Varför ilskan förgiftar våra sinnen och kroppar

Varför ilskan förgiftar våra sinnen och kroppar
Gema Sánchez Cuevas

Granskad och godkänd av psykologen Gema Sánchez Cuevas.

Skriven av Edith Sánchez

Senaste uppdateringen: 18 april, 2023

Vi har precis fötts och vi är redan fyllda med ilska. Och rädsla. Och smärta. När vi föds har vi redan dessa känslor inom oss, oavsett hur vi föddes. Det finns många typer av ilska. Ilskan förgiftar oss och uppstår till följd av att vi är irriterade, och i vissa fall kan den bli riktigt destruktiv. Faktum är att det är en av de mest intensiva känslorna som man kan uppleva.

Ilskan förgiftar och kommer alltid att orsaka skador, oavsett om den riktas utåt eller inåt.

“Den bästa huskuren mot ilskan är att vänta.”

-Seneca-

Som människor bemöts vi av en stor paradox. Vi har alltid tendensen att bli arga. Detta är inte en del av oss som vi kan ta bort, utan vi måste lära oss att leva med den. Om vi inte gör det kommer vi att få lida både mentalt och fysiskt. Man kan kanalisera ilskan på ett konstruktivt sätt , genom att exempelvis tävla eller ta risker. Om vi inte nyttjar vår ilska på bästa sätt så kommer kroppen få lida i slutändan.

Ilskan gör oss sjuka

Både den alternativa och den konventionella medicinvetenskapen menar att alla sjukdomar även har en emotionell komponent. Om man inte hanterar sina känslor kan detta få allvarliga effekter på hälsan i slutändan.

Ilskan förgiftar dig.

Varje känsla påverkar kroppen på sitt eget sätt. Ilskan påverkar exempelvis mest bröstet och magen.

Det finns många typer av ilska, som exempelvis bitterhet och raseri. Alla dessa känslor påverkar vår hälsa. De är som tickande bomber som kan orsaka gallsten, problem med gallblåsan och olika matsmältningsproblem.

Olika typer av ilska och hur ilskan förgiftar kroppen

Forskare vid National Institute of Aging undersökte den effekt som olika typer av ilska har på kroppen. Slutsatserna publicerades sedan i The Journal of the American Health Association. Studien visade att de personer som ofta är arga också får kroppsliga symptom.

De personer som ofta är arga tenderar att ha problem med halspulsådern, vilket ökar risken för exempelvis stroke. Liknande slutsatser drogs rörande konfliktsökande personer, som ofta har tjockare artärväggar.

Hjärta på taggtråd.

En annan effekt med ilskan är att den ökar produktionen av vissa typer av hormoner, som exempelvis adrenalin. Genom att nivån av dessa substanser ökas kommer även kroppens balans att rubbas, vilket kan leda till hjärtinfarkter eller problem med hjärnan.

Stäng inte in ilskan och låt den inte ta kontrollen

Det finns alltid anledningar till att bli arg. Det är inget som alltid kommer fungera perfekt och det kan alltid uppstå konflikter. För att man ska kunna hantera ilskan så måste man först förstå att det är något man faktiskt upplever. Att inse att något händer är första steget till att kunna förändra situationen.

Ilskan uppstår på olika sätt:

  • Ilska som överförs från en person till en annan
  • Ilska som döljer en annan omedveten känsla som personen inte kan acceptera
  • Okontrollerad ilska
  • Ilska som uppstår på grund av att man är handlingsförlamad

Ilskan uppstår för det mesta på grund av fyra olika känslor: rädslor, frustration, skuldkänslor och tvivel. Ilskan löser inte dessa känslotillstånd utan blir istället till ett utlopp för dem. Det är dock ett tillfälligt utlopp som inte löser roten till problemet. Det är även en ond cirkel. Ju mer ilska vi känner, desto större risk föreligger det att ilskan blir alltmer intensiv och börjar kontrollera oss.

Kvinna som går i havet.

Det är viktigt att man inte undertrycker ilskan och att man inte heller släpper ut den utan kontroll. Man bör istället acceptera att man känner ilskan och sedan försöka konfrontera den. Det är en process som tar ungefär 10 sekunder. Därefter bör vi försöka förstå vad den riktiga orsaken till ilskan är. Detta kommer hjälpa oss att lösa problemet bakom själva ilskan.


Denna text erbjuds endast i informativt syfte och ersätter inte konsultation med en professionell. Vid tveksamheter, rådfråga din specialist.