Dissociation – ett av sinnets fascinerande fenomen
Dissociation är ett fenomen som refererar till frånkopplingen vissa människor har mellan sina tankar, känslor, minnen och till och med egna identiteter. Du kan till exempel uppleva en liten grad av dissociation när du blir så uppslukad av en film att du inte märker vad som händer runtomkring dig.
Vissa människor upplever mer akuta grader av dissociation. Dessa människor vet inte ifall det de upplever är verkligt eller inte. Andra exempel på allvarliga fall är människor med multipel personlighetsstörning eller dissociativ identitetsstörning.
Den här typen av fenomen är vanlig hos människor som har drabbats av olika typer av psykologiskt trauma. Det rör sig om allt från sexuellt utnyttjande till psykologiskt eller fysiskt våld.
Vi kan alla uppleva symptom på alienation och dissociation från verkligheten ibland. Gränsen dras här när dessa symptom börjar ingripa i det dagliga livet. Väsentligt är också i hur stor grad symptomen ingriper.
Att förstå de olika graderna av dissociation är en nyckelfaktor. Det är speciellt viktigt att veta om du behöver professionell hjälp. Om du har några misstankar eller frågor så sök hjälp.
Dissociation är brist på emotionell kontakt
Vissa psykologer definierar dissociation som en försvarsmekanism av det undermedvetna. Vi startar upp mekanismen för att undvika att uppleva känslomässig smärta. Detta gäller framförallt när vi befinner oss i en konflikt eller en stressig situation.
Problemet är att när dissociationen kvarstår även om den traumatiska händelsen redan passerat.
Låt säga att en pojke var inblandad i en allvarlig bilolycka. För att försvara sig själv har han frusit den här minnesbilden. När han tänker på bilolyckan upplever han inga känslor.
Det ett tillstånd av psykologisk rubbning som återfinns i många störningar. Tillståndet återfinns i posttraumatisk stress, ångest, depression, borderline personlighetsstörning och dissociativa störningar bland andra.
En av de grundläggande karaktärsdragen är att det kan förändra ditt medvetandetillstånd, minne och sättet du upplever din omgivning. I mer allvarliga fall kan även din identitet påverkas.
Vanliga symptom på dissociation
När det gäller dissociativa störningar finns det några vanliga symptom. Alla behöver dock inte visas samtidigt. Normalt sett är uppmärksamheten förändrad. Desorientering i tid och rum kan förekomma och individens beteende är vanligtvis automatiskt. Exempel på sådana aktiviteter är körning, läsning eller andra saker som vi vet hur man gör utan att tänka.
Dessutom kanske personen inte kommer ihåg vad som hände bara för några minuter sedan. Detta försvårar skapandet av nya minnen.
Depersonalisation
Depersonalisation är ett fenomen som inträffar när en person inte känner igen sig själv i sin kropp och sitt sinne. Det finns en känsla av avskildhet och personen lever som om han är en extern observatör av sig själv. Han kan till exempel se sig i spegeln och inte känna igen sig själv. Faktum är att han kanske inte ens känner ett samband med sin egen kropp.
Overklighetskänsla
Individen upplever världen som om den inte är verklig eller som om den är en dröm. Personen känner sig förvirrad eftersom det är svårt att avgöra vad som egentligen händer. Han upplever världen på ett förvrängt och distanserat sätt utan att kunna förhindra det. Rösterna av andra människor kan till exempel upplevas som väldigt avlägsna.
Dissociativ minnesförlust
Minnesförlust är oförmågan att komma ihåg relevanta autobiografisk information. Personen ifråga kan glömma sin egen födelsedag, sitt bröllopsdatum eller stora delar av sitt liv.
Dissociativ amnesi skiljer sig från vanligt glömska eftersom den påverkar ens liv. En person som lider av den här särskilda formen av minnesförlust känner sig obekväm med det.
Förvirring och störningar i sin identitet
Identitetsförvirring uppstår när individen tvivlar på vem han egentligen är. Personen kan uppleva en förvrängning vad det gäller tiden, rummet eller situationen.
En person kan till exempel tro att han är tio år yngre än han i själva verket är. När en person upplever en personlighetsförändring kan de till exempel ändra röstläge eller börja använda andra ansiktsuttryck. Dessa beteenden kan relateras till situationer i dåtiden.
Varför uppstår dissociation?
En lätt grad av dissociation, såsom att du är så upptagen av dina tankar att du inte riktigt kommer ihåg hur du kört till din destination, är normalt om det är isolerade tillfällen. Den typen av dissociation behöver inte vara patologisk. Den blir sjuklig när den orsakar seriöst obehag.
När vi talar om allvarligare grader av dissociation finns det flera plausibla anledningar. Forskare förklarar att det här beteendet är ett fenomen är en kombination av både miljömässiga och biologiska faktorer.
Dissociation är en adaptiv mekanism för att kunna koppla bort sig från emotionell smärta orsakad av ett trauma.
Traumatiska händelser, såsom utnyttjande som barn, våldtäkt eller fysisk misshandel som barn, är i många fall orsaken till det här tillståndet. Barn i dessa situationer använder dissociation som försvarsmekanism för att förminska den känslomässiga eller fysiska smärta de utsätts för.
När dissociationen kvarstår i det vuxna livet utan att den initiala faran existerar, kan den sluta med att bli patologisk. Den vuxna individen kan bli bortkopplad från vilken situation som helst som denne upplever som ett potentiellt hot. Detta får honom att uppleva livet distanserat från verkligheten.
Vad bör du göra om du ser dig själv ha några av dessa symptom?
Först och främst, oroa dig inte. Att inse att du inte kommer ihåg vad din partner sa eller att du inte kommer ihåg hur du kom hem med tunnelbanan behöver inte nödvändigtvis betyda att du behöver psykologisk hjälp.
Å andra sidan bör du kolla upp det hos en psykolog ifall symptomen är frekvent återkommande och eller stör din vardagliga tillvaro.
När dessa symptom av depersonalisation, overklighetskänsla eller dissociativ amnesi eller identitetsförvirring uppstår, kommer psykologisk behandling att vara nödvändig för att hjälpa dig att integrera de dissocierade delarna igen.
I dessa fall kommer terapi att lära dig hur du reglerar dina känslor bättre. Du kan använda dig av avslappningstekniker som kan hjälpa dig att bevara dig när dessa känslor hotar att bli överväldigande.
Vanligtvis ger specialister individuell behandling. I den behandlingen arbetar man vanligtvis med det initiala traumat. Vad som orsakade dissociationen samt de dissocierade delarna. Självhjälpsstrategier och nya tillvägagångssätt lärs ut så att du kan leva ett stabilare och hälsosammare liv.
Det handlar om att rusta upp ditt förtroende för dina egna förmågor att ta hand om dig själv och kunna skapa hälsosamma försvar.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
-
American Psychiatric Association. (2013). Diagnostic and statistical manual of mental disorders (5th ed.).
- Fernández, G. M. J. (2017). Los confusos límites del trastorno límite. Revista de la Asociación Española de Neuropsiquiatría, 37(132), 399-413. https://scielo.isciii.es/scielo.php?script=sci_arttext&pid=S0211-57352017000200399
- Gatus, A., Jamieson, G., & Stevenson, B. (2022). Past and future explanations for depersonalization and derealization disorder: A role for predictive coding. Frontiers in Human Neuroscience, 16, 744487. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC8934883/
- Krause, U. A., Frost, R., Winter, D., & Elzinga, B. M. (2017). Dissociation and alterations in brain function and structure: Implications for borderline personality disorder. Current Psychiatry Reports, 19(1), 6. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC5283511/
- Loewenstein, R. J. (2018). Dissociation debates: everything you know is wrong. Dialogues in Clinical Neuroscience, 20(3), 229-242. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC6296396/
- Rezende, B. L. D., Ramos, M. Á., & González, J. C. (2011). La fuga disociativa: A propósito de un caso y una breve revisión bibliográfica. Revista de la Asociación Española de Neuropsiquiatría, 31(4), 725-731. https://scielo.isciii.es/scielo.php?script=sci_arttext&pid=S0211-57352011000400010
- Taïb, S., Yrondi, A., Lemesle, B., Péran, P., & Pariente, J. (2023). What are the neural correlates of dissociative amnesia? A systematic review of the functional neuroimaging literature. Frontiers in Psychiatry, 14, 1092826. https://www.frontiersin.org/articles/10.3389/fpsyt.2023.1092826/full
- Valiente, G. A., Moreno, A. A., Treen, D., Cedrón, C., Colom, F., Pérez, V., & Amann, B. L. (2017). EMDR beyond PTSD: A systematic literature review. Frontiers in Psychology, 8, 1668. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC5623122/