Carl Jungs associationstest med ord
Carl Jungs associationstest med ord är en av de mest fascinerande psykologiska utvärderingsmetoderna. Det baseras på idén att ditt undermedvetna ibland är förmöget att kontrollera din medvetna vilja. Som sådant kan ett enda ord kasta oss tillbaka till tidigare trauman och avslöja olösta interna konflikter.
Det här verktyget var allmänt accepterat under flera decennier och experter använde det i stor utsträckning. Vi bör dock nämna att detta är ett projektivt test. Därför måste experter använda det tillsammans med andra resurser, utvärderingar och intervjuer för att nå tydligare och mer exakta slutsatser.
Carl Jung skapade sitt associationstest med ord i mitten av 1900-talet för att nysta upp det undermedvetna. Jung ville förstå dess manifestationer och hitta lämpliga sätt att analysera det. Detta skulle vidare tillåta experterna att förstå och slutligen föra fram de där problemen som stod i vägen för patienternas frihet och välmående i ljuset.
Tekniken kunde inte vara enklare. Testadministratören säger ord till patienten, och sedan måste patienten svara med det första ordet som denne kommer på. Experter hävdar att det stimulerande konceptet har en tendens att lyfta nästan alla känslomässiga bördor.
Dessutom måste terapeuten analysera patientens fysiska och känslomässiga svar. När testet väl är avslutat så tolkar man dessa tillsammans med de cirka 100 orden. Trots faktumet att det här testet är över ett århundrade gammalt anses det fortfarande vara relativt giltigt.
Carl Jungs associationstest med ord: mål, karaktärsdrag och tillämpning
Vid första anblick verkar det inte vara mer än ett spel för många människor. Testet består av att någon säger ett ord och den andre svarar med det första som faller denne in.
Det går dock längre än den verbala responsen. Terapeuten måste också vara uppmärksam på de fysiologiska reaktionerna på stimulansordet. Som du kanske kan se på den här beskrivningen baseras Jungs associationstest med ord på grunden av olika teoretiska linjer.
Det medvetna sinnet och smärtpunkter
I början av sin karriär arbetade Carl Gustav Jung på Burghölzli, Zürichs psykiatriska universitetssjukhus. Han arbetade under Eugen Bleuler. Kanske vet du att Bleuler etablerade många av koncepten som vi idag använder inom fälten psykologi och psykiatri.
Jung började studera trauma och komplex. Enligt honom var ett sätt att förstå och belysa dem genom drömmar. De kan också lyftas fram genom aktiv föreställning eller fantasi. Under hans dagliga arbete med patienter, upptäckte han att vissa ord och uttryck agerade som stimulerande impulser på det undermedvetna sinnet.
En metod för att få fram den här aktiveringen och uppnå en kontakt med det psykologiska universumet av trauma, rädsla och konflikter, var att frammana en grupp nyckelord. För att kunna testa den här teorin, utvecklade han ordassociationstestet.
Hur använder terapeuter det?
Först och främst gjorde Jung klart att testet inte är användbart för alla. Det är inte bra för människor som överdrivet motsätter sig det eller de som inte tar det på allvar. Patienter som inte har adekvat kontroll över sina språkförmågor kommer inte heller att dra fördel av det. Denna sista kategori inkluderar människor som kanske har språkproblem på grund av ålder, förståelsesvårigheter, neurologiska problem, utvecklingsstörningar eller andra problem.
Testet består av att presentera 100 stimulerande ord för patienten. När patienten hör varje ord måste denne högt säga det första denne kommer att tänka på. Detta ska göras snabbt och automatiskt.
Terapeuten skriver ner termen och måste även vara uppmärksam på andra faktorer. Detta inkluderar tiden det tar att ge svaret, nivån av bekvämlighet och patientens ansiktsuttryck. Hållning, tystnad och repetition av det stimulerande ordet kan också vara av betydelse.
Tillförlitligheten hos Jungs associationstest med ord
Carl Jung upptäckte att det här instrumentet var utmärkt för familjeterapi. När han använde det i sådana situationer observerade han liknande svarsmönster. Detta tillät honom att identifiera källan till åtskilliga problem.
Jung övergav själv sitt test när hans intresse för experimentell psykiatri växte en kort tid senare. Experter höll dock fast vid testet fram till 2005. Nu använder man det enbart inom jungianska terapiprogram som en komplementär projektiv teknik.
2013 gjorde Dr. Leon Petchkovsky en intressant studie i ämnet. Genom magnetröntgen visade han att ord från Jungs associationstest med ord skapade väldigt avslöjande svar från folk. Spegelneuroner aktiverades när folk hörde ord som far, familj, misshandel, rädsla, barn osv.
Det fanns också aktivitet i specifika områden i hjärnan, såsom amygdalan, insulan, hippocampus och andra. Resultatet var slående hos folk som led av posttraumatisk stress.
Alla dessa bevis visar oss att ord väcker känslor, minnen och tankar som vi ofta har en tendens att ignorera. Trots faktumet att många människor kritiserar Jungs ordassociationstest är det fortfarande en relevant resurs för flera studierapporter.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Hill, John. (1975). Individuation and the association experiment. Annual of Archetypal Psychology, 145-151.
- Jung, Carl Gustav. (1917/1926/1943). The psychology of the unconscious processes. In Coll. Works, Vol.7: Two essays on analytical psychology (R. F. Hull, Trans.). London: Routledge and Kegan Paul, 1953.
- Jung, Carl Gustav (2016). Obra completa de Carl Gustav Jung. Volumen 2: Investigaciones experimentales. Estudios acerca de la asociación de palabras. Traducción Carlos Martín Ramírez. Madrid: Editorial Trotta.
- Petchkovsky, Leon (2013) “Las respuestas de la IRMf a la prueba de asociación de palabras de Jung: implicaciones para la teoría, el tratamiento y la investigación”. The Journal of Analytical Psychology, 2013, 58 (3) , 409-431.
