Ångestens effekter på hjärnan: känner du till dem?
Ångestens effekter på hjärnan är avsevärda. Kortisol, adrenalin och noradrenalin gör alla att du blir alert och redo att försvara dig. Det dröjer inte länge förrän du överväldigas av irrationella tankar. Rädsla tränger sig på och paralyserar dig.
Andra känslor gör att din verklighet blir mörklagd, som under en kall natt utan måne. Ärligt talat finns det inte många andra psykologiska tillstånd som är lika intensiva som ångest.
Demografiska studier är talande och tydligen är det många som lever med kronisk ångest. För dem finns det inget annat sätt att uppleva och bearbeta verkligheten. De låter sig piskas av svårtyglad ångest och vet inte hur de ska hantera den.
Men det finns även andra människor som lider av det som kallas situationsångest. Det involverar sådant som offentliga framträdanden, anställningsintervjuer, tentamina och även interaktioner med andra. Detta är alla situationer som kan få din hjärna att hissa en röd varningsflagga.
“Du får inte låta dig paralyseras av rädslan att misslyckas, för då kommer du aldrig att anstränga dig.”
-Arnold Schwarzenegger-
Vi har alla någon gång drabbats av ångest. Det är en naturlig mänsklig reaktion. I lagom doser kan ångesten faktiskt hjälpa dig i din strävan att nå dina mål. Problemet är att vi ofta helt tappar greppet om den. Det tar inte lång tid innan den tar över ditt liv, ibland utan att du ens märker det. När detta inträffar blir allt förvrängt och rörigt, som en målning av Kandinskij.
Ångestens effekter på hjärnan
Om du verkligen vill förstå ångestens effekter på hjärnan måste du först vara klar över en sak. Det är skillnad på ångest och stress. Stress har t.ex. att göra med en fysiologisk process som utlöses av olika yttre faktorer. Med andra ord finns det alltid en speciell orsak till den. Det kan vara press på jobbet, överbokade kalendrar, problem i hemmet, etc… Kort sagt dyker stressen upp när du inser att du “saknar resurser” för att ta itu med alla dessa stimuli.
Ångest är å andra sidan mycket mer komplicerat. Det kan vara sant att ångest många gånger är en biprodukt av stress, men många gånger upplever du den också utan att veta varför. Den kommer någonstans inifrån. Den dyker upp om och om igen när man har det svårt. Det är en fysiologisk reaktion som förbereder dig på att fly eller att konfrontera ett hot (verkligt eller inbillat).
Det är detta som skiljer ångest från stress. Detta gör också att ångesten är mycket svårare att hantera, beroende på vad som händer i din hjärna när du upplever den. Vi ska nu ta en närmare titt på detta.
Amygdalan
Amygdalan är en liten struktur längst bak i hjärnan. Det är den delen som bearbetar och tolkar alla sensoriska signaler som kommer från din omgivning. Det är också den delen som varnar hjärnan när det finns något hotfullt eller farligt som du måste skydda dig mot. Man kan säga att det är din instinktiva (och ibland irrationella) sensor för vanliga fobier som spindlar, mörker, höjder, osv.
Hippocampus
Hippocampus är den delen av hjärnan som är kopplad till emotionella minnen. Om ångesten har en förlängd, intensiv inverkan på din hjärna, så är denna en av de delar som kommer att känna av effekterna mest. Den minskar i storlek, vilket leder till många andra allvarliga biverkningar. Saker som minnesförlust, koncentrationssvårigheter och även posttraumatisk stress är alla vanliga följder av detta problem.
Posttraumatisk stress är mycket vanligt hos misshandlade barn, som har levat under den fruktansvärda tyngden av att känna ständig rädsla och oro över att vara i fara.
För en kort tid sedan publicerade faktiskt tidskriften Neuron en oerhört intressant och hoppingivande studie. Forskare har upptäckt att de celler som ansvarar för ångest faktiskt är lokaliserade i hippocampus. Nu hoppas man kunna använda denna upptäckt till att utveckla bättre behandlingsmetoder för ångest.
Kortisol, noradrenalin och adrenalin
Rastlöshet, oro, muskelspänning och takykardi är alla biverkningar av några specifika signalsubstanser. Ångestens effekter på hjärnan är direkt kopplade till den omisskännliga (och fruktade) kombinationen av kortisol, noradrenalin och adrenalin.
Amygdalan identifierar först faran och därefter får dessa signalsubstanser dig att reagera. Din hjärna vill att du ska skydda dig själv, genom att antingen fly eller reagera på något annat vis. En följd är att mer blod pumpas till dina muskler. Ditt hjärta slår snabbare och mer luft skickas till dina lungor. Denna larmberedskap kan naturligtvis komma till verklig nytta, om det faktiskt föreligger ett hot. Men om så inte är fallet och du hela tiden aktiverar denna fysiologiska process, kan detta ge upphov till problem. Du kan få matsmältningsproblem, huvudvärk, högt blodtryck och försämrat blodflöde till hjärnan.
Hur du kan motverka ångestens effekter på hjärnan
Som vi nämnde i början är ångest en fysiologisk reaktion. Så det räcker inte att du säger till dig själv: “Ta det lugnt, allt kommer att ordna sig”. Om din hjärna fastslår att det föreligger en fara, hjälper det inte särskilt mycket att försöka resonera bort känslorna. Därför måste du först ta itu med de fysiologiska, de kroppsliga aspekterna av problemet.
- Övertyga din kropp om att det inte föreligger någon fara. Hur? Praktisera avslappningsövningar, såsom djupandning. “Pausa” din kropp, så att även din hjärna lugnar sig.
- Använd ångesten till din fördel. Ångesthantering är inte en fråga om viljestyrka. Du kan inte bara få denna psyko-fysiologiska verklighet att försvinna från din hjärna. Du måste ta dig igenom den och ta vara på vad den har att erbjuda dig. Konstnärliga terapier är ett utmärkt sätt som hjälper dig att göra det genom visualisering. Keramik och målning är två av de bästa konstformerna för att få utlopp för ångest. De kan omvandla ett fasansfullt monster till en mycket mindre och mer hanterlig varelse, som inte är lika skrämmande.
- Nya vanor, nya rutiner. Att göra något annorlunda i dina dagliga rutiner kan ändra på allt. Du kan göra promenader, gå på en konsert varje vecka, träffa nya människor, anmäla dig till en yogaklass… Allt detta kan ändra din hjärnas varningssystem och få dig att se annorlunda på saker och ting.
Till slut ska du inte tveka att uppsöka hjälp om du inte lyckas motverka ångestens effekter på hjärnan. Ingen förtjänar att leva i rädsla. Ingen ska behöva leva som en fånge till kronisk ångest, som gör livet så dystert.
