Så hanterar ni "roommate-syndrom" i förhållandet

Det finns tillfällen då kärleken plötsligt svalnar och partnerna slutar att vara älskare och blir två goda följeslagare utan intimitet. Nästan utan att de vet hur det har gått till. Är den här upplevelsen bekant för dig? Ta reda på vad ni kan göra åt situationen i den här artikeln.

Skriven och verifierad av psykologen Valeria Sabater.

Senaste uppdateringen: 26 maj, 2025

Vart tar passion, intimitet och samhörighet vägen när kärleken tar slut? Hur kan ett par, utan att riktigt veta hur det gick till, fortsätta att bo under samma tak, men aldrig längre ha sex? Detta är vad människor som lider av roommate-syndrom frågar sig.

När lust och sexualitet blir till ett minne blott förlorar förhållandet all sin mening. Trots detta faktum är det många som fortsätter att dela fysiska utrymmen, men inte känslomässiga hörn. Finns det någonsin något hopp i dessa situationer? Går det att göra något åt det? Ta reda på det här.

Tecken på roommate-syndrom

Har ditt förhållande blivit rutin och saknar gnista, entusiasm och framtidsplaner? Verkar fraserna “jag är trött” eller “jag känner bara inte för det just nu” alltid dyka upp? Delar ni hem, men inte kyssar, smekningar och samhörighet? Om så är fallet, är det troligt att ni upplever detta alltför vanliga syndrom. Det är dock inte ett kliniskt tillstånd.

Roommate-syndrom kännetecknar par som lever ihop trots brist på sexuell-affektiv intimitet.

De är två välmatchade vänner som betalar samma bolån och delar på hushållsarbetet. De kanske till och med delar på hela ansvaret att uppfostra sina barn och ta hand om sina husdjur. Men passionen mellan dem har torkat ut som en växt som inte längre vattnas. Låt oss nu ta en titt på några andra särdrag i denna situation.

1. Samlevnaden fungerar fortfarande bra vid roommate-syndrom

Det främsta kännetecknet för roommate-syndrom är ett sexlöst par som kommer överens. Det finns inga konflikter som orsakar stort missnöje, ångest eller distans. De sköter sina ansvarsområden väl och lever i harmoni, vilket motiverar att inte omedelbart avsluta förhållandet.

Dessutom fortsätter de att ha goda samtal och till och med att njuta av gemensamma hobbyer. Det verkar som om paret upprätthåller förhållandet eftersom de hoppas att de någon gång ska återställa den förlorade eller slitna passionen.

2. Sex är inte längre närvarande

Sex är inte längre närvarande i förhållandet hos par som lider av roommate-syndrom. Detta accepteras inte med glädje utan av sorg och utan att de riktigt vet varför det upphörde. Det kan vara så att en brist på libido initialt uppstod hos en av personerna, tills den andra partnern gradvis tappade lusten och initiativet.

Så varför denna brist på intresse för sex? University of Southampton i Storbritannien genomförde en studie med den brittiska befolkningen angående detta fenomen. Män och kvinnor avslöjade bland annat att deras ointresse för sex berodde på faktorer som att inte känna sig känslomässigt nära sin partner under sex.

I det här läget kan vi inte riktigt prata om könsskillnader. Faktum är att ovilja att ha sex alltid måste hanteras på ett holistiskt sätt eftersom det finns olika variabler som spelar in.

3. Relationen upprätthålls av gemensamma ansvarsområden

Varför fortsätter ett par utan sexuell-affektiv intimitet i sitt förhållande? Roommate-syndrom bygger på föreställningen att ett förhållande kan fortsätta när det råder framgångsrik samexistens och det finns delade ansvar. Ibland är kostnaden för att bryta ett band faktiskt högre än att fortsätta i det, trots att det inte finns någon intimitet.

Därför fortsätter paret tillsammans eftersom de är förankrade i rutinen med arbete, underhåll av hemmet och den dagliga dynamiken som fyller deras dagar, men inte deras hjärtan.

4. Rutinen är kvävande, men de är rädda för att avsluta förhållandet

En studie publicerad i tidskriften Evolutionary Psychology betonar att effekterna av ett uppbrott kan vara extremt svåra för båda parter att hantera. Om partners i ett “roommate”-förhållande stannar med varandra, beror det på rädsla för ensamhet och att det fortfarande finns en emotionell komponent.

Rutinen är huvudfienden till de passiva banden hos paret som inte längre har sex men upprätthåller en respektfull vänskap, utan illusioner, passion och fysiskt språk.

5. Vid roommate-syndrom finns kärlek, men brist på omsorg

En viktig aspekt av ett förhållande med roommate-syndrom är partnernas försummelse och det faktum att de inte vet hur de ska vårda kärleken. Vi talar om ett band där aktning och beundran fortfarande finns, men de är försummade. Det saknas uppmärksamhet, förstärkning och validering.

Av denna anledning kvarstår det en latent känsla av övergivenhet som partnerna, även om det gör ont, försöker förtränga genom att fokusera på sina dagliga rutiner och skyldigheter. De väljer att inte tänka för mycket för att inte lida. Detta gör att de väljer att hålla fast vid saker de fortfarande har gemensamt och inte till själva relationen som definierar dem, men som ändå vittrar sönder.

6. De undviker att prata om vad som händer

Vid roommate-syndrom råder det en tydlig brist på kommunikation. Faktum är att paret som inte längre har sex kommer att undvika att prata om sin brist på sexuell-affektiv intimitet till varje pris. Istället kommer de med ursäkter. De kan till exempel motivera det med att situationen är tillfällig och att saker och ting kommer att förändras någon gång.

Men de undviker att fördjupa avståndet mellan dem eftersom det är för smärtsamt för dem att inse i vilken utsträckning de har övergett förhållandet.

Hur man hanterar ett sexlöst förhållande

När sexuell-affektiv intimitet inte längre är närvarande i ett förhållande, tenderar partnerna att sopa problemen under mattan. De vill inte se dem, så de ignorerar dem. Faktum är att de är rädda för att möta situationen av rädsla för att förlora sin partner helt.

Om du för närvarande befinner dig i den här typen av situation måste du först och främst fråga dig själv om du är nöjd med förhållandet och om det är något du vill fortsätta med på lång sikt. Om svaret är nej, bör du överväga följande åtgärder.

1. Prata: vad behöver du och vad behöver din partner?

En studie publicerad i Frontiers in Psychology visar att kommunikation är hjärtat i ett förhållande. Det är drivkraften som driver en relation och en kompetens alla borde ha.

Om ni upplever roommate-syndrom, bör ni därför sätta er ner tillsammans och på ett empatiskt, känsligt och bestämt sätt prata om vad var och en av er behöver. Ärlighet och förmågan att kunna konversera utan att projicera skuld kommer att vara katalysatorn.

2. Arbeta med tillgivenhet och emotionell kommunikation

Emotionellt språk är artären som ger näring åt ett förhållande. Om ni vill återställa sexuell-affektiv intimitet, måste ni anstränga er för att göra ömsesidig omsorg och uppmärksamhet till en del av er dagliga rutin. Utan emotionell avsikt och omsorg, utan engagemang för att vårda de känslomässiga aspekterna av ert förhållande, kommer det att bli svårt att bli ett riktigt par igen.

3. Gå varsamt fram, utan höga förväntningar

När ni överväger att återställa ert förhållande är det möjligt att ni har riktigt höga förväntningar och vill ha snabba förändringar. Men om ni inte har sex kommer ni inte omedelbart att återfå passionen. Därför är det bättre att engagera sig i en delikat, långsam och engagerad process. Att låta kärleken flöda och bygga ny och genuin lust mellan er kommer att ta tid.

4. Ändra din rutin, överraska din partner och improvisera

Rutin kväver passion. Det är snarare som arbetsförpliktelser. Det främjar inte improvisationens magi. Gör det till ert mål att fly era rutiner så mycket som möjligt. Överraska varandra med plötsliga dejter och sista minuten-resor. Jobba på era förhoppningar och drömmar tillsammans.

Våga söka hjälp vid roommate-syndrom

Slutligen, om ni inte gör framsteg som ni hade hoppats, är det klokt att ta hjälp av en specialist. Tänk på att roommate-syndrom är extremt vanligt och du ska inte känna motvilja inför eller skämmas över att söka hjälp.

Om det finns kärlek i ert förhållande och ni båda är engagerade i att arbeta med det, kan parterapi vara riktigt användbart. Så tveka inte att prova.