Ataxi: symptom, orsaker och behandling
Det finns mycket som kan influera vår hälsa och därmed vår livskvalitet. Vår rörelseförmåga kan också påverkas. Faktum är att det finns ett väldigt karaktäristiskt tillstånd som kallas ataxi, som kommer med problem med koordination, hållning och den frivilliga kontrollen.
Detta kliniska tillstånd innebär brist på muskelkontroll för att utföra rörelser. Det kan manifesteras av olika anledningar. I den här artikeln diskuterar vi orsaker, diagnoser och behandling.
Vad är ataxi?
Ordet ataxi kommer från den antika grekiskan och betyder “utan ordning”. Det är en förändring i koordinationen av alla typer av rörelser under frånvaron av förlamning. Ataxi kan påverka gången, överkroppen, ben och armar eller kombinationer av dessa. Dessutom kan det bevisas genom följande symptom:
- Nystagmus (ögondarrning): Ofrivilliga, okontrollerbara ögonrörelser.
- Dysartri: Svårigheter att artikulera ljud och ord.
- Hypotoni: Onormalt lågt blodtryck.
- Dysmetri: Tillstånd som förhindrar individen att utföra motoriska handlingar som anpassar sig till givet avstånd.
- Dysdiadokokinesi: Skadad förmåga att snabbt göra alternerande rörelser.
- Svårigheter att svälja.
- Svårigheter att gå eller till och med total förlust av förmågan att gå.
- Brist på koordination och precision.
- Kognitiva alterationer (vad gäller tankeprocesser).
- Emotionella alterationer: Det orsakar emotionell instabilitet eftersom det är ett väldigt påfrestande tillstånd.
Ataxi kan manifestera sig med andra sjukdomar såsom multipel skleros. Det kan också uppstå ensamt, även om detta är väldigt ovanligt. Båda barn och vuxna kan lida av det här tillståndet. Faktum är att Salman och andra (2013) utförde en studie där de analyserade epidemiologin av kronisk ataxi hos barn. Nämnd studie publicerades i tidskriften Developmental Medicine and Child Neurology.
Vad orsakar ataxi?
Förvärvad ataxi: Manifesteras på grund av en annan sjukdom som patienten lider av.
- Toxisk: till exempel på grund av kolmonoxid- eller alkoholrelaterad försämring av hjärnan.
- Autoimmun: såsom ataxi orsakad av gluten och den relaterad till subakut paraneoplastisk försämring av hjärnan.
- Näringsbrist: Såsom brist på vitamin E, Wernicke-Korsakoffs syndrom och subakut kombinerad försämring.
- Nervdegenererande sjukdomar: såsom multipel skleros och spinocerebellär ataxi.
- Tumörer: Tumörer såsom medulloblastom, astrocytom och hemangioblastom kan orsaka ataxi.
Genetisk ataxi: dessa varianter är ärvda och kan vara autosomal recessiv eller dominant.
- Recessiv: Friedreichs ataxi är den vanligaste. Den orsakas av en nervdegeneration i nervknutscellerna i ryggslutet, de spinocerebellära och kortikospinala banorna och dentate nucleus.
- Dominant: Beroende på sjukdomens utveckling kan den vara episodisk eller progressiv. Inom den dominanta ataxin finner vi bland andra spinocerebellär ataxi, medfödd cerebellär ataxi och cerebellar vermis aplasia.
Som du kan se finns det flera olika typer av ataxi. För närvarande finns det inget botemedel för det här tillståndet. Det finns dock behandlingar som kan hjälpa patienterna som lider av det.
Diagnosticering av ataxi
Det finns olika test som kan diagnosticera ataxi:
- Finger-näsa: Patienten ombeds att vidröra sin näsa med toppen av pekfingret. Sedan ombeds personen att röra vid läkarens pekfinger.
- Häl-knä: Patienten måste vara i ryggläge. Undersökaren ber personen att placera sin häl på motsatt bens knä och sedan låta den glida ned längs smalbenet. Patienten utför detta test med öppna och slutna ögon och på båda benen.
- Snabba alternerande övningar: Läkaren ber patienten att rotera båda händerna samtidigt åt båda hållen.
- Elektromyogram: Ett test som mäter elektrisk aktivitet i musklerna.
- Psykodiagnos: Neuropsykologiska studier som utvärderar patientens exekutiva funktioner.
Behandling av detta tillstånd
Behandlingarna för det här tillståndet är begränsade och inte specifika för sjukdomen. Behandlingarna tenderar att sträva mot rehabilitering.
Dessutom är psykologiskt ingripande viktigt. Först och främst är det viktigt att hjälpa patienterna att förstå vad som händer med dem. De måste även lära sig hantera känslor och tankar om sitt tillstånd. Sist men inte minst måste deras närstående eller vårdnadshavare delta i den psykologiska interventionen så att de kan lära sig hur man bäst tar hand om dem.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Marquer, A., Barbieri, G. & Pérennou, D. (2014). The assessment and treatment of postural disorders in cerebellar ataxia: a systematic review. Annals of physical and rehabilitation medicine, 57 (2), pp. 67-78.
- Navarro, H. A., Hernández, J.A.B., Piudo, R.L., & Jiménez, F.J.J. (2007). Síndromes atáxicos. Ataxias heredodegenerativas y adquiridas. Medicine: Programa de Formación Médica Continuada, 9 (74), pp. 4764-4775.
- Ruggieri, V. L & Arberas, C.L. (2000). Ataxias hereditarias. Revista de neurología, 32 (3), pp. 288-296.
- Salman, M. S. (2017). Epidemiology of cerebellar diseases and therapeutc approaches. The Cerebellum, pp. 1-8.
