Fördelarna med icke-våldsam kommunikation
Att kommunicera effektivt är inte alltid enkelt. Det tenderar att finnas fler antaganden och missförstånd än tydliga budskap och pricksäkra tolkningar. Det är därför Marshall Rosenberg skapade empatisk kommunikation – även känt som icke-våldsam kommunikation.
Rosenberg skapade detta verktyg för att ge oss nödvändiga färdigheter för att relatera till andra på ett mer kollaborativt sätt och i harmoni med våra värderingar. Utöver att undvika möjliga konflikter och missförstånd låter icke-våldsam kommunikation oss lösa emotionella och rationella konflikter.
Med denna metod överger vi traditionella former av kommunikation. Empatisk kommunikation ämnar att hjälpa oss utöva aktivt lyssnande baserat på ömsesidig förståelse.
Bestämda personligheter
Bestämdhet är det lyckliga medelvärdet mellan passivitet och aggressivitet. Det är en färdighet som låter dig uttrycka personliga åsikter, respektera andra och sätta gränser. Rosenberg uppmuntrar oss att utöva detta för att förbättra våra relationer.
Ett av de vanligaste dragen hos bestämda personer är överseende med andras brister. De varken kritiserar, försummar eller känner sig likgiltiga inför dem; istället omfamnar de dem och försöker förstå dem. Därför är bestämdhet en viktig aspekt av icke-våldsam kommunikation.
En bestämd person respekterar andras gränser, behov, önskningar och åsikter.
Bidrag till icke-våldsam kommunikation
Empati – förmågan att sätta sig själv i någon annans skor – är också en del av denna typ av kommunikation. Det är även viktigt att ha bra färdigheter inom verbal och icke-verbal kommunikation.
Empatisk kommunikation syftar till att etablera en uppriktig och autentisk relation mellan talaren och lyssnaren. Några av fördelarna med denna form av kommunikation är som följer:
Tillfredsställande personliga relationer
Icke-våldsam kommunikation hänger på koncist, precist och pricksäkert uttryck av ett budskap. Dess mål är att förbättra förståelsen. Denna typ av uttryck lämnar mindre utrymme för kritik och mer utrymme för ett effektivt utbyte av budskap.
Om du delar med dig av dina tvivel på ett bestämt sätt kommer du ge den andra personen chansen att förstå och dela dem. Rosenberg insisterar på vikten av att göra den andra personen till en deltagare i det “delade hopp som har kunnat misslyckas”.
Icke-våldsam kommunikation och konfliktlösning
Nyckeln till korrekt icke-våldsam kommunikation är att tala från ditt eget perspektiv. På så sätt kan ingen motsätta sig vad du kommunicerar. Detta eftersom budskapet tillhör den som uttrycker det. Så när du vill undvika att någon tolkar ditt budskap som en form av insinuation eller attack ska du använda “jag”-uttalanden såsom “jag känner att…”
Här kommer ett exempel: “Vi kom överens om att träffas för en timme sedan, men du är alltid sen. Du är så självisk.” Prova istället att säga “Jag känner att du tvingar mig att vänta länge varje gång, och det är irriterande. Det är jobbigt och gör att jag känner mig hjälplös.”
Att ersätta anklagelser och kritik med budskap om hur du känner kommer göra kommunikationen mindre negativ. Du kan uttrycka dig utan att den andra personen blir kränkt. Och istället för att bli irriterade kommer ni båda kunna finna en lösning på problemet.
Ärlighet
Du måste veta hur man säger “nej” och acceptera ett negativt svar. Det är det enda sättet att vara ärlig mot dig själv och andra. Men för att verkligen vara en mästare på icke-våldsam kommunikation finns det ett annat steg. Du måste eliminera alla former av spekulation eller destruktiva kommunikationsbeteenden.
Bob Wentworth – en expert i ämnet – säger följande: “En observation sätter sammanhanget, känslor stödjer sammankoppling och att komma ut ur våra huvuden, behov stödjer sammankoppling och identifierar vad som är viktigt, och en förfrågan klargör vilken typ av svar du skulle gilla.” Om du använder dessa beståndsdelar kommer du eliminera risken för att göra moraliska bedömningar. Vi ska diskutera detta i mer detalj senare.
Utveckling av färdigheter för att lyssna och förstå
Icke-våldsam kommunikation fostrar utveckling av empati. Vi ser på empati som det medmänskliga sättet att förstå vad som sker inom oss. Det är att notera känslor, tankar och bedömningar. Det handlar om att sammankoppla med nödvändigheter som paralyserar oss eller orsakar mentala blockeringar.
Denna typ av kommunikation fostrar även en annan typ av empati. Det är förmågan att emotionellt förstå den andra personen. Det låter oss inte bara förstå idéer och tankar, utan även känslor.
Beteenden som hindrar icke-våldsam kommunikation
Rosenberg anser att icke-våldsam kommunikation erbjuder många fördelar men att det finns andra kommunikationsstilar som hindrar positiv kommunikation. De står i vägen för utvecklingen av denna typ av kommunikation, och som ett resultat empati och bestämdhet. Låt oss ta en titt på några av dessa kommunikationsstilar:
Moraliska bedömningar
Moraliska bedömningar är en opersonlig form av uttryck. De kommunicerar inte vad den andra personen faktiskt känner, utan täcker det bara. De antar olika former, såsom kritik, trakasserier, förolämpningar eller cynism.
Rosenberg föreslår att man byter ut dessa mot objektiva observationer. Han uppmuntrar människor att undvika att döma andra och istället fokusera på vad de känner.
“Rapporten du gav mig är en katastrof; vi kan inte ge den till någon så här” kan bytas ut till “I rapporten du gav mig finns det några paragrafer vi måste ändra. Försök att formulera dem bättre innan vi ger den till klienten.”
Krav och jämförelser med andra personer
Förfrågningar, krav, övertramp… Vi använder en rad olika verktyg för att få någon annan att förstå oss. Vid dagens slut är de hot som antyder skuld eller bestraffning om vi inte får vad vi vill ha. Dessa är bara andra former av manipulation och aggressiv kommunikation.
Att förneka ansvar
Ett väldigt vanligt exempel på denna typ av beteende är när en tonåring visar sina betyg för sin mamma och säger “Mamma, de har stängt av mig”. Att “de stängde av” är ett sätt att skuldbelägga en tredje part för problemen och undvika ansvar.
Ett annat sätt som människor förnekar ansvar är att använda opersonligt eller betingande språk. De refererar till sin diagnos, sin historia eller sina upplevelser. Syftet är att undvika konsekvenserna av att vara ansvarig för vad som skedde.
Som du kan se kräver icke-våldsam kommunikation en god portion personlig ansträngning från alla parter. Men fördelarna är väl värda det.
