Externalisering: ett sätt att komma ifrån sina problem
Vi människor behöver ofta hjälp med att hantera våra problem. En sak vi kan göra är att gå i terapi, och en av de mest använda teknikerna är externalisering, vilket vi kommer tala om idag.
Personer kommer till terapin med alla sorters problem som de inte har lyckats lösa på egen hand. Dessa problem är oftast interna. Det innebär att de inte är fullt konstruerade och påtänkta. Ofta är det symptomen som får folk att gå i terapi: ångest, brist på motivation, ledsamhet, stress, problem i förhållandet, familjeproblem osv.
Externalisering är ett verktyg som psykologer använder för att hjälpa sina patienter att ta tag i sina problem. Det tillåter oss att observera våra problem eller symptom utifrån och finna mening eller lösningar snabbt och effektivt.
Symptom definierar inte folk
Folk som går i terapi är vanligtvis väldigt fästa vid sina trosuppfattningar, problem och symptom. Faktum är att de kanske ser dessa som del av sig själva, och är inte medvetna om några andra perspektiv. Till exempel kan en person anse det svårt att särskilja sig själv från sin ångest, sin depression eller sin låga självkänsla. Det är svårt för denne att inte inkludera det när vederbörande talar om sin personlighet.
Under terapi kan en person uttrycka saker som hon normalt sett inte talar om för folk, inklusive saker som gör henne illa eller saker hon inte gillar med sig själv. Försvarsmekanismer kan dyka upp här och förhindra framsteg.
Ursprunget till externalisering kan spåras till den systematiska terapin. En av de första som föreslog det här förhållningssättet var den systematiska terapeuten Michael White, som gjorde den här tekniken till en central punkt i sitt terapeutiska tillvägagångssätt.
“Vi misslyckas oftare genom att vi löser fel problem än att vi får fel lösning på rätt problem.”
-Russel L. Ackoff-
Hur externalisering fungerar
Vi är ofta så djupt inne i våra olika problem att vi inte kan se någon lösning. Externalisering innebär att blotta något som personen antar enbart finns inombords. Det kan till exempel göras genom att rita. Idén är att observera problemet utifrån.
Låt oss tänka på en person som har mycket ångest. Han har internaliserat den så till den milda grad att han nu definierar sig själva som en ångestfylld människa. Det är smärtsamt för honom, likväl som mentalt, känslomässigt och fysiskt utmattande. Men externalisering av symptomen kan hjälpa till att lindra detta lidande.
Du väljer vilket element du vill externalisera (symptom, känslor, problem) och ger dem sedan namn. Sedan skapar du en distans mellan personen och vad han har externaliserat. Slutligen hjälper du personen att se sina problem från en annan synvinkel.
Fördelarna med att byta perspektiv
Fördelarna med externalisering inkluderar:
- Känslomässig balans: personen kanske känner en känsla av lättnad och frid genom att uttala sina problem högt. När han är känslomässigt stabil kommer det vara lättare att observera problemet ur ett annat perspektiv.
- Större självkontroll när man hanterar symptom och problem. När en person har internaliserat symptomet eller problemet kanske han upplever att han inte har kontroll över vad som händer. Att få nytt perspektiv förbättrar hans förmåga att hantera sina problem.
- Nya resurser för att hantera problemet i fråga. Problemlösning är inte alltid enkelt. Externalisering tillåter en person att dra in nya resurser för att lösa blockeringen i situationen. Nya verktyg leder till nya lösningar.
- Ökat ansvar för problem. Om en person känner sig överväldigad av sina svårigheter kommer han förmodligen att tappa kontrollen över situationen. Externalisering tillåter honom att ta ansvar för vad han kan förändra.
- Att förändra och ifrågasätta trosuppfattningar. Idéer bildade på förhand kan förhindra mer än de hjälper. Den här tekniken öppnar upp för en person att skapa nya tankesätt.
- Att skapa distans mellan problemet och personen. Externalisering gör det lättare för en person att expandera eller förändra sitt perspektiv. Han kan dissociera från identiteten han gav sig själv. Till exempel kan han istället för att tänka “Jag är sur, jag är alltid arg” tänka “Jag blir arg ibland, men inte alltid.”
Hur kan du komma ifrån dina problem?
Med den här tekniken kan vi inte bara externalisera våra problem eller symptom, utan också lära oss mycket om våra egenskaper, resurser och styrkor. Detta tillåter en person att se sina problem ur ett konstruktivt perspektiv och inte bli så överväldigad. Det är som att ta på sig nya glasögon.
Externalisering ger i grund och botten nytt perspektiv och mening till ett problem. Ett nytt perspektiv och mening öppnar sedan dörren för nya lösningar och förändring.
