Kan din nyfikenhet hjälpa dig att bli mer intelligent?
Vad händer i din hjärna när något fångar ditt intresse? En vetenskaplig studie publicerad i Neuron, en tidskrift från Cell Press-gruppen, förklarar att din nyfikenhet inte bara kan vara personligt tillfredsställande, utan även associeras med gott minne och god inlärningsförmåga.
Associationen mellan intelligens och nyfikenhet kommer med ett förbehåll. Medan det första kan “mätas” med så kallad IQ, är det senare ett personlighetsdrag. Så hur kan vi koppla samman dessa två koncept?
Det finns ingen entydig tolkning av intelligens
Vad är det egentligen vi kallar intelligens? Det är den första frågan du bör ställa dig själv för att kunna förstå hur nyfikenhet påverkar intelligensen. Det finns dock inget enkelt svar på den här frågan. Snarare tvärtom. Det är ett väldigt svårt koncept att definiera eftersom “intelligens” omfattar många olika betydelser, funktioner och områden.
De flesta experter på området är överens om att intelligens är en mental kapacitet som involverar olika förmågor. Bland dessa finns förmågan att resonera, att ge betydelse till verkligheten och att planera. Det innefattar även problemlösning, att minnas, tänka abstrakt och förstå eller utvinna ny information ur gammal sådan.
Detta leder till ytterligare en fråga. Om vi förstärker några av ovanstående förmågor, är det möjligt att öka vår intelligens? Det är en av frågorna som ovannämnd studie adresserar. Nedan utvecklar vi detta resonemang.
Din nyfikenhet förbättrar ditt minne
Nyfikna människor bevarar information bättre (Gruber, 2014). Det innebär att det är lättare för dig att memorera information om ämnen som du gillar jämfört med ämnen som inte intresserar dig.
Varför är det så? För att nyfikenhet är nära kopplat till motivation. Din förmåga att minnas höjs när du känner dig motiverad. Låt oss ge ett exempel för att förstå det bättre.
Det kommer att vara mycket lättare för en djurälskare att komma ihåg det exakta namnet på den primat från vilken vi utvecklats än för någon som inte bryr sig om djur. Som Gruber sade: “Nyfikenhet kan försätta hjärnan i ett tillstånd som tillåter den att lära sig och behålla all sorts information, som en virvelvind som suger in allt du är motiverad till att lära dig, plus allting runtomkring.”
Din nyfikenhet och inneboende motivation
I exemplet med djurälskaren inser du att dennes motivation att lära sig om djurens värld är väldigt stark. Hon vill veta allt om det här specifika ämnet eftersom det är hennes passion. Den här motivationen är inneboende och ytterligare en förklarande faktor till nyfikenhet.
Inneboende motivation kommer från ditt inre och det innebär att du gör saker enbart av den enkla tillfredsställelsen att utföra dem. Det får dig att känna dig fullbordad och får dig att växa. I motsats till yttre motivation behöver det ingen extern belöning (såsom till exempel pengar). Inte heller är det kopplat till att nå ett speciellt resultat (som att vinna en tävling).
Nyfikna människor lär sig för nöjes skull.
Våra hobbyer är förmodligen det tydligaste exemplet på den här typen av inre motivation. Du cyklar eftersom det får dig att må bra och du älskar att vara utomhus. Något liknande händer med nyfikenhet. Du undersöker nya saker för tillfredsställelsen det ger dig att lära dig om något som intresserar dig.
Som du kan se är både nyfikenhet och motivation grundläggande för att inlärningsprocessen ska äga rum. Det är därför det är svårare för dig att ta till dig informationen när du studerar någonting du inte gillar alls. Det är mer troligt att du kommer att glömma allt efter ett par timmar. Det kommer inte ens att lämna ett spår i ditt minne.
“Intelligens är förmågan att kunna anpassa sig till förändring.”
Vad händer i hjärnan hos nyfikna människor?
Forskarlaget i Neuron upptäckte att en stimulering av nyfikenhet och det uppvaknande av den starka inre motivation som följer, kraftigt aktiverar den krets i hjärnan som är relaterad till belöningssystemet.
Det höjer specifikt aktiviteten i tre nyckelområden av hjärnbarken. Dessa områden är när relaterade till processerna som hanterar inlärning, minne och upprepandet av tillfredsställande beteenden.
- Vänstra svanskärnan: Det här området är nära kopplat till både inlärning och minne liksom förvärvandet av ny kunskap och positiva känslor.
- Accumbenskärnan: Forskare har undersökt dess förhållande till drogberoende och belöningssystemet, speciellt när det kommer till naturliga förstärkningar: mat, sex och TV-spel.
- Hippocampus: Den här strukturen är grundläggande för skapandet av nya minnen.
“Nyfikenheten anlitar belöningssystemet och interagerandet mellan belöningssystemet och hippocampus verkar försätta hjärnan i ett tillstånd där det är mer troligt att du lär dig och behåller informationen.”
-Ranganath-
En bättre framtid
Dessa slutsatser banar väg för ny forskning gällande nya sätt att förbättra inlärningsprocessen. Vidare kommer detta inte enbart att tillämpas på nyfikna människor som är fullt friska. Det kommer också att gynna de som lider av en neurologisk störning.
Vidare visar det hur viktigt det är att lärare stimulerar sina elevers nyfikenhet. Det är meningslöst att spendera timmar med att undervisa om eleverna inte är intresserade.
Framtiden ligger i att utveckla dessa nya utbildningsstrategier. Inlärningsprocessen kunde vara bättre om lärare lyckades väcka nyfikenheten hos sina elever. Samma sak gäller på arbetsplatsen. Nyfikenhet är nyckeln!
