa. Barnet överlever endast om det har en familj som tar hand om det. Denna struktur slår fast specifika roller inom familjen, vilket är viktigt för psykologisk utveckling.

En familj är ett organiserat system och den grundläggande kärnan i samhället. Med andra ord är det en samling regler, värderingar och vissa beteendemässiga standarder. Det finns även hierarkier och roller inom familjen, och allt detta reflekteras i samhället.

Sättet som medlemmar i en familj relaterar till resten av samhället slår fast hur de relaterar till varandra. Varje familj har en uppsättning riktlinjer om vad som är rätt och fel, och generellt kommunicerar de dessa idéer via sina handlingar. De har även specifika idéer om vad varje medlem i familjen bör göra. Det är så roller inom familjen definieras.

Definitionen av varje roll och hur den ter sig inom familjen är väldigt viktigt för allas mentala hälsa. Det är vitalt för att etablera tydliga och hälsosamma band. Det kan verka uppenbart, men i dessa dagar är det inte så enkelt. Resultatet är ett samhälle där hierarkier, auktoritativa figurer och gränser inte är tydliga.

Primär roller inom familjen

Bland de olika familjerollerna är den mest grundläggande och avgörande den äktenskapliga rollen. Det är även en som kan bli väldigt förvirrande över tid. Den utgörs av paret ifråga och består av en uppsättning utrymmen utan barn, såsom sexualitet, familjebeslut, den emotionella kopplingen mellan dem, etc.

Sedan har vi de moderliga och faderliga rollerna. Definitionen av dessa roller beror mycket på det kulturella sammanhanget, men det finns vissa gemensamma element som man kan se i praktiskt taget varje kultur:

• Den moderliga rollen är fundamentalt emotionell. Dess funktion är att tillhandahålla skydd och stöd för barnet.
• Den faderliga rollen är å andra sidan mittemellan rollen moder-barn. Den utökar gränserna hos moder-barn-dyaden och markerar gränserna för vad som tillåts.

De andra rollerna inom familjen är syskonrollen och barnrollen. Den första är mellan bröder och systrar, och har som syfte att etablera grunden för en samarbetande relation mellan medmänniskor. Den andra är rollen som barn har med sina föräldrar. Den har att göra med respekt för hierarkier och internalisering av auktoritetens betydelse.

Problem med den äktenskapliga rollen

Vad vi har beskrivit fram tills nu är det teoretiska ramverket hos roller i familjen. Men de ser inte alltid ut så i verkliga livet. Om föräldrarna bryter ned sin roll och låter barnen komma in i deras sfär, kan konsekvenserna bli allvarliga.

Generellt känner barn som bevittnar konflikter mellan sina föräldrar skuld och ångest. Allvarligheten hos konsekvenserna för barnen beror på intensiteten hos konflikterna. I alla fall kommer en eller båda föräldrarna att förlora en del av sin auktoritet under dessa konflikter.

Det är inte bra för barnen att se föräldrarna uttrycka sig själva sexuellt heller. Detta kan vara väldigt förvirrande för dem. Beroende på hur gamla barnen är och hur mycket information de har, kan det skrämma dem, göra dem upphetsade eller göra dem upprörda. Konsekvenserna kan skilja sig, men de stör generellt den normala utvecklingen.

De moderliga och faderliga rollerna

Föräldrar spelar den viktigaste rollen inom familjeenheten. Först som paret och sedan som mor och far. Alla dessa roller är kopplade till varandra. Den idealiska moderrollen är den “vårdande modern” som tar hand om barnet och erbjuder ömhet, fysisk tillgivenhet och emotionellt stöd.

Vissa kvinnor gör dock sina barn till det ända målet för sin kärlek. De avfärdar eller nedvärderar fadern och skapar possessiva eller överbeskyddande band med sina barn. Det finns även frånvarande mödrar som inte skapar några band alls med sina barn. I båda fallen är de emotionella effekterna lika förödande.

Fadersfiguren, eller fadersrollen, etablerar vanligtvis riktlinjer för acceptabelt beteende. Fadern är den tredje figuren som reglerar symbiosen mellan mor och barn. Han “räddar” barnet från att exklusivt existera i det moderliga universumet.

I dess dagar tenderar samhället att undervärdera ordet “fader” och fadersrollen. En frånvarande far eller en far som utövar sin roll på ett svagt sätt kommer ha svårt att definiera gränserna för sitt barn. Barn med dessa typer av fäder vet vanligtvis inte vad deras gränser är.