Rosenbergs skala för mätning av självkänsla

Ett av de mest välkända psykologiska testerna för att utvärdera människors självkänsla är Rosenbergs skala. Läs vidare!
Rosenbergs skala för mätning av självkänsla
Valeria Sabater

Skriven och verifierad av psykologen Valeria Sabater.

Senaste uppdateringen: 03 januari, 2023

Ett av de mest kända och mest vedertagna självskattningstesterna är utan tvekan Rosenbergs skala. Man har faktiskt använt testet under mer än fem årtionden och det är dess enkelhet (det består av bara 10 frågor) och tillförlitlighet som bidragit till att det behållit sin popularitet genom åren.

När vi talar om självkänsla framgår det tydligt att de flesta människor har ett vi hum om vad det innebär. I princip är det den uppfattning du har om dig själv och hur du bedömer dig själv. Det är värt att notera att självkänsla också har tre mer komplexa aspekter som bildar en psykologisk målarduk fylld med unika färgnyanser, former och perspektiv.

Självkänslan är kopplad till de tankar du har om dig själv varje dag. Det handlar också om din uppfattning om hur andra människor ser dig. Andra saker som spelar in är t.ex. din uppväxt, din utbildning, ditt förhållande till dina föräldrar, dina vänner och din partner. Självkänsla inbegriper bl.a. sådana begrepp som identitet, självmedvetande och själveffektivitet.

Om du vill gräva djupare i begreppet självkänsla gör du klokt i att börja med det arbete som utförts av Morris Rosenberg vid University of Maryland. Rosenberg är professor i sociologi och pionjär inom sitt område. Det var i en av sina böcker, Society and Adolescent Self Image (1965), som han först delade sin självskattningsskala.

“Ingen människa kan känna sig väl till mods utan sitt eget samtycke.”

-Mark Twain-

Självkänslan återspeglar hur vi ser på oss själva

Rosenbergs skala för mätning av självkänsla

Självkänsla är ett subjektivt psykologiskt konstrukt. Vi vet att våra erfarenheter, hur vi utvärderar dessa erfarenheter, hur vi talar till oss själva, hur vi behandlar oss själva, hur vi uppskattar oss själva i nästan alla livets aspekter är självkänslans byggstenar.

Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att självkänsla är ett emotionellt begrepp. Den kan när som helst fluktuera, beroende på hur du tolkar och hanterar olika händelser i ditt liv. Med andra ord finns det ingen som föds med hög självkänsla och sedan bibehåller denna livet ut.

För självkänslan är som en muskel. Och om du försummar den kan den försvagas. Men om du tränar den varje dag, kommer allt att flyta och kännas lite lättare och du kommer att ha tillräckligt med energi för att bemöta allt. Därför är det bra att använda Rosenbergs skala för mätning av självkänsla som utgångspunkt för att få reda på i vilket skick denna “psykologiska muskel” befinner sig.

Bakgrunden till Rosenbergs skala

Morris Rosenberg utvecklade skalan utifrån datauppgifter från 5 024 ungdomar i amerikanska skolor. Hans tanke var att försöka förstå hur människors sociala sammanhang påverkar deras självkänsla. Han visste att sådana faktorer som utbildning, miljö och familj potentiellt kunde inverka på det ovannämnda psykologiska konstruktet.

Hans avsikt var att utarbeta ett självskattningstest för att göra en bedömning av hur ungdomarna i USA mådde. Han genomförde studien 1960 och i vetenskapliga kretsar väckte den genast intresse, eftersom skalan visade sig vara mycket tillförlitlig. Och än idag är den fortfarande lika relevant.

Hur man utför Rosenbergs självskattningstest

Vad som är anmärkningsvärt med detta test är hur lätt det är att utföra. Testet består av tio utsagor som uppgiftslämnaren bevarar enligt en Likertskala, som sträcker sig från “instämmer helt” till “instämmer inte alls”. Om du undrar hur ett så kort test kan vara så effektivt ska du begrunda följande:

Dr. Richard W. Robbins hävdade 2001 att det i själva verket räckte med en fråga, som exempelvis: “Har jag god självkänsla?”, för att kunna göra en utvärdering av en människas självkänsla. Faktum är att Dr. Robbins skapade en särskild skala, “Single-Item Self-Esteem Scale” (SISE) , och genomdrev en studie som visade att den var lika effektiv som Rosenbergs skala.

Rosenbergs skala består av endast 10 frågor

Rosenbergs självskattningsskala och hur den utvärderas

Rosenbergs test innehåller följande punkter:

  1. Jag tycker att jag är en värdefull person, åtminstone lika värdefull som andra.
  2. Jag tycker att jag har flera goda egenskaper.
  3. På det hela taget har jag tendens att se mig själv som misslyckad.
  4. Jag kan göra saker lika bra som de flesta människor.
  5. Jag tycker inte att jag har mycket att vara stolt över.
  6. Jag har en positiv attityd gentemot mig själv.
  7. Överlag är jag nöjd med mig själv.
  8. Jag önskar att jag hade mer respekt för mig själv.
  9. Helt klart känner jag mig värdelös ibland.
  10. Ibland tycker jag att jag inte duger till något.

Uppgiftslämnaren besvarar varje fråga med ett av följande alternativ:

  • A. Instämmer helt
  • B. Instämmer
  • C. Instämmer inte
  • D. Instämmer inte alls

Tolkningen av testresultaten

Metoden för att utvärdera varje svar sker enligt följande:

  • Fråga 1-5: A är värt 4 poäng, B är värt 3 poäng, C är värt 2 poäng och D är värt 1 poäng.
  • Fråga 6-10: A är värt 1 poäng, B är värt 2 poäng, C är värt 3 poäng och D är värt 4 poäng.

Det betyder att om du uppnår 30 till 40 poäng, så har du god självkänsla. Om du uppnår mellan 26 och 29 poäng, så behöver du förbättra din självkänsla. Och om ditt poängtal är 25 eller lägre, så har du låg självkänsla.

Sammanfattningsvis kan man säga att Rosenbergs skala är ett användbart och enkelt verktyg för att mäta självkänsla både i kliniska sammanhang och bland den allmänna befolkningen. Med andra ord är testet alltjämt ett relevant psykologiskt verktyg.


Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.


  • Jordan, C. H. (2018). Rosenberg Self-esteem Scale. In Encyclopedia of Personality and Individual Differences (pp. 1–3). Springer International Publishing. https://doi.org/10.1007/978-3-319-28099-8_1155-1
  • Robins, R. W., Hendin, H. M., & Trzesniewski, K. H. (2001). Measuring global self-esteem: Construct validation of a single-item measure and the Rosenberg Self-Esteem Scale. Personality and Social Psychology Bulletin, 27(2), 151–161. https://doi.org/10.1177/0146167201272002

Denna text erbjuds endast i informativt syfte och ersätter inte konsultation med en professionell. Vid tveksamheter, rådfråga din specialist.