Eysencks personlighetsmodell: profilen hos en kriminell

Eysencks personlighetsmodell är en av de viktigaste studierna angående personlighet som någonsin genomförts. Du kommer att se att den här modellen ger en bred syn på vad exakt det är som definierar personlighet.

Kriminalitet är (och var) en av de största okända faktorerna om människor som vi har försökt förklara. Ibland lyckas vi och ibland kommer vi inte fram till några bra svar. Ett av de områden där vi gjort mest framsteg är där vi relaterat det till personligheten. Det är därför som vi idag kommer att fokusera på att förklara Eysencks personlighetsmodell.

De flesta personlighetsteorier har sina rötter i den grekiska filosofin. En av de viktigaste figurerna som människor använt som referenspunkt är Hippokrates. Han utvecklade sin teori om de fyra temperamenten baserat på Empedokles teori om de fyra elementen.

Empedokles trodde att allt i naturen utgjordes av fyra grundelement: luft, jord, eld och vatten. Därifrån kopplade Hippokrates samman elementen med vätskorna i vår kropp. Han trodde att det fanns fyra vätskor som hade specifika karaktärsdrag, och att en persons temperament berodde på vilka denne hade mest av.

Eysencks personlighetsmodell

Vad som gör Eysencks modell så viktig är karaktärsdragen som utgör den: den är dispositionell, hierarkisk, dimensionell och psykobiologisk. Och de är alla sammankopplade.

Dispositionell

Folk säger att modellen som Eysenck ritade upp är dispositionell eftersom “fysiska drag” spelar en central roll i hans teori. För att förenkla det är ett drag eller en disposition en tendens du har till att bete dig likadant i liknande situationer.

Det innebär att det finns en viss typ av tröghet inom dig som kommer från dina specifika personliga egenskaper. Och det leder till att du alltid beter dig på samma sätt som svar på viss stimulans. Således finns det ett förhållande mellan beteende och situationer.

Hierarkisk

Eysenckmodellen föreslår en pyramidstruktur för hur vi skapar våra personligheter. Det betyder att den börjar med de mest specifika blocken och går ner till de bredaste, mest allmänna:

• Specifik respons: ditt svar på en särskild kontext eller situation.
• Vanemässig respons: i liknande situationer ger du alltid samma svar. Det innebär att du har en samling specifika svar som du alltid använder inom liknande sammanhang och som utgör din vanemässiga respons.
• Karaktärsdrag: gruppen av vanemässiga responser som du ger i olika kontexter utgör ett karaktärsdrag. Med andra ord har du en tendens att bete dig på ett liknande sätt i en specifik kontext.
• Dimension: en mängd karaktärsdrag samspelar under en vidare benämning, en dimension.

Dimensionell

I Eysenckmodellen finns det tre huvudsakliga dimensioner: extraversion, neuroticism och psykoticism. Dessa tre samspelar för att bilda en viss personlighetstyp. De ger också form åt ett tredimensionellt utrymme där alla passar in beroende på hur mycket av var och en av dessa dimensioner man har i sin personlighet.

I den här modellen är personlighet resultatet av kombinationen av dessa tre dimensioner. I sig har varje dimension sitt eget tvådimensionella plan. Det innebär att de alla har motsatser.

• Extraversion (kontra introversion): En extrovert är en social, livlig, dominant person som alltid letar efter nya intryck. En introvert person är tvärtemot reserverad, distanserad osv.
• Neuroticism (kontra stabilitet): Neuroticism har att göra med instabila humör. Detta har att göra med i hur stor grad en person riskerar att lida av humörstörningar. Vad som står ut här är känslor av skuld, ångest, låg självkänsla, tendens att vara emotionell osv.
• Psykoticism: Detta är en tvåsidig respons: antingen har du det eller så har du det inte. Personer som har det är vanligtvis kalla, opersonliga, aggressiva, antisociala och inte så empatiska.

Psykobiologisk

För varje dimension finns det även en specifik fysiologisk och hormonell struktur. Dessa strukturer kan också se annorlunda ut beroende på dimensionen de är kopplade till.

• Extraversion: detta kommer med retikulära aktiveringssystemet (RAS), baserat på aktiveringen eller hämningen av dina interna kortikala system. Det är därför som personer med en hög grad av extraversion har en stark intern kortikal hämning. Det vill säga, de har svårt att se saker som risker vilket leder till externt, ohämmat beteende.
• Neuroticism: den här dimensionen löper jämsides med limbiska systemet (som är kopplat till det autonoma nervsystemet). Dess jobb är att reglera våra känslor. Den utgörs också av hjärnstrukturer som amygdalan och hippocampus, bland andra. En hög grad av neuroticism innebär en hel del limbisk aktivitet. Det innebär i sin tur att dina känslor flammar upp snabbare och tar längre tid på sig att försvinna.
• Psykoticism: detta är den minst utvecklade dimensionen och det finns inget associerat fysiologiskt system än. Men det finns ett sorts förhållande mellan den och serotoninproduktion.

Eysencks personlighetsmodell och kriminell personlighet

För att förklara kriminell personlighet enligt den här modellen, måste du förstå vad brott innebär. Ett brott innebär att ta vissa risker samt extrema beteenden liksom brist på omtanke för andra människors välmående och egendom. Det är därför som, enligt Eysencks personlighetsmodell, följande kombination är vad som utgör en kriminell personlighet:

• Först föreligger en hög grad av extraversion. Djärvhet och brist på omtanke (grundläggande drag för extraversion) är två huvudsakliga element vid brottsbenägenhet. För att vara ärliga måste vi konstatera att det krävs mod för att råna en bank.
• För det andra definieras kriminella även av en låg grad av neuroticism. Deras limbiska system slås inte på lika snabbt när det mottar stimuli. Det har en väldigt specifik effekt i det ögonblick som de funderar på att begå ett brott. Det innebär att de inte tänker på de framtida konsekvenser deras handlingar kan ha. Dessutom aktiverar inte dessa stimuli deras autonoma sympatiska nervsystem. Detta kommer att hindra dessa personer från att känna sig skyldiga och senare ångra vad de gjort.
• Slutligen har personer som begått brott en hög grad av psykoticism. Det innebär att de inte känner empati eller är obekymrade om vad de gjort.

Eysenckmodellen erbjuder generella förklaringar för ett brett spektrum av olika personligheter. Det beror helt och hållet på kombinationerna. Trots allt finns det ingen bestämd “kvantitet” för alla. Istället återfinns alla någonstans längs med ett spektrum (med undantag för psykoticism).

Många andra teorier har kommit ut sedan dess. Men Eysencks forskning, speciellt dess tillämpning på den kriminella världen var ett stort nytänkande. Den bidrog till att förklara varför människor begår brott ur ett personlighets-psykologiskt perspektiv.