Borderline personlighetssyndrom och känslor
En egenskap hos personer med borderline personlighetssyndrom är att de har svårt att hantera sina känslor. Deras känslor bubblar lätt över och det är svårt för dem att finna stabilitet.
De har många emotionella upp- och nedgångar som försvårar deras relationer i den yttre världen. Av den anledningen behöver de specialiserad hjälp för att lära sig användbara verktyg för socialt beteende. Borderline personlighetssyndrom karaktäriseras av ett strikt och oflexibelt beteende.
Personer med detta tillstånd har ofta svårt att relatera till andra. De uppvisar ett olämpligt socialt funktionssätt, en tydlig emotionell instabilitet och en väldigt negativ självbild. Men varför är det så svårt för dem att hantera sina känslor?
Den biosociala teorin om borderline personlighetssyndrom
Den biosociala teorin innefattar huvudproblemet med detta tillstånd, vilket i grund och botten är en brist på emotionell reglering. Denna brist kan även ha olika ursprung.
De inkluderar en biologisk benägenhet, en miljösituation karaktäriserad av undvikande och interaktionen mellan de två. Teorin säger att emotionella obalanser kommer från en emotionell sårbarhet och brist på effektiva strategier för att hantera känslor.
Emotionell sårbarhet definieras som överkänslighet för alla typer av känslor, oavsett om det är en positiv, negativ eller neutral känsla.
Denna hyperkänslighet resulterar ofta i ett väldigt intensivt och varierat svar från personer med borderline personlighetssyndrom. En sådan intensitet skapar en obalans och de har svårt att återställa balansen.
Å andra sidan har instabiliteten och bristen på emotionell reglering, enligt den biosociala teorin, en biologisk grund. Detta innebär dock inte att den är ärftlig.
Den biologiska benägenheten kan skilja sig från person till person. Det har därför ännu inte upptäckts en gemensam biologisk faktor för personer med detta tillstånd.
Familjemiljön påverkar den emotionella regleringen
En faktor som ger personer med (och utan) tillståndet svårigheter med att reglera känslor är den familjemiljö som de växte upp i. Terapierna visar vanligtvis att familjerna inte har validerat barnens emotionella behov. Deras miljö ser uttryck av känslor som något oviktigt.
En sådan familj kan orsaka stora skador på en persons självkänsla eftersom denna formas under barndomen. Om föräldrarna ignorerar barnet eller svarar på ett extremt sätt när det uttrycker sina behov, lämnar det ett märke.
Den kritiska miljön leder till frustration, ilska, ledsamhet och rädsla, och alla dessa aspekter blir därför till en del av barnets personlighet. Om barnet exempelvis gråter så kommer föräldern istället för att trösta barnet att kalla det för en lipsill. Barnet lär sig därför att det är dåligt att uttrycka sina känslor eftersom man kommer få skäll om man gör det.
Barnet lär sig följaktligen att uttrycka sina känslor på ett extremt sätt eller att motverka dem helt, vilket gör problemet ännu större i slutändan.
Hur reagerar personer med borderline personlighetssyndrom på känslor?
Extrem intensitet och emotionell känslighet
Personer med borderline personlighetssyndrom är väldigt känsliga för yttre upplevelser eftersom de är rädda för att bli övergivna. Det är därför de svarar med stor okänslighet på varje känsla, oavsett om det rör sig om ilska eller glädje.
De lider av en väldigt uttalad emotionell instabilitet som de finner svår att kontrollera. De har exempelvis episoder av intensiv ångest och frustration som kan manifestera sig i ett respektlöst beteende.
Svårigheter med att återvända till den emotionella neutraliteten
Det är inte enkelt för dem att lugna ner sig efter den intensiva känsloupplevelsen. De kan vara väldigt impulsiva och ha svårigheter att modulera sina känslor när något stör dem. De delegerar därför ofta kontrollen över sina handlingar till sina egna känslor.
Personer med detta tillstånd karaktäriseras även av ovisshet och radikala åsikter. Deras instabilitet skadar även det eventuella sociala stöd de kan ha. De har dock oftast en viss mån av stöd, och de personer som faktiskt stannar kvar inser att mycket av detta impulsiva beteende beror på tillståndet.
“Självskadebeteende är ett verktyg som personer med borderline personlighetssyndrom har för att uttrycka sin inneboende ilska. Det är viktigt att de lär sig ett annat sätt att hantera sin ilska som inte skadar dem.”
Personer med borderline personlighetssyndrom upplever djup tomhet och ledsamhet
Det är väldigt vanligt med en känsla av tomhet hos personer som lider av detta tillstånd. Inget gör dem tillfredsställda. Detta skapar en stor generell tomhet och en ledsamhet som är svår att förklara eller uttrycka.
De har därför en ledsamhet i sin emotionella resväska som är svår att fly från.
Inneboende ilska och självskadebeteende
De har stora svårigheter att reglera sin ilska. Det är därför som de antingen exploderar eller undertrycker sin ilska, vilket till slut leder till att de skadar sig själva. Detta självskadebeteende är ett sätt att uttrycka den ilska som de inte vet hur de annars ska få utlopp för.
De måste lära sig att hantera sin ilska och medvetet kanalisera energin så att den inte kommer ut på ett sätt som de senare kommer ångra.
Hur kan en person med borderline personlighetssyndrom lära sig att reglera sina känslor?
Ett första steg kommer vara att lära sig att acceptera och validera sina känslor när de upplever dem. Att identifiera vilka känslor som är där innan de bubblar över, för att sedan acceptera dem när de kommer, utan att försöka förneka verkligheten.
Det är viktigt att de lär sig kontrollera sin emotionella oro med strategier för emotionell reglering.
Den terapi som har det bästa resultatet är dialektisk beteendeterapi av Marsha Linehan. Denna terapi fokuserar på att lära ut sociala förmågor för att reducera impulsiva beteenden. Tanken är att hjälpa dem se världen som en plats där det även finns utrymme för människor som dem.
Det är väldigt viktigt att stärka de emotionella färdigheterna hos personer med borderline personlighetssyndrom för att deras sociala och personliga anpassning ska kunna förbättras.
Individuell terapi, gruppterapi och hemövningar kommer vara viktigt, givet att detta är organiserat och övervakat av en specialist.
