Lära sig läsa med stavelsemetoden steg för steg

Stavelsemetoden används för att lära barn läsa i mycket ung ålder. Fortsätt läsa för att lära dig mer om den!
Lära sig läsa med stavelsemetoden steg för steg
Gema Sánchez Cuevas

Granskad och godkänd av psykologen Gema Sánchez Cuevas.

Senaste uppdateringen: 27 december, 2022

Tack vare pedagogerna Friedrich Gedike och Samuel Heinicke kan barn idag lära sig läsa med stavelsemetoden. Dessa fokuserade på att hitta en teknik som gjorde det möjligt för barn att lära sig läsa på ett mycket snabbare och mer effektivt sätt. Därför tog de fram stavelsemetoden, som använder stavelser och deras kombinationer för att göra processen att lära sig läsa enklare.

Enligt vissa artiklar, till exempel “Writing and Reading: Social fact, not natural”, är stavelsemetoden en härledning av den fonetiska metoden. Anledningen till varför detta är effektivt att det är viktigt att barn förstår hur varje ord låter separat innan stavelserna presenteras för dem. Först då kommer de att kunna göra passande kombinationer.

Att lära sig läsa med stavelsemetoden – så genomförs undervisningen i klassrummet

Som en artikel med titeln “Initialt skrivande och kognitiv stil” påpekar, hjälper den här metoden barn korrekt känna igen och använda stavningarna som representerar varje bokstav i alfabetet och göra kombinationer med dem enligt reglerna för språket de försöker lära sig.

Därför är det viktigt att följa följande steg när man praktiserar den i klassrummet.

Vokaler och konsonanter

Under tillämpningen av stavelsemetoden ska alla övningar som ska göras med eleverna fokusera på vokalerna först. Arbetet med konsonanterna kommer senare. Låt oss se dem på ett exemplifierat sätt för att förstå detta:

  • Att lära sig vokaler. Vokalerna lärs ut med betoning på hur de läses och skrivs. Eleverna börjar således med att läsa dem högt och identifiera ljudet med motsvarande stavning.
  • Att lära sig konsonanter. Vi bör inte undervisa dessa på ett isolerat sätt, utan tillsammans med vokalerna som eleverna redan känner till. Det är därför lärare ofta lär ut enkla kombinationer först, till exempel ma-me-mi-mo-mu. Det viktiga är att varje elev blir bekant med ljudet av konsonanterna som är fästa vid vokalerna.

Det här är de första övningarna som lärare kan tillämpa i klassrummet, då de är grunden för denna metod. Det är en bra  idé att använda färger, särskilt i konsonant- och vokalkombinationer, för att göra lärandet enklare. När detta första steg är klart kan vi fortsätta med nästa.

Pojke läser en bok

Att lära sig läsa med stavelsemetoden: arbeta med stavelser

Steg ett är klart. Eleverna är bekanta med vokaler och konsonanter och med några av deras kombinationer. Nu är det viktigt att gå ett steg längre.

Som du kan se är stavelsemetoden progressiv och svårigheten ökar allteftersom eleverna lär sig mer. Här är några viktiga övningar för hur man kan arbeta med stavelser på ett mer avancerat sätt:

  • Introducera en konsonant i vokal-konsonant-kombinationerna. Vi talar om övningar där eleverna arbetar med att uttala och stava kombinationer såsom bra-bre-bri-bro-bru.
  • Arbeta med stavelser i omvänd ordning. Vid denna punkt har eleverna sett kombinationer där konsonanten kommer först (eller två konsonanter) och sedan vokalen. Men nu inför vi utmaningen att ändra denna ordning. Således kan du arbeta med till exempel al-el-il-ol-ul eller -ar-er-go-or-ur.

Att arbeta med stavelserna på detta sätt gör det möjligt för barnen att lära sig hur uttalet kan ändras på samma konsonant beroende på vokalen bredvid den. Till exempel uttalet av “k” i “körsbär” respektive “skola”.

Diftonger, triftonger och blandade stavelser

När barnen har bemästrat de första lektionerna är det dags att gå vidare till nästa steg. Nu ska vi börja se på andra kombinationer som kan förekomma med vokaler och konsonanter. Vi talar om diftonger, triftonger och blandade stavelser. Låt oss titta på några övningar som du kan göra för detta ändamål:

  • Diftonger. Dessa är ganska enkla. Barnen får lära sig att arbeta med enkla diftonger som ao-oi-ou, i tillägg till en serie ytterligare möjliga kombinationer.
  • Triftonger. I dessa lägger du till ytterligare en vokal till de tidigare enheterna. Det är en glidning från en vokal till en annan och in i en tredje.
  • Blandade stavelser. I det här fallet kombineras stavelserna som studerades i början (konsonant + vokal) med de som utförs i omvänd ordning (vokal + konsonant). Allt detta bildar samma ord.
Mamma lär dotter att läsa med stavelsemetoden

Meningsbildning och uttrycksfull läsning

När alla dessa steg är avklarade bör eleverna känna sig beredda att börja bygga allt bredare meningar tills de bildar långa meningar. Målet med stavelsemetoden är att de ska kunna läsa och förstå en text enkelt utan större komplikationer.

Denna metod har visat sig fungera mycket bra. Den gör att barn kan börja bekanta sig med olika stavningar och ljud. Som ett resultat kommer de inte bara att kunna läsa en text, utan också förstå den. Dessutom uppmuntrar det dem till att lära sig att skriva meningar och även korta texter själva.

Det här är kanske inte en av de mest kända metoderna världen över. För lärarna är den emellertid väldigt enkel att integrera i klassrummet. Det viktiga är att gradvis öka övningarnas svårighetsnivå för att ge barnen möjlighet att lära sig i sin egen takt. Det kan ge mycket positiva resultat!


Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.


  • Chartier, A. M., & Hébrard, J. (2001). Método silábico e método global: alguns esclarecimentos históricos. História da educação5(10), 141-154.
  • Freeman, Y. (1988). Métodos de lectura en español¿ Reflejan nuestro conocimiento actual del proceso de lectura?. Lectura y vida9(5).
  • Valente, F., & Alves Martins, M. (2004). Competências metalinguísticas e aprendizagem da leitura em duas turmas do 1. º ano de escolaridade com métodos de ensino diferentes. Análise Psicológica22(1), 193-212.

Denna text erbjuds endast i informativt syfte och ersätter inte konsultation med en professionell. Vid tveksamheter, rådfråga din specialist.