Hur man upptäcker hög intellektuell begåvning

Det sätt som vi upptäcker hög intellektuell begåvning är ofta lite slumpmässigt. Eller så främjas det av föräldrar som är bekymrade över sina barns skolprestationer. Experter använder olika verktyg och information om barnet för att upptäcka dessa förmågor.

Skriven och verifierad av psykologen Valeria Sabater.

Senaste uppdateringen: 14 mars, 2023

Hur hög intellektuell begåvning upptäcks varierar starkt. Vissa människor når till och med vuxen ålder utan att ens känna till sina speciella förmågor.

Samtidigt måste vi också komma ihåg att nästan 70% av dessa barn faktiskt misslyckas i skolan. Tyvärr går deras kapacitet, talanger och potential helt obemärkt förbi.

Detta är utan tvekan en komplex fråga. Faktum är att det är väldigt vanligt att träffa vuxna som har levt en stor del av sina liv utan att veta vad som var “fel” på dem.

Vi använder termen “fel” eftersom många av dessa människor tror att det är något fel på dem sett till deras problem i skolan, svårigheter i sociala relationer eller stora besvikelser på en arbetsmarknad som inte går bra ihop med deras intressen eller förväntningar.

Tidig upptäckt av intellektuell begåvning är nyckeln i samtliga fall. Det är dock viktigt att ha en sak i åtanke, som Alicia Rodriguez, ordförande för den spanska föreningen för begåvade och talangfulla (AEST) påpekar.

Hon säger att även om många föräldrar kan känna av höga förmågor hos sina barn när det kommer till tal, utveckling av finmotorik med mera, är det bäst att vänta tills barnen är tre eller fyra år gamla innan man drar en slutsats.

På samma sätt är det också bra att förtydliga en viss aspekt. Det är inte korrekt att identifiera hög kapacitet bara genom hög IQ. Det räcker inte att bara göra ett test. Faktum är att dessa tester ofta inte ens är avgörande av skäl som vi kommer att se närmare på nedan. I praktiken noterar proffs många andra variabler, aspekter som utan tvekan definierar dessa barns känslomässiga och personliga komplexitet.

Hur man upptäcker hög intellektuell begåvning

Hög intellektuell begåvning upptäcks ofta av familjemedlemmar. Det är i regel föräldrarna som upptäcker de första tecknen. De märker att deras barn visar en ovanlig nyfikenhet för deras ålder. Deras insiktsfulla kommentarer eller specialintressena de har är alltid en bra indikator.

Detta händer dock inte i samtliga fall. Många barn når skolåldern och befinner sig plötsligt i ett sammanhang som, långt ifrån att uppmuntra deras potential, faktiskt kväver den. Ett återkommande problem som många av dessa barn visar är dessutom hyperaktivt beteende.

Som avslöjats i en studie genomförd vid State University of New York Upstate Medical University (SUNY Upstate eller Upstate) i New York, är detta något som psykologer och neurologer måste ta hänsyn till. Hyperaktivitet beror ofta till stor del på att man känner sig rastlös och vill uppleva, röra, se, upptäcka, känna, kommentera och känna sig utmanad. Den här typen av beteende passar inte bra i de flesta klassrum.

Hur kan vi upptäcka hög intellektuell kapacitet?

Aspekter som föräldrar bör observera

Vi berörde detta tidigare. Det första filtret för att upptäcka hög intellektuell begåvning är familjemiljön. Därför rekommenderar vi att föräldrar tar hänsyn till följande faktorer.

• Barnen lärde sig läsa i tidig ålder.
• De vill veta hur allt fungerar.
• De gillar att prata med äldre människor.
• Det är vanligt att de ställer väldigt reflexiva och existentiella frågor.
• De gör snabba bedömningar.
• De bekymrar sig över sociala frågor.
• Det är vanligt att de motsätter sig rutinuppgifter och de blir lätt uttråkade.
• De gillar att leka ensamma.
• De byter ofta hobbyer (ena dagen vill de måla, nästa dag läser de astronomiböcker…).

Villkor för att identifiera ett barn med hög intellektuell begåvning

I början av artikeln nämnde vi intelligens- och IQ-tester. Om vi bara klassificerade barn med en IQ på 130 eller högre som begåvade så skulle vi inte identifiera särskilt många. Dock svarar inte alla barn eller vuxna bra på denna typ av strukturerade tester. Vi behöver därför fler informationskällor för att komplettera testerna. Här är några av dem:

• Familjeinformation. Vi behöver uppgifter om barnens utveckling och frågorna ovan är viktiga för detta.
• Akademisk information och information från lärare. Experter kommer inte bara att utvärdera med hjälp av ämnesbetyg, utan kommer också att bedöma elevernas beteende i klassrummet.
• En intervju med barnet. I detta steg behandlas många faktorer:
  • Sociala intressen.
  • Hobbyer.
  • Strävanden.

De vanligaste psykometriska testerna

I det här fallet använder vi de verktyg som lämpar sig för personens ålder:

• WISC (upp till 16 år)
• WAIS (från 16 till 65 år)
• McCarthy Scales of Children’s Abilities (MSCA) för barn i åldrarna två till åtta.
• Ravens Progressiva Matriser.

Vad ska man göra när man har upptäckt hög intellektuell kapacitet hos barn?

När hög intellektuell begåvning väl har upptäckts hos barn kommer det viktigaste steget. För att fånga deras uppmärksamhet måste vi ge dem en specifik och lämplig lösning.

Men vi måste även ta hänsyn till att de inte bara är elever med särskilda behov. De är människor som också behöver annat stöd, och det finns många fler faktorer som hjälper dem att njuta av en optimal och lycklig utveckling – en där de kan nå hela sin potential.

Av denna anledning måste lärare och föräldrar uppmärksamma vissa faktorer som Patricia Veerharen förklarar i sin bok Educación de Alumnos Superdotados (på engelska: Education for Highly Gifted Students).

• Personliga behov. Barn med höga förmågor efterfrågar dynamiska och stimulerande miljöer.
• Akademiska faktorer. Dessa elever drar nytta av flexibilitet. Det är bra för dem att kunna planera sina uppgifter och ha en aktiv roll i sitt lärande så långt det är möjligt.
• Sociala faktorer. På samma sätt måste du ta hänsyn till den känslomässiga sidan av deras liv. De känner ofta att de inte riktigt har kontakt med barn i deras ålder, eller att de inte vet hur de ska få kontakt. Detta är något som de verkligen behöver arbeta med, och på så sätt förbättra sina sociala färdigheter.

Sammanfattningsvis, något som vi måste undvika, oavsett om vi är pedagoger, psykologer eller föräldrar, är att dessa barn känner att de misslyckas i skolan och känner sig missnöjda där.

Kombinationen av tristess och den progressiva bortkopplingen från denna ostimulerande miljö leder ofta till isolering. Vi måste därför förstå deras behov och vidta åtgärder för att förhindra att detta sker till varje pris.