Pusselklassrummet: att återvända till skolintegration

8 februari, 2019

”Tillsammans är vi starka”. Detta citat fångar målet med ”pusselklassrummet”. Pusselklassrummet är en typ av klassrum där eleverna utbildas i social integration, samarbete och empati.

Från och med 6 års ålder så har barnets hjärna utvecklats så mycket att du kan förklara saker för dem rörande hur man inte beter sig dåligt och hur man kontrollerar sig själv. Det är därför som barnets skolår är den bästa tiden för att skapa beteendevanor som baseras på fridfull och respektfull samexistens.

De första åren i skolan är en utmaning för barnen

För det flesta barn innebär de första dagarna i skolan en stor förändring. De är inte små bebisar i hemmet längre. De är nu elever som måste ta sig an nya ansvarsområden och plikter, och lära sig att spela olika roller.

En av dessa, den s.k. ”elevtrollen”, innebär att de måste lära sig hur man interagerar och skapar relationer med andra barn i samma åldersgrupp, eller barn utanför deras åldersgrupp. De får nu även nya förebilder och riktlinjer som de använder för att ifrågasätta och döma sig själva och allt omkring sig.

Glad pojke som har på sig ryggsäck.

Den nya sociala verkligheten

Tänk vad ett klassrum med blandade religioner, traditioner, hudfärg och inlärningsbakgrund kan innebära för dem. Men om de anpassar sig till detta baserat på ett felaktigt synsätt så kan det bli väldigt komplicerat i slutändan.

Mer migration innebär att ett monokulturellt samhälle kommer omvandlas till ett multikulturellt. Det är därför viktigt att man inser att detta faktiskt kan bli en bra möjlighet att lära barnen om tolerans, samexistens och sociala och kulturella aspekter.

Det är där tekniken med pusselklassrummet kommer in. Den uppfanns av Eliot Aronson och har haft bra resultat i grupper med olika utbildningsnivåer och inlärningsstilar.

Fördelaktig, effektiv och enkelt att implementera

”Pusselklassrummet” är en kooperativ inlärningsteknik som har som mål att stärka huvudstrukturen (klassrummet) genom konstant interaktion mellan bitarna (barnen). Den har en dynamisk, funktionell men samtidigt enkel metodologi. Den skapar grupper där klasskamraterna måste arbeta tillsammans med en uppgift för att uppnå ett gemensamt mål.

Strategin ser varje barn som en del av en grupp som bara verkar stämma om alla kommunicerar, samarbetar och har samma mål. Barn kan ha många olika statusar i skolan (de populära, de marginaliserade, de bortstötta, rebellerna) men dessa roller har ingen betydelse i pusselklassrummet.

Pusselklassrummet och dess struktur

De fördomar som barn har kommer ofta från utanför skolan. Men det är lärarna som bygger ovanpå den grund som har byggts i hemmet. De måste även vara bra på att medla mellan olika kulturer. Så hur strukturerar man denna teknik så att den fungerar perfekt?

  • Förklara först tekniken: den visar barnen vad den handlar om, vad de har för roll och vilket mål de har. Den motiverar och lär dem även grundläggande sociala förmågor för gruppinteraktioner. Läraren måste betona att varje elev måste samarbeta och ro båten i samma riktning.
  • Forma sedan ”huvudgrupperna”: dessa bör bestå av 4-5 elever från olika kulturer. Läraren ska dela in inlärningsmålet i så många kategorier som det finns personer i gruppen. Om ämnet är språkinlärning så kan en elev leta upp synonymer, en antonymer, en kan ändra ordningen i en mening och en annan kan reda ut vilken ”plats” ordet har…
  • Därefter bildar man ”expertgrupper”: i denna grupp samlar man elever med samma kategori, där de debatterar och uttrycker sig själva. En expertgrupp letar efter synonymer för ett ord, medan en annan grupp letar efter antonymer, etc.
  • Till slut har vi en återförening med ”huvudgruppen”: varje expert kommer gå tillbaka till sitt moderskepp och förklara resultaten och vad de har lärt sig för resten av gruppen.
Pusselbitar i hög.

Fördelar med pusseltekniken

Det finns många fördelar med pusselklassrummet jämfört med konventionella metoder för att förbättra relationerna mellan studenter från olika etniska bakgrunder.

Tekniken med pusselklassrummet…

  • Hjälper studenter att tänka kritiskt och utveckla emotionell intelligens rörande kulturella aspekter. Med det sagt så kanske de ännu inte är tillräckligt mogna för att verkligen väcka sin moraliska sida.
  • Konfrontera dem med olika synsätt samtidigt som du tänker på varje students ideologiska och kulturella skillnader. Detta förbättrar även deras färdigheter.
  • Främjar empati och positiv social kontakt mellan studenter. Det utvecklar även deras solidaritet.
  • Ser till att de utvecklar sociala förmågor så att de kan interagera med gruppen och uttrycka sina synsätt på ett lämpligt sätt.
  • Främjar intelligens och kreativitet eftersom det lär dem nya intellektuella färdigheter.
  • Lär dem att arbeta självständigt: då barnen blir bättre är det bra att man låter dem bli mer självständiga. De kan då ta beslut själva och bygga upp sin självsäkerhet och sitt självförtroende.

Pusselklassrummet är en kooperativ inlärningsmetodologi som har varit väldigt effektiv för att skapa en fridfull samexistens i skolan, oavsett hur gamla eleverna är.

Det hjälper dem att lära sig att vara toleranta och visa ömsesidig respekt. Det främjar dessutom deras intellektuella och kognitiva utveckling.

  • Reese, S. (2009). The Jigsaw Classroom. Techniques. https://doi.org/10.1016/j.dental.2015.10.004
  • Aronson, E. (2002). Building Empathy, Compassion, and Achievement in the Jigsaw Classroom. In Improving Academic Achievement. https://doi.org/10.1016/B978-012064455-1/50013-0
  • Walker, I., & Crogan, M. (1998). Academic performance, prejudice, and the jigsaw classroom: new pieces to the puzzle. Journal of Community & Applied Social Psychology. https://doi.org/10.1002/(SICI)1099-1298(199811/12)8:6<381::AID-CASP457>3.3.CO;2-Y