Buddhistisk psykologi: hantera smärtsamma känslor

Buddhism är en rörelse som förbereder sinnet för att övervinna alla källor till fysisk och emotionell smärta genom vissa metoder och ritualer.
Buddhistisk psykologi: hantera smärtsamma känslor
Gema Sánchez Cuevas

Granskad och godkänd av psykologen Gema Sánchez Cuevas.

Skriven av Sara Clemente

Senaste uppdateringen: 26 augusti, 2024

Smärtsamma känslor är en del av livet. Vi har en tendens att sluta oss själva inombords, utan att veta vad vi ska göra eller hur vi ska reagera. Detta är ett område där buddhistisk psykologi kan vara till stor hjälp.

När du går igenom en jobbig period är det ofta stödet från människor i din omgivning som håller dig flytande och för dig framåt. Men tänk om du inte har några nära vänner eller en familj som ger stöd? Det är då det är dags att ta en titt på vad buddhistisk psykologi kan göra för dig.

Buddhistisk psykologi finns för att få ett slut på mänskligt lidande

Vi ser vanligtvis buddhism som en av de huvudsakliga religionerna i Fjärran Östern. Men för 2500 år sedan föddes rörelsen som ett filosofiskt och psykologiskt system, inte en faktisk religion. Enligt den asketiske munken Siddhartha Gautama, mer känd som Buddha, var faktiskt buddhism en sinnets vetenskap.

Buddha grundade denna tankeskola i syfte att visa människor ett sätt att utrota sitt eget lidande. Han använder hypoteser och en tankestruktur som kan vara väldigt användbar för att förstå och acceptera sina känslor.

Siddharta Gautama

De fyra ädla sanningarna i buddhistisk psykologi

Buddhistisk psykologi är baserad på en föreställning som kan verka pessimistisk, men som faktiskt är inspirerande: det mänskliga livets natur är lidande. Baserat på denna föreställning säger han att det finns fyra ädla sanningar. De flesta av lärdomarna i buddhistisk psykologi finns i dessa sanningar.

De lägger även grunden för det buddhistiska meditationssystemet:

  • Först existerar lidande
  • Lidande har en orsak
  • Lidande kan elimineras om dess orsak släcks
  • För att göra det måste vi följa den åttafaldiga vägen

Att eliminera vårt lidande, eller “dukkha”

För att tackla svåra situationer och eliminera smärta säger buddhistpsykologi att vi måste förstå dess ursprung. Endast när vi har slagit fast orsaken kommer vi kunna frigöra oss från lidandet. Det är det enda sättet att se hur meningslöst oro och modfälldhet är.

“10% av livet består av vad som drabbar dig… 90% av livet bestäms av hur du reagerar.”

-Stephen R. Covey-

Enligt buddhistisk psykologi har vi alla vanor som har lett oss till att ignorera sanningen i livet. Sagt på ett annat sätt vet vi inte något om de olika processerna och skedena i livet, och vad som orsakar vårt lidande.

“Dukkha kommer från önskan, fastklamring och okunnighet. Men det kan övervinnas.”

-Buddha-

Reflektera över dina känslor

Handlingsidéer

Den sista av de fyra ädla sanningarna nämner den åttafaldiga vägen. Det är en väg bestående av åtta grenar, eller handlingsidéer, som hjälper dig att växa i harmoni, balans och total medvetenhet. Den porträtteras vanligtvis i form av dharmahjulet, där varje eker symboliserar ett element av vägen.

Vi kan gruppera dessa grenar i tre huvudkategorier:

  • Vishet: rätt synsätt och målmedvetenhet
  • Etiskt uppförande: rätt beteende, tal och levnadssätt
  • Träning av sinnet: rätt ansträngning, koncentration samt mindfulness eller meditation

Dessa åtta idéer bör inte ses som linjära steg. Istället bör du arbeta med dem alla på samma gång så mycket du kan.

Att missförstå lycka

Alla vill vi vara lyckliga. Alla har olika uppfattningar om vad det innebär: att klättra på karriärstegen, materiella egendomar, att lämna ett arv… Därför kommer vi inte känna oss kompletta även om vi möter alla de mål vi sätter upp.

När en av våra önskningar går i uppfyllelse så går vi vidare till en annan, och en annan, och en annan. Sakta men säkert fångas vi i en ändlös cykel. I slutänden följer vi det falska hoppet om att bli lyckliga.

Behovet att frigöra oss från fastklamring

Buddhistisk psykologi ser de önskningar som byggs upp i våra huvuden som stora distraktioner (för människor, materiella saker, övertygelser…). Detta är faktiskt just vad som orsakar det största lidandet.

När vi klamrar oss fast vid saker så identifierar vi oss med saker eller människor, och förlorar vår egen identitet. Med andra ord glömmer vi vilka vi är och vad vi verkligen behöver som människor.

Buddhism ger dig verktygen för att hantera fastklamring och nå förståelse. Endast när du kommit till den punkten kan du förstå vad du behöver (personlig tillväxt, harmoni i dina känslor och att gå genom livet mer medvetet).

Glad Buddha som visar att buddhistisk psykologi stoppar lidande

Hur stoppar man lidande enligt buddhistisk psykologi?

Genom meditation. Buddhistiska reflektionsövningar är menade att öka din förståelse och vishet, såväl som att eliminera lidande. De specifika teknikerna må variera mellan grenar och traditioner, men alla har de samma slutmål. Syftet är att nå ett tillstånd av maximal medvetenhet och frid.

Dessa är de huvudsakliga rörelserna hos buddhismen som kan hjälpa dig när du upplever smärta:

  • Theravada är analytisk. Den beskriver olika psykologiska eller meditativa tillstånd och strukturerar meditationsupplevelsen.
  • Zen fokuserar på spontanitet och intuitionen hos visheten. Syftet är att du ska finna naturlig harmoni och undvika dualism i din förståelse av verkligheten.
  • Tibetansk handlar om en djup förståelse av verkligheten. Den fokuserar på de undermedvetna och symboliska mekanismerna i sinnet. Det är den mest symboliska och mystiska av alla buddhistiska traditioner.
  • Sukhavati betonar hängivelse, ödmjukhet och tacksamhet som direkta vägar till spirituell uppfyllelse. Det är en typ av hängiven meditation med mantran som sitt center.

Buddhism manar dig till att öppet relatera till dina känslor; att vara medveten om dem, uttrycka dem och acceptera dem. De är en del av ditt liv, men precis som allt annat kan de förändras, så det finns inget behov av att försöka kontrollera dem.


Denna text erbjuds endast i informativt syfte och ersätter inte konsultation med en professionell. Vid tveksamheter, rådfråga din specialist.