5 sätt som ditt sinne lurar dig då ditt hjärta är brutet
Hjärtan kan gå sönder lika enkelt som ben. Ditt sinne lurar dig då detta händer. Det drar dig in i förtvivlan och övertygar dig att hålla fast vid små omöjliga hopp. Sakta men säkert förstår hjärtat verkligheten och vårt sinne återgår till sitt normala tillstånd. Tillståndet där vi med värdighet går igenom sorgeprocessen för vårt brustna hjärta.
Temat med ett brustet hjärta är tyvärr ganska frekvent, men något som vi aldrig vänjer oss vid. Under 70-talet så var en av de mest framgångsrika låtarna en sång från Bee Gees som inkluderade följande text “Hur kan man laga ett brustet hjärta? Hur kan man hindra att regnet faller, hur kan man hindra att solen skiner?” Vi kan se en liten suck av förtvivlan inom dessa ord. Ord som verkar säga till oss att en förlust av kärleken orsakar ett sår som aldrig riktigt läker.
“Det är bättre att ha älskat och förlorat, än att aldrig ha älskat alls.”
–Alfred Lord Tennyson–
Något som sociala psykologer ofta har poängterat är faktumet att folk ofta är betydligt mer rädda för emotionell och social smärta än fysisk smärta. Tanken att bryta ett ben stör oss inte lika mycket som att bli besvikna, att bli lurade eller att ha ett emotionellt sammanbrott.
Våra kroppar vet vad de ska göra och hur de ska reagera på fysisk skada eller infektion. Men då en relation har brustit kommer våra kroppar och sinnen uppleva en total blockering. Experterna säger till oss att hjärnan tolkar denna typ av separation som en form av brännskada.
Den upplever emotionell smärta på samma sätt som fysisk smärta, men skillnaden är att vi inte vet hur man reparerar det emotionella såret. Det är därför som vårt sinne ibland faller in i en blandning av motsägelser, falska hopp och meningslösa resonemang.
Ditt sinne lurar dig då du har ett brustet hjärta
Ditt sinne lurar dig, även om det inte gör det medvetet. Det gör så för att det är sårat, har tappat bort sig och för att det hängt upp sig på ditt sårade hjärta; på ett hjärta som inte vet hur man hanterar att bli bortstött eller hur man säger adjö till någon man älskar som var allt för en. Då detta händer så är vi fångade i ett komplext nätverk av försvarsmekanismer som försöker förneka vad som har hänt. Och som om detta inte vore nog så uppstår ännu mer sofistikerade och svåra processer i våra hjärnor.
Vår hjärna aktiverar den sekundära somatosensoriska hjärnbarken och den bakre dorsala insulan. Detta är strukturer som är länkade till fysisk smärta. Som vi har poängterat tidigare så upplevs emotionellt lidande ofta på samma sätt som fysiskt lidande. Allt detta innebär att vi inte kan tänka klart, och att vi lurar oss själva. Låt oss nu se hur denna process faktiskt fungerar.
Då ditt sinne lurar dig så gör det detta omedvetet eftersom det har blivit sårat.
Jag har förlorat den viktigaste personen i mitt liv
Den emotionella smärtan ger upphov till ångest och den ångesten letar efter en tillflykt där den kan få näring i all sin desperation. Under detta stadie är det vanligt att skadliga tankar uppstår som “Jag har förlorat den viktigaste personen i mitt liv, den ende som kunde göra mig lycklig”.
Ditt sinne lurar dig. Faktum är att det fångar dig. Den viktigaste personen i ditt liv är du själv. Din ex-partner var någon som var viktig för dig under en tid i ditt liv och denna tid har nu tagit slut, och det är något som vi måste acceptera.
Jag har gjort något fel, jag kan förändras
Förnekelse är den första delen av kampen och det är här vi oundvikligen famlar efter halmstrån. Det är vanligt att vi skyller på oss själva och att vi säger till oss själva att vi har missunnat relationen, att vi har gjort något fel och att den fortfarande kan repareras.
Därefter försöker vi nästan besatt att övertyga den andra personen att vi måste försöka igen. Börja om på ny kula, gå tillbaka till början. För det som vi hade bör inte kastas bort bara sådär. Men ditt sinne lurar dig här. Ditt hjärta gör ont och dina goda intentioner förblindar dig. Då måste acceptera den råa verkligheten – den andra personen älskar dig inte längre, och det finns inte någon andra del.
Besattheten med att knyta band och ta kontakt
Vi lever i en era med direkt kommunikation, direkt hjälp och en oförmåga att tolerera någon form av frustration. Hur kan jag acceptera att min älskade inte längre skickar mig meddelanden? Hur ska jag kunna förstå att han har blockerat mig och att han inte längre vill ha något med mig att göra?
Vårt sinne kommer lägga fram tusentals ursäkter för att förklara tystnaden, att man har blivit bortstött eller hur lång tid det tar för honom att svara. Det kommer även att lägga fram tusentals strategier för att kunna få ett sista meddelande från honom, eller en sista desperat förfrågan. Denna destruktiva dynamik kommer vara tills vår värdighet till slut säger till oss att det är nog. Och det är då vi kommer ta de nödvändiga stegen, som att ta bort vårt ex från vår lista med kontakter bland våra sociala nätverk.
“Ibland känns hela världen tom när en person försvinner.”
Mitt liv kommer aldrig bli likadant igen
Detta stämmer. Vårt liv kommer inte vara detsamma igen efter att vi har genomlidit denna emotionella kris. Ditt sinne lurar dig dock igen då det ofta viskar till dig att du aldrig kommer bli lycklig igen. Det kommer säga till dig att du inte förtjänar kärleken igen, att du förstör allt som du kommer i kontakt med, att du aldrig kommer hitta någon igen som den där personen som har lämnat dig.
Sådana tankar är en form av absurd tortyr. Ditt liv kommer såklart inte vara likadant igen. Det kommer vara annorlunda, det kommer vara nytt och det kommer vara mycket bättre, för vi kommer inte ha någon vid vår sida som inte älskar oss. Eller så kanske han gjorde det, men inte på rätt sätt.
Jag måste få veta anledningen till att han slutade älska mig
Låt oss vara på det klara med detta. Finns det någonsin en klar och objektiv anledning till varför att vi har slutat älska någon? Ibland kanske, men inte alltid. Vi kan bli besatta av detta och även förtvivlade, men ibland försvinner kärlekens flamma utan att vi verkligen vet varför.
Det kan finnas andra personer som är involverade, det kan finnas många små saker som skapar något stort. Men de flesta gångerna så kan uppbrotten inte omvandlas till ord. I dessa fall så är acceptans och ärlighet den enda vägen framåt. Acceptera för din egen skull att den andra personen gör det klart att det inte finns någon återvändo i relationen.
Vi vet att vi inte alltid kan lita på vårt sinne då vi har ett brustet hjärta, men känslorna och resonemanget kommer för det mesta att vara en del av en strid. Ifall vi har accepterat vad som har hänt så kommer detta hjälpa oss att få ordning på kaoset runt omkring oss. Sakta men säkert så börjar vi återvända till skyddet från vår egen självkänsla. Och där börjar den känsliga men viktiga uppgiften med att läka vårt hjärta.
Detta kanske intresserar dig
