Sju av skillnaderna mellan tvångstankar och tvångshandlingar
Skillnaderna mellan tvångshandlingar och tvångstankar beskriver den kliniska profilen av tvångssyndrom (OCD). Detta tillstånd rankas på fjärde plats bland de vanligaste psykiska tillstånden i världen enligt en publikation i tidskriften Medicentro Electrónica.
OCD är ett komplext och ibland allvarligt tillstånd eftersom det förändrar den drabbades sätt att tänka och bete sig. Lyckligtvis finns det effektiva strategier för att behandla det.
Tvångstankar och tvångshandlingar och dess tillhörande ritualer är fenomen som patienten inte kan kontrollera. Det finns flera typer av OCD. De involverar alla impulsiva beteenden som avsevärt påverkar den drabbades liv. De orsakar faktiskt höga nivåer av ängslan och ångest. Här kan du lära dig mer om deras särdrag.
OCD är ett kroniskt tillstånd som kan behandlas med specialiserade terapier.
Skillnader mellan tvångshandlingar och tvångstankar
En OCD-drabbad kan uppleva tvångstankar som även kan ackompanjeras av tvångshandlingar. Det är vanligt att patienter upplever dessa symtom under lång tid innan de får diagnosen.
En forskningsstudie utförd 2021 och publicerad i tidskriften PLOS ONE visar att det kan ta upp till 17 år att hitta rätt terapi. Det är en lång tid. Därav relevansen av att veta hur tillståndet yttrar sig och förstå skillnaderna mellan tvångshandlingar och tvångstankar.
Tvångshandlingar och tvångstankar är mentala och beteendemässiga processer som successivt blir starkare tills de blir kroniska. Faktum är att det når en punkt där varje aspekt av den drabbades psykosociala liv är helt förändrat.
Läs också om Hur man lever med tvångsmässig personlighetsstörning
1. Tvångstankar är mentala processer
Den största skillnaden mellan tvångshandlingar och tvångstankar är att de senare är tankar eller mentala bilder. De består av irrationella mentala processer som de drabbade inte har någon kontroll över. Trots att de är medvetna om att dessa tankar är ologiska och frustrerande, har de inget sätt att stoppa dem.
Dessutom hindrar tvångstankar handling och stör de drabbades dagliga liv och förmågan att tänka klart.
2. Tvångshandlingar är svar på tvångstankar
Tvångshandlingarna vid OCD motsvarar beteendemässiga eller mentala reaktioner som den drabbade utvecklar som svar på tvångstankar. Med tvångsmässigt beteende strävar de efter att uppnå viss lindring från den ångest som genereras av tvångsmässigt och irrationellt tänkande.
En studie utförd av University of Cape Town i Sydafrika visar att den som lider av OCD försöker dämpa sin ångest med tvångsmässiga eller rituella beteenden. De vet att dessa handlingar är överdrivna, men de kan inte kontrollera dem.
Tvångstankar gör att de drabbade lever med återkommande ångest och rädsla. De kan till och med bli äcklade av sina tankar. För att frigöra sig från denna börda av ångest utvecklar de tvångshandlingar och ritualer.
3. De olika typerna av tvångstankar
De som lider av OCD uppvisar vanligtvis mer än en tvångstanke. Till exempel:
- Rädsla för att bli sårad.
- Att tänka att man är en dålig person.
- Tvångstankar gällande perfektion och ordning.
- Tro att något dåligt kan hända om man inte ber.
- Rädsla för att ådra sig sjukdomar eller bli smutsig.
- Oförmåga att undvika påträngande mentala bilder av oetiska eller obehagliga sexuella handlingar.
- Att vara besatt av att utöva omoraliska beteenden. Till exempel att röra andras könsorgan, begå brott etc.
- Att vara rädd för att skada andra människor. Till exempel att köra på någon eller stöta till en närstående av misstag.
- Intensiv rädsla för att tappa kontrollen. Till exempel att ge efter för frestande tankar eller snatta.
- Irrationell rädsla för att slänga värdelösa föremål som de tror att de kan behöva någon gång.
- Relationella tvångstankar. De består av att hela tiden inbilla sig och frukta att deras partner ska svika dem.
4. Tvångshandlingar och ritualer
Skillnaderna mellan tvångshandlingar och tvångstankar är också förknippade med de situationer där tvångshandlingarna manifesterar sig.
Det finns en utbredd föreställning om att OCD kännetecknas av klassiska ritualer som att tända och släcka lampor många gånger eller tvätta händerna upprepade gånger. Det bör dock noteras att dess drag är mycket bredare. Till exempel:
- Städnings- och organisationstvång. Till exempel att ordna böcker eller kläder efter färg.
- Psykiska tvångshandlingar. Att behöva räkna siffror, göra listor och skapa positiva mentala bilder för att ersätta störande osv.
- Kontrolltvång. Detta beteende omfattar ett stort antal ritualistiska beteenden. Till exempel kontrollerar vissa att de har stängt av spisen tio gånger, eller så tar de av och på sig sin jacka fem gånger innan de lämnar hemmet etc. Alla utför vi irrationella handlingar emellanåt, men de som lider av OCD tar dem till det extrema.
5. Skillnader mellan tvångstankar och tvångshandlingar i samspelet mellan dem
En viktig skillnad mellan tvångshandlingar och tvångstankar är det sätt på vilket de utlöses. Till exempel kan tvångstankar i många fall leda till tvångsmässigt beteende, men inte vice versa. Med andra ord, ett tvångshandling i sig kommer inte att producera en irrationell och tvångsmässig tanke.
Därför uppstår ett inbördes samband. Det utgår alltid från en idé eller en mental produkt från ett sinne som bearbetar verkligheten på ett alltmer oflexibelt sätt. Faktum är att en forskningsstudie publicerad i Current Psychiatry Reports visar att OCD härrör från en tydlig dysfunktion av kognitiva processer. Det tvångsmässiga beteendet kommer alltid senare.
6. Effekter och syfte
För att förstå anatomin hos OCD hjälper det att klargöra hur och varför tvångstankar och tvångshandlingar uppstår.
- En tvångstanke har en rad effekter på individen. Den orsakar ångest, en känsla av förlust av kontroll, ängslan och överdriven oro.
- En tvångshandling uppstår i “syfte” att lindra den negativa “effekt” som tvångstanken orsakar. Men i detta försök att minska sin ångest utvecklar den drabbade beteenden som är lika utmattande.
7. OCD kan uppträda utan tvångshandlingar
Det huvudsakliga kännetecknet för OCD är påträngande tankar, vanligtvis oönskade. De är det grundläggande fenomenet som styr detta tillstånd. Men en individ kan lida av OCD utan att det leder till tvångsmässigt beteende.
Den OCD-drabbade kan befinna sig på ett jobbmöte och märka att denne inte kan sluta tänka på att ställa sig upp och förolämpa sina kollegor. För att kontrollera tankarna kan de ta till tvångsmässiga mentala beteenden. Till exempel att försöka ersätta bilden med något trevligare.
Att leva med OCD
OCD är ett kroniskt psykiskt tillstånd. Det går dock att behandla. Detta förbättrar de drabbades livskvalitet och de utvecklar större kontroll över sina mentala processer. Men problemet är att det ofta ackompanjeras av en hög grad av missförstånd och en känsla av skam. Dessutom kanske de drabbades omgivning inte förstår varför de inte kan behålla ett jobb eller varför de upprätthåller överdrivna och irrationella hygienrutiner.
Social förståelse och psykoedukation är nödvändiga för att adressera alla psykiska problem. OCD är ett tillstånd med genetiska och hjärnrelaterade utlösande faktorer. Ingen väljer dessa beteenden eller tankar.
Om du identifierar dig med någon av dessa egenskaper och symtom, ska du inte tveka att begära specialiserad hjälp. Det finns specifika terapier för behandling av OCD. Till exempel exponering och responsprevention (ERP). Men det första steget måste alltid tas så snart som möjligt.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Benzina, N., Mallet, L., Burguière, E., N’Diaye, K., & Pelissolo, A. (2016). Cognitive Dysfunction in Obsessive-Compulsive Disorder. Current psychiatry reports, 18(9), 80. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/27423459/
- Carmenate Rodríguez, I. (2020). Particularidades del trastorno obsesivo compulsivo en el niño y el adolescente. Medicentro Electrónica, 24(1). http://scielo.sld.cu/scielo.php?script=sci_arttext&pid=S1029-30432020000100174
- McKay D. (2018). Obsessive-compulsive disorder research: Growing in scope, advances unclear. Journal of anxiety disorders, 56, 5–7. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/29859659/
- Stein, D. J., Costa, D. L. C., Lochner, C., Miguel, E. C., Reddy, Y. C. J., Shavitt, R. G., van den Heuvel, O. A., & Simpson, H. B. (2019). Obsessive-compulsive disorder. Nature reviews. Disease primers, 5(1), 52. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC7370844/
- Kwon, J. S., Jang, J. H., Choi, J. S., & Kang, D. H. (2009). Neuroimaging in obsessive-compulsive disorder. Expert review of neurotherapeutics, 9(2), 255–269. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/19210199/
- Ziegler, S., Bednasch, K., Baldofski, S., & Rummel-Kluge, K. (2021). Larga duración desde el inicio de los síntomas hasta el diagnóstico y desde el diagnóstico hasta el tratamiento en el trastorno obsesivo-compulsivo: un estudio retrospectivo de autoinforme. Plos One, 16(12): e0261 169. https://journals.plos.org/plosone/article?id=10.1371/journal.pone.0261169