Skuldkänslor, skam och stolthet – självmedvetna känslor
Vem har inte upplevt skam efter att ha uttryckt en åsikt, skuldkänslor efter något man gjort och stolthet efter att ha uppnått något?
Alla dessa exempel med skam och stolthet korresponderar mot ett antal känslor där det förekommer en utvärdering som är relativ mot jaget och som vi inom psykologin kallar “självmedvetna känslor”.
Dessa känslor är faktiskt emotionella tillstånd som har ett antal gemensamma egenskaper. Men de har också specifika egenskaper beroende på hur någon utvärderar ett visst beteende. Låt oss dyka djupare in i detta ämne.
Skuldkänslor, skam och stolthet – självmedvetna känslor
På senare år har folk blivit allt mer medvetna om känslor och vi ignorerar dem inte längre – faktiskt raka motsatsen. Det finns dock fortfarande mycket att lära om dem.
Det stämmer att det finns rätt många studier rörande grundläggande känslor och emotionell intelligens, men de saknar ofta komplexitet, som när det kommer till exempelvis självmedvetna känslor.
Det har dock förekommit en progressiv ökning av denna typ av känslor. Och nuförtiden finns det flera teoretiska modeller om dem.
Enligt dessa olika studier så delar självmedvetna känslor många betydelsefulla egenskaper:
- Sekundära känslor. Detta innebär att de kommer från omvandlingen av mer grundläggande känslor.
- Komplexa känslor. Dessa är nödvändiga för den tidigare utvecklingen av vissa kognitiva förmågor, som självuppfattning och självmedvetenhet. Det finns ett behov av att skilja mellan en själv och andra.
- Sociala känslor. De manifesterar sig i sammanhang mellan människor.
- Moraliska känslor. Dessa typer av känslor är ett resultat av internationaliseringen av kulturella värderingar, normer och kriterier där någon etablerat vad som är korrekt och vad som inte är det.
- När det gäller beteende så är de fundamentala och motiverande och kontrollerar element av det moraliska beteendet och empatin.
Skuldkänslor och skam kan exempelvis hämma beteenden som vissa personer anser vara omoraliska.
Eller så underlättar de dem som anser vara moraliska, för om man inte följer dem så kommer man känna skam och skuldkänslor.
Man kan även relatera stolthet till goda handlingar och där förstärkningen förhindrar att personen utför liknande handlingar i framtiden.
En annan viktig sak att tänka på är att trots faktumet att dessa känslor anses vara självmedvetna så finns det olika forskare som har undersökt dem och sedan sagt att självbedömningen inte måste vara medveten eller uttrycklig.
Olika aspekter av skuldkänslor, skam och stolthet
Trots de egenskaper som de självmedvetna känslorna delar så finns det vissa saker som skiljer dem åt. Var och en av dem uppstår innan ett givet tillfälle och har en speciell subjektiv upplevelse.
De för också med sig ett antal olika typer av beteenden. Michael Lewis utvecklade en modell som förklarar självmedvetna känslor med hjälp av två variabler:
- Den positiva eller negativa utvärderingen av ens beteende
- Det inre erkännandet (globalt eller specifikt) som man kan göra rörande sådant beteende
Enligt författaren så utvärderar vi våra tankar, känslor och handlingar som framgångar eller misslyckanden, enligt både kulturella och personliga regler, standarder och mål.
Och vi utför interna tillskrivningar genom dem. Med andra ord så reflekterar vi rörande var de kommer ifrån.
Om du anser att framgångar eller felsteg beror på dig själv som helhet så hade den interna tillskrivningen varit global. Om du anser att allt beror på en viss tanke eller känsla så hade det istället handlat om något specifik
Och det är härifrån som känslor uppstår.
Hela processen beror på både kulturella influenser och personliga variabler. Utav denna anledning kan en person se en handling som ett misslyckande medan en annan person ser den som en framgång.
Samma sak gäller när det kommer till tillskrivningar som kan var globala eller specifika beroende på personen.
Härunder kommer vi förklara de främsta egenskaperna hos dessa typer av känslor enligt Lewis perspektiv.
Skuldkänslor och skam, känslor med negativa självbedömningar
Då de flesta av oss upplever skam så kommer vi utföra en negativ bedömning av vårt globala jag. Vi kommer vilja gömma oss eller försvinna då vi upplever att vi har gjort bort oss själva.
Vid det laget så kommer vi bara vilja springa iväg från detta obehag.
Faktum är att vi upplever viss mental förvirring, men att bli av med det där emotionella tillståndet är inte lika enkelt som att reparera en specifik händelse.
Vi vänder oss därför till mekanismer som att glömma eller omtolka det som har hänt.
Skuldkänslorna uppstår vid en negativ självvärdering, men på en specifik nivå. Med andra ord genom konkret handling. Man känner skuldkänslor för något man gjort, tänkte eller känt eftersom man sårat någon.
Men i dessa fall kan vi inte omvända handlingen, och skuldkänslorna kräver att vi reparera handlingen för att kunna bli av med det emotionella tillstånd som vi upplever.
Det involverar också en reflektion rörande hur vi kommer handla i framtiden.
Lewis anser att skuldkänslorna är mindre destruktiva och mer användbara än skammen p.g.a. de korrektiva åtgärdernas implikation.
Stolthet, en känsla med en positiv självbedömning
Stoltheten kommer från en positiv utvärdering av en specifik karaktär. Då vi upplever stolthet så gör vi det eftersom vi känner oss nöjda med våra egna handlingar.
Då det är ett så behagligt emotionellt tillstånd så kommer vi vilja reproducera det i framtiden.
Michael Lewis pratade också om personligheten i sin förklarande modell rörande självmedvetna känslor. Den överdrivna stoltheten kommer från en positiv global bedömning som är associerad med narcissism i extrema fall.
Då en person upplever stolthet så innebär detta att personen är väldigt nöjd med sig själv. Han kommer då vilja bibehålla detta tillstånd även om det inte är lätt.
Det är också ofta associerat med en känsla av överlägsenhet och detta leder till att man blir bortstött av andra.
Slutsatser
Vad tänker du då du känner skuldkänslor, skam och stolthet? Vad relaterar du denna stolthet till? Och varför upplever du skuldkänslor?
Som du kan se så finns det något som skiljer de självmedvetna känslorna, och det är den utvecklingsprocess som är relaterad till utvärderingen av det jag som kännetecknar dem.
Detta är något som du kan kontrollera dagligen då du upplever dem.
Det finns dock fortfarande mycket att undersöka när det kommer till dessa känslor, både på ett personligt och socialt plan. Hur positiv är egentligen stoltheten?
Och när blir det till ett emotionellt tillstånd som för med sig negativa konsekvenser?
Det emotionella universumet är intressant men det är också komplicerat och även mystiskt. Anledningen till detta är att det kännetecknas av ett stort antal variabler.
Det är dock viktigt att man studerar det eftersom det underlättar förståelsen av ens essen. Då det är ett extra tillskott för att hjälpa med att ge ett svar på frågan rörande hur människor fungerar.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
Etxebarria, I. (2003). Las emociones autoconscientes: culpa, vergüenza y orgullo. En E. G. Fernández-Abascal, M. P. Jiménez y M. D. Martín (Coor.). Motivación y emoción. La adaptación humana (pp. 369-393). Madrid: Centro de Estudios Ramón Areces.
Lewis, M. (2000). Self-conscious emotions: Embarrassment, pride, shame, and guilt. En M. Lewis y J. M. Haviland-Jones (Eds.), Handbook of emotions (pp. 623-636). Nueva York: The Guilford Press.
