Drogberoende: tolerans och abstinens
Vi har alla hör talas om drogberoende, tolerans och abstinens. Men exakt vad betyder dessa ord?
I enlighet med den allmänna uppfattningen innebär termen drogberoende alla substanser som påverkar en persons sinne och beteende när de introduceras till kroppen. Bland dessa återfinns lagliga substanser som alkohol och cigaretter, samt olagliga substanser som cannabis, kokain och LSD.
Dagens siffror på den allmänna förekomsten av psykoaktiva substanser är chockerande. 91% av alla personer som är 15 år eller äldre har konsumerat alkohol och 64% har konsumerat tobak. Ännu mer besvärande är det att titta på siffrorna av droganvändning i åldrarna 14 till 18. 66% av den här gruppen bekräftar att de druckit alkohol och 37% har använt tobak under den senaste månaden.
För att förstå hur drogberoende uppstår måste vi titta närmare på nyckelaspekterna tolerans och abstinens. Dessa två processer är starkt sammankopplade eftersom de båda är kompensatoriska svar i kroppen. Innan vi förklarar detta måste vi förklara vad som händer i vår hjärna när vi använder droger.
Drogberoende och belöningssystemet
De flesta psykoaktiva substanserna är nära relaterade till dopamin och hjärnans belöningssystem. Dopamin är en signalsubstans som frigörs när vi utför “njutbara” aktiviteter. Dess funktion är att förstärka dessa beteenden så att vi upprepar dem i framtiden. Dopamin är i grund och botten “belöningen” vår kropp ger oss. Det får oss att uppleva njutning när vi gör något den uppfattar som rätt.
Droger triggar eller stimulerar frigörelsen av dopamin i vårt belöningssystem. Vissa av dem, såsom alkohol, gör det genom indirekta mekanismer. Andra droger har helt enkelt en liknande kemisk komposition och agerar i likhet med dopamin. Amfetaminer är ett annat exempel på den sistnämnda gruppen.
Detta falska frigörande av dopamin när vi konsumerar droger får vårt belöningssystem att aktiveras. Således associerar vi vissa situationer med en känsla av tillfredsställelse. Hjärnan tror att användandet av dessa substanser är bra för kroppen, även om motsatsen är fallet. I själva verket kan de vara väldigt farliga.
Med det sagt kan vi konstatera att stora lass av “falskt dopamin” kan orsaka svår obalans i individens homeostas. Denna obalans leder kroppen till att aktivera sina regleringssystem för att återställa det. Detta sista steg är vad som orsakar både tolerans och abstinens, processer som vi kommer att förklara nedan.
Tolerans och abstinens i drogberoende
Kroppens regleringsmekanism förhindrar att en intern obalans uppstår genom att anpassa hjärnans kemi. Drogberoende är ett exempel på en situation där det inträffar. Låt oss titta närmare på vad det handlar om.
Vi föreställer oss att du går ut och tar ett par glas vin eller några öl varje lördag. Eftersom alkohol är en drog som imiterar endorfiner kommer ditt endogena opioida system bli hyperaktivt. Som följd genererar detta frigörandet av dopamin och känslan av njutning. Om du upprepar det här beteendet kommer din kropp att lära sig av det och skapa en kompensatoriskt svar.
Det är där drogtoleransen kommer in i bilden. Nästa lördag kommer du att gå ut igen. Din hjärna vet redan att du kommer att konsumera alkohol och att det kommer att orsaka en obalans. Därmed sänker den grundnivån av endorfiner.
Detta kommer att orsaka en depression hos ditt endogena opioida system, men det återgår snabbt till det normala när du börjar dricka alkohol. Din subjektiva känsla kommer säga att alkoholen inte har någon effekt på dig. Därför kommer du att dricka mer för att kompensera den kompensatoriska sänkning som tolerans innebär.
Vad händer nu om du plötsligt slutar dricka alkohol? Vad händer med den kompensatoriska svaret? Även om du reducerar din alkoholkonsumtion till ett minimum eller eliminerar den helt och hållet, kommer det kompensatoriska svaret att kvarstå.
Om vi går tillbaka till föregående exempel och du går ut utan avsikt att dricka alkohol, kommer din hjärna fortfarande att tro att du kommer göra det. Det är vad de tidigare erfarenheterna har lärt den. Därför kommer dina endorfinnivåer plötsligt att sjunka. Eftersom ingen kompensering med alkohol sker kommer ångest att bli ett resultat. Det är det som är känt som abstinens.
Sammanfattningsvis
Tolerans och abstinens är tydliga symptom på drogberoende. Om symptom på tolerans börjar uppstå kommer även abstinens att uppstå när drogen inte konsumeras.
Dessutom leder abstinens ofta till att personen konsumerar drogen för att kunna må bättre. Vi måste överväga dessa biologiska mekanismer för att till fullo förstå processerna bakom drogberoende.
Drogberoende är ett globalt hälsoproblem. Vi måste förstå att det ligger bakom en mångfald av sociala, arbetsmässiga, personliga och hälsoproblem. Dessutom är det grundläggande att vi, om vi vill höja folks livskvalitet, höjer folks medvetenhet om hur droger fungerar så att folk förstår risken.
