Trigeminusneuralgi: kännetecken och behandling
Många ser på trigeminusneuralgi som det mest smärtsamma en människa kan uppleva. Ibland är det till och med en direkt orsak till självmord.
Det kommer från ett tillstånd i en nerv i hjärnan som utlöser våldsamma elektriska chocker som ett svar på små, vanliga saker: att prata, äta, förändringar i temperaturen…
Det är inte bara en huvudvärk, eller ens migrän. Personer som har haft oturen att drabbas av trigeminusneuralgi vet även att smärtstillande medel inte alltid fungerar. Ofta kan inte ens morfin stilla smärtan.
När detta sker kan endast antiepileptiska läkemedel hjälpa dem att leva någorlunda fungerande liv. Vad de får i utbyte är givetvis alla biverkningar som kommer med dessa läkemedel.
Från utsidan kan deras smärta verkar överdriven. Det är inte utan anledning som folk kallar det för “självmordssjukdomen”. Den klassificerades för första gången 1672, men det finns exempel på denna sjukdom som är ännu äldre.
De beskriver det som en av de mest paralyserande, intensiva smärtorna man kan genomgå. Det kan vara en kronisk sjukdom, men det finns behandlingar.
Trigeminusneuralgi involverar extremt våldsam smärta som liknar en elektrisk chock. Den kan vara i så lite som två sekunder upp till två timmar, och kan dyka upp i flera episoder under några veckor eller till och med månader.
Vad är trigeminusneuralgi?
Roten till trigeminusneuralgi ligger i den femte av våra tolv kraniala nerver. Det är den största av alla nerver i huvudet. Nu ska vi ta en titt på strukturen för att ge dig en bättre förståelse av hur den strålar ut all denna smärta:
- Denna nerv har tre grenar. Den första är den oftalmiska, eller övre grenen, som avger en smärtsam känsla som kan gå från skalpen till en sida av pannan såväl som till ögat på samma sida.
- Den maxillära, eller mellersta grenen, stimulerar kinderna, överkäken, överläppen, tänderna, det övre tandköttet och ena sidan av näsan.
- Den mandibulära, eller nedre grenen. Denna orsakar smärta i underkäken, tänderna, underläppen och det nedre tandköttet.
Personer med trigeminusneuralgi kommer uppleva intensiv smärta på en sidan av ansiktet. Men det finns även ett sällsynt tillstånd vid namn bilateral neuralgi, som gör tillståndet värre. I grund och botten innebär det att man kommer ha trigeminusneuralgi på båda sidor av huvudet.
Vilka symptom har trigeminusneuralgi?
Symptomen som associeras med trigeminusneuralgi varierar från patient till patient. En sak de alla delar är “triggerområden” – områdena som svarar med intensiv smärta när de stimuleras.
Smärtan är som en intensiv elektrisk chock som varar i sekunder, minuter eller timmar.
- Enkla handlingar såsom att vidröra ansiktet kan vara smärtsamma.
- Förändringar i temperatur, tuggande, pratande och gnissling av tänder kan utlösa den paralyserande smärtan.
- Smärtan följer en väg som går från skalpen till ena ögat, örat och hela vägen ned till käken.
- Efter denna intensiva “chock” kan personer med denna sjukdom vanligtvis inte göra något i 1-2 timmar. De kommer inte kunna äta, dricka eller ens öppna ögonen. De måste vänta på att nervens inflammation ska släppa.
Orsaker till trigeminusneuralgi
Trigeminusneuralgi har inte en enda orsak. Tillståndet har faktiskt en lång rad associerade faktorer. Vi ska ta en titt på några av dem för att bättre förstå den komplexa verkligheten bakom detta tillstånd:
- Generellt talat är det genetiskt.
- Magnetiska resonansbilder har visat att det ofta finns ett blodkärl som trycker mot trillingnerven i hjärnbalken. Detta tryck leder sedan till försämring av myelinet – det skyddande lagret hos nerven. Det är vad som möjliggör dessa stora “elektriska” chocker.
- Vidare vet vi att ansikts- eller munkirurgi samt stroke orsakad av traumatiska skador kan orsaka detta tillstånd.
- Det är även viktigt att påpeka att det primära ursprunget är okänt. Med andra ord är det nästan omöjligt att veta exakt vad som orsakar sjukdomen.
Kan det behandlas?
Vi måste komma ihåg att detta neuropatiska tillstånd skiljer sig från person till person. Det finns personer som upplever det i två månader i sträck, men sedan slipper det ett tag. Sedan har vi personer som genomgår det varje dag samt personer som har det på båda sidor.
Vissa lyckas kontrollera sina utlösande faktorer och åtnjuta ett bättre liv.
Det är därför behandlingen måste skräddarsys efter varje person. Men låt oss ta en titt på de vanligaste strategierna:
- Antiepileptiska läkemedel är vanligtvis de mest effektiva för att behandla trigeminusneuralgi. Läkemedel såsom karbamazepin, oxkarbazepin och gabapentin är de vanligaste.
- Tricykliska antidepressiva medel, som amitriptylin och nortriptylin, är vanliga som smärtlindrande behandlingar.
En sista utväg: kirurgi
När läkemedel inte fungerar är det enda alternativet kirurgi. Här kommer några varianter som patienter har tillgång till:
- Rhizotomi: temporärt skada specifika nervvävnader så att de inte orsakar smärta.
- Glycerolinjektion: en öppenvårdsprocedur som involverar vävnaderna runt trillingnerven. Denna behandling tar minst två år.
- Radiofrekvensbehandling: en öppenvårdsprocedur där man använder en elektrod för att skada nervvävnaderna som orsakar smärta. Det är temporärt, som vid rhizotomi.
- Mikrovaskulär dekompression: den mest invasiva (och effektiva) av alla operationer. Först gör man ett litet hål i mastoidutskottet (ett ben) bakom örat. Sedan använder man en liten ballong för att flytta blodkärlet som trycker mot trillingnerven.
Som du kan se finns det alltså många sätt att hantera trigeminusneuralgi. Många är drabbade, och vi vet att runt 70-80% av patienterna svarar väl på medicinering. Det innebär att de ofta inte behöver genomgå kirurgi.
