Social fobi: rädsla för att bli dömd
Social fobi är en irrationell rädsla som involverar stort obehag inför sociala situationer. De som lider av denna fobi lyckas hålla avstånd från människor och förbli isolerade. Det gör dem obekväma och stressade att vara i alla typer av relationer eller ha någon form av interaktion med andra.
Detta är en typ av fobi som har många begränsningar eftersom mänsklig kontakt är en grundläggande del av våra liv. Vi måste relatera till människorna omkring oss i varje viktig sfär av vårt liv, oavsett om det rör arbetslivet, familjelivet, att träffa en potentiell partner eller att påbörja och bibehålla en vänskap.
Personer som lider av social fobi undviker omständigheter där de tvingas interagera med andra människor. I många fall är dock detta inte möjligt. Så de har inget annat val än att konfrontera situationer som är väldigt svåra för dem, speciellt eftersom de inte kan sluta tänka att de konstant blir dömda.
“Jag lärde mig att mod inte var frånvaron av rädsla, utan triumfen över den. Den modige mannen är inte den som inte känner rädsla, utan han som erövrar den rädslan.”
-Nelson Mandela-
Att förstå social fobi
Även om det finns många fobier är social fobi en av de mest missförstådda och handikappande. Alla sociala händelser, fester, möten – kort sagt situationer där vi måste utsätta oss själva för andra människor – är de händelser som befaras mest.
Den djupast rotade rädslan i denna fobi är att hamna i en hängiven situation som visar sig vara skamlig eller förödmjukande. Denna känsla är antingen grundad i konsekvenserna av deras egen rädsla eller deras tro att de är inkapabla att tackla sagda situation.
De som lider av social fobi känner sig missförstådda och till viss del marginaliserade. Komplexiteten och betydelsen ligger i det faktum att folk behöver den sociala kontakt de samtidigt undviker. Så de känner sig fängslade på ett sätt som genererar en obehaglig känsla.
För att denna fobi ska kunna bli diagnostiserad måste den begränsa personerna som lider av den. Vidare måste den störa deras liv på ett handikappande sätt. Den måste alltså skapa allvarligt obehag och förhindra utveckling i olika sfärer av det dagliga livet.
Möjliga orsaker till social fobi
Det kan finnas många orsaker till denna fobi. Den känsligaste perioden när den kan börja utvecklas är ungdomsåren. Den kan vara relaterad till föräldrar som är överbeskyddande, men kan även uppstå ur brist på sociala färdigheter.
De drabbade upplever stark ångest inför situationer där de väntar sig sociala interaktioner, där det kan finnas någon form av social kontakt och intimitet. Den psykofysiologiska aktivering som äger rum i dessa situationer kan leda till symptom såsom takykardi, ångest, skakningar, rodnad, stammande och konstanta svettningar.
När personen väl utvecklat denna fobi är det bäst att träffa en specialist. Det huvudsakliga målet kommer vara att kontrollera den irrationella rädslan och det obehag som skapats.
Vi har svårt att acceptera och uttrycka våra behov. I vår rädsla att dömas dömer vi andra.
Vår rädsla för att bli dömda
På ett eller annat sätt har vi alla en rädsla för att andra ska döma oss baserat på våra förmågor, handlingar eller känslor, oavsett om de är från det förflutna, nuet eller till och med framtiden. Problemet kan ses när detta börjar göra oss besatta, begränsade och patologiska.
Det vanligaste klagomålet är att ingen förstår oss. Vi klagar på andra människors brist på empati utan att inse att vår attityd och våra handlingar skapar denna ensamhet och främjar bristen på tillgivenhet som vi djupt inne vädjar om.
Medvetenhet och introspektion hjälper oss att inte gå i fällan att tänka att allt som drabbar oss är andra personers fel. I vårt sätt att se på saker och agera måste det finnas konsekvenser. Vi är ansvariga för vilka livsupplevelser vi får ta del av.
“Ibland är vi bara för envisa för att erkänna att vi har behov, för i vårt samhälle likställs behov med svaghet. När vi vänder vår ilska inåt så uttrycks den ofta i känslor av depression eller skuld. Ilska som hålls inne förändrar vårt intryck av det förflutna och förvränger vår syn på den nuvarande verkligheten. All denna gamla ilska blir till ej uträttade affärer, inte bara med andra, utan även med oss själva.
-Elisabeth Kübler-Ross-
