Hur man kan hantera sorg hos barn
Ingen är undantagen från att vara ledsen, inte ens barn. Förlusten av någon, en oväntad omständighet, en missad möjlighet. Djup sorg hos barn är vanligare än vi tror. Därför måste vi finnas där för dem när de behöver oss. Det är viktigt att utbilda dem när det gäller samvete och känslomässig reglering. Detta gör att de lär sig hur de kan uttrycka sina känslor.
Filmen Insidan ut kan hjälpa barn att bättre förstå hur viktiga dessa grundläggande känslor är i våra liv, samt att känna igen och uttrycka dem.
Precis som med rädsla, lycka eller ilska är det viktigt att veta hur man gör för att kanalisera sorg på rätt sätt. Därför bör tekniker för detta läras in från ung ålder.
Hjälp dem att förstå vad sorg egentligen är
När vi träffar någon som verkar vara ledsen flyr vi vanligtvis i motsatt riktning: Det är som om vi är rädda för att smittas av sorgen. Vi föredrar att vara runt glada människor. Men sorg hos barn, liksom hos vuxna, är en nödvändig och väsentlig känsla, och utan den skulle vi inte veta vad glädje egentligen är.
Det är definitivt vanligare att känna denna känsla i vuxen ålder på grund av allt vi eventuellt har gått igenom fram till den punkten. Därmed kan sorg hos barn upplevas aningen förvånande. Hur underligt skulle det inte vara att hitta en femåring som sitter ensam på en bänk och tittar ut över horisonten, eller kontemplerar sitt inre liv? Vi tenderar att anta att deras oskyldighet, deras osäkra intellektuella mognad och deras ytliga bekymmer bör garantera dem solid glädje, men så är inte alltid fallet.
Bara för att barn är barn betyder det inte att de inte kan känna sig dystra – det kan de, och faktiskt, det är vanligare än vi tror. Till exempel kan de känna sig melankoliska på grund av förlusten av en familjemedlem eller ett husdjur, ett skolbyte, en ny miljö…
Det bästa du kan göra för att hjälpa till är därför att prata med dem om sorg och lära dem att identifiera och förstå den. Hjälp dem att förstå att det är bättre att konfrontera problemet än att dölja det, att vi alla känner så ibland och att det är bra att känna igen våra känslor för att kunna lugna ner och släppa dem.
Hur sorg hos barn manifesteras
Precis som vuxna kan också barn uttrycka sina känslomässiga tillstånd på olika sätt. När de är glada och har roligt är det normalt att de skrattar, leker och är glada; när de blir skrämda tenderar de att bli orörliga och tysta tills chocken passerar; men när de är sorgsna är det inte lika tydligt för dem hur de ska uttrycka denna känsla.
Ibland kan de uppvisa motstridiga beteenden under samma dag – beteenden som maskerar deras verkliga sinnestillstånd. Låt oss se exempel på hur sorg manifesterar sig hos barn:
- Nedstämdhet: de verkar sömniga, apatiska, likgiltiga, inte pratsamma, de visar brist på aptit. De gråter ofta, även om det inte finns någon tydlig utlösande faktor.
- Hyperaktivitet: de äter överdrivet, de verkar oroliga, de vill inte sova, de är överdrivet pratsamma.
För att upptäcka när sorgen är dominerande hos dem måste föräldrar och vårdnadshavare vara uppmärksamma på plötsliga förändringar i deras beteende och emotionella tillstånd.
Hur du kan hjälpa till att hantera sorg hos barn
När du har upptäckt ovanligt eller överdrivet beteende hos ditt barn, fråga dem hur de mår. De kommer förmodligen att stänga in sig själva eller inte veta hur de ska svara. Men vi vet redan att barn under sina tidiga utvecklingsstadier är som svampar.
Barn lär sig från sina föräldrars känslomässiga uttryck, så dessa är i princip barnens referens inom det emotionella området. Föräldrar bör förklara för sina barn att det är okej att känna sig ledsen och att alla upplever detta vid någon tidpunkt. De måste dock också förklara att denna känsla blir mer hanterbar när de förstår den, möter den och accepterar den.
Genom illustrationer, eller helt enkelt genom att bara prata med dem om sorg kan du stärka deras förmåga att känna igen den. När de väl har lärt sig hur de ska identifiera den, kan du lära dem hur de ska hantera den genom exempel som du själv visar.
Vad kan vara skadligt?
Tyvärr är det vanligare att man döljer sorg än att man hanterar den. Från en ung ålder lär vi oss att förfalska ett leende istället för att gråta och uttrycka vår sorg. Att hantera våra känslor på rätt sätt gör det mindre troligt att vi kommer drabbas av ett emotionellt sammanbrott senare. Följande reaktioner hos vuxna kan vara skadliga:
- Hån: frasen ”du är en gnällspik” är oerhört negativt att höra för ett barn som gråter. Det enda detta gör är att stoppa deras känslomässiga uttrycksfullhet, trycka ner den och tvinga barnen att dölja sina känslor. Det är ett otroligt negativt sätt att hantera känslor.
- Stress: Det är mycket vanligt att vi försöker kräva ett svar när våra barn inte svarar på vår fråga direkt. Det är viktigt att tänka på att barn bara kommer att berätta vad som är fel när de känner att de har ditt stöd. Även om det kan ta tid ibland. Det är viktigt att du får dem att känna sig hörda och stöttade hela tiden.
- Bagatellisering: ”Det är väl ingenting, det är bara löjligt. Var inte på det viset”. Att säga fraser som detta hjälper inte alls, eftersom den utlösande händelsen faktiskt är mycket relevant för dem. Vad du bör göra är att minska smärtan eller sorgen som orsakas av den istället för att försöka minimera effekten.
- Tvångsåtgärder och straff: ”Du har utegångsförbud för att du inte slutar gråta!” Det är bara en sak som ett barn kan göra efter en fras som denna. De slutar gråta och därefter trycker de ner sin sorg. Därför återvänder vi till den första regeln: En kram hjälper dem att istället känna sig bättre och fulla av styrka och energi.
Slutsats
Det är den roll som de vuxna visar upp runt barnen som är nyckeln. Den öppnar dörren om du vill att de ska förstå att de inte borde vara rädda för att vara ledsna. Sorg hos barn bör inte förbises.