Sport och kvinnor: ett glastak som syns tydligt

Damsport spelas under tystnad i många länder runt om i världen. Skillnaderna jämfört med manliga sporter är uppenbara. Men vad är orsakerna? Vilka åtgärder vidtas för att skapa jämställdhet när det gäller sport och kvinnor?

Skriven och verifierad av psykologen Fátima Servián Franco.

Senaste uppdateringen: 27 december, 2022

Uttrycket ”glastak” kan mycket väl tillämpas då det gäller sport och kvinnor. Detta är en term som Wall Street Journal myntade 1986. Det hänvisar till de osynliga hinder som kvinnor och minoritetsgrupper stöter på vilket hindrar dem från att gå vidare i sin yrkeskarriär och nå högre positioner.

Även om det fick ett namn i mitten av 1980-talet har det tyvärr fortsatt vara en ständig verklighet i den arbetande kvinnans historia.

Inom idrottsområdet är detta tak ännu tjockare eftersom det inte ens finns några specifika referenspunkter.

Låt oss ta Spanien som ett exempel. I år undertecknade de spanska kvinnliga fotbollsspelarna sitt första kollektivavtal efter många månaders förhandlingar och protester. De har dock inte uppnått professionell status vad gäller regelverket. Utöver detta upplever de även andra tydliga svårigheter i sina arbetsförhållanden.

Det finns många röster på nationell och internationell nivå som kräver specifika åtgärder för att bryta ner dessa hinder. I länder som bland annat Norge har människor vidtagit vissa ganska kontroversiella åtgärder. De har infört en kvoteringslag. Som ett resultat har stora förändringar skett. Andelen kvinnor i styrelser inom offentlig sektor har ökat från 7 % år 2002 till 44 % år 2010.

Kort sagt, om kvinnor lever av inkomster från sport, och utövar sport, varför kan de inte styra lagen, och varför kan inte sport och kvinnor gå hand i hand?

Sport och kvinnor: det glömda folket

Att det förekommer fler och fler kvinnor inom fysisk träning och idrottsvärlden är ett direkt resultat av deras egen sociala utveckling. Att acceptera kvinnor på nya områden där de fram tills nyligen varit frånvarande innebär också en inkludering på idrottsplatsen.

Låt oss ta Spanien som ett exempel igen. Framstegen och utvecklingen inom det spanska samhället under de senaste decennierna har varit häpnadsväckande. Det har skett förändringar i de djupt rotade sociala uppfattningarna. Men vissa aspekter återspeglar fortfarande den gamla regimen i Spanien och dess ideal angående kvinnor.

Att eliminera de sexistiska attityderna och konservatismen som håller tillbaka utvecklingen har blivit en del av skolmiljön. Denna miljö behöver lärarnas aktiva deltagande för att den formella utbildningen inte ska bevara sociala ojämlikheter. Därmed kan man säkerställa den så starkt försvarade utbildningskvaliteten (García, 2006).

En dålig bild i pressen

Hänvisningar till sport och kvinnor i sporttidskrifter är knappa och vid många tillfällen inte särskilt korrekta. Press, radio och TV fortsätter att reservera ett framstående och monopoliserande utrymme för manliga idrottsprestationer.

Idrottspressen och idrottsavdelningarna i tidningarna ignorerar systematiskt kvinnliga idrottare. Detta skapar allvarliga konsekvenser för dem på alla nivåer, särskilt vad gäller kvantiteten och kvaliteten på reklamavtal.

Vissa områden i media projicerar en modell av en kvinna som är långt ifrån en professionell idrottsutövare, ofta sparsamt klädd eller till och med helt naken. Detta är tydligt en policy som syftar till att locka en typ av läsare som är mer intresserad av publikationer med öppet machoinnehåll än seriös sportinformation (Ibáñez, 2001).

Den psykosociala miljön inom damidrotten

Bristen på fysisk aktivitet påverkar ofta kvinnor i större utsträckning. Samtidigt skulle kvinnor på många sätt kunna ha nytta av mer specifika fördelar med att utöva sport än män. Allt detta gör det särskilt viktigt att lära känna de faktorer som är förknippade med eller som gynnar sportaktiviteter för kvinnor.

Medias tystnad om kvinnlig idrott och den otillräckliga behandling den ger dem har fått en allvarlig konsekvens för flickor och deras utveckling. Den version av sport som marknadsförs i skolor och som vi ser i media domineras i grunden av män.

För tjejer och för kvinnor i allmänhet finns det en förvrängd tolkning av deras deltagande i denna värld. Det finns inga sportlegender att följa. Det finns inte heller referenser, information eller idrottare med karisma som de kan imitera när de tränar sport.

En framtid inom sport för kvinnor?

Sport och kvinnor har inte visat sig vara en attraktiv kombination för samhället, utom i sällsynta fall. Tennis är dock en sport där kvinnor har vissa framträdande och särskilt karismatiska figurer.

Av dessa skäl och även andra är det logiskt att det blir svårare för tjejer att se sin framtid inom sport. Det gör det svårare för dem att se hur de kan försörja sig inom området, hur lovande de än kan vara. Så tyvärr uppmärksammas i många fall alla deras ansträngningar i träning och tävling endast av deras lagkamrater och andra idrottskvinnor.

För att avsluta med en positiv kommentar, har det nyligen visats att engelska Football Association har betalat sina manliga och kvinnliga fotbollsspelare samma löner sedan januari 2020. Det är ett bra tecken, men vi har fortfarande en lång väg att gå. Australien, Norge, Nya Zeeland och Brasilien har också följt i samma spår.