Sambandet mellan kroppen, sinnet och meditation

Läs allt om kopplingen mellan kroppen, sinnet och meditation i den här artikeln!
Sambandet mellan kroppen, sinnet och meditation
Gema Sánchez Cuevas

Granskad och godkänd av psykologen Gema Sánchez Cuevas.

Skriven av Sonia Budner

Senaste uppdateringen: 27 december, 2022

Meditationen var en gång en nymodighet från öst, men det är nu en vanlig vana för många västerlänningar. Det som vissa kanske inte vet är att det finns en djup relation mellan kroppen, sinnet och meditation.

Detta utövande har många fördelar för de som väljer att praktisera det dagligen. Idag kommer vi dock att prata om hur och varför det fungerar.

Med andra ord kommer vi att ta upp de förändringar som uppstår i hjärnan genom konstant utövande av meditation.

Meditationen hjälper på ett visst sätt till att forma hjärnan, vilket därmed kommer influera känslorna och kroppen.

För att förstå hur kroppen, sinnet och meditationen interagerar med varandra så finns det vissa tekniska aspekter som vi måste ta upp. Låt oss ta en titt på vilka de är.

“Det är bara inom min djupa meditation som jag lär mig vem jag verkligen är.”
-Sri Chimnoy-

Välkommen till hjärnans fascinerande värld

Här följer de hjärnområden som deltar vid meditationen och hur de fungerar:

  • Laterala prefrontala hjärnbarken är den struktur som ger oss ett mer rationellt perspektiv på saker. Den laterala prefrontala hjärnbarken deltar i regleringen av emotionella erfarenheter och minskar tendensen att man tar saker personligt. Detta områden är vanligtvis känt som hjärnans utvärderingscenter.
  • Mediala prefrontala hjärnbarken är den del av din hjärna som konstant pratar med dig om dig själv; dina erfarenheter, dina idéer och dina mål. Den hanterar all den information som har att göra med dig och dina relationer med personerna runt omkring dig. Det kallas också hjärnans center för självreferens och består av två sektioner. En av dessa deltar vid grubbel och oro. Den andra spelar en väldigt viktig roll inom empatin.
  • Insulan är den del av hjärnan som kontrollerar kroppskänslor och som gör att känslorna påverkar kroppens organ. Insulan är en del av det system som hjälper med att modulera responsnivåerna baserat på vilka känslor du har i kroppen.
  • Amygdalan är vårt organiska alarmsystem, även känt som centret för rädsla, och är direkt relaterat till vårt “fly eller fäkta”-svar vid situationer som vi upplever som farliga.
Kvinna med solnedgång i sinnet.

Hur en hjärna som inte mediterar fungerar

En hjärna som inte mediterar kan ofta känna sig “fast i sig själv”, givet att den är starkt beroende av centret för självreferens.

Detta center blir dessutom starkt bundet till kroppens center för rädsla, vilket ger upphov till starka neurala anslutningar mellan de båda.

I detta fallet så är det centret för självreferens som hanterar det mesta av den information som tas emot.

Detta beroende förklarar varför vissa personer hänger upp sig på negativa tankar. Detta händer eftersom anslutningen mellan ens center för självreferens och center för självutvärdering är ganska så svag.

Då vi ökar arbetskapaciteten hos vårt center för självutvärdering så förekommer en markant minskning i aktiviteten i vårt center för självreferens, vars tendens, som nämnt ovan, brukar vara att ta saker personligt.

Detta förbättrar dessutom aktiviteten i de delar som är involverade i processen med att förstå andras känslor.

Detta är i grund och botten hur den assimilerar all den information som den tar emot; genom att ignorera felaktiga data och reducera överdrivet tänkande och oro.

Sinnet och meditation

Det pågår flera saker i hjärnan hos en person som mediterar regelbundet. Anslutningen mellan centret för självreferens och kroppens center för rädsla börja brytas ner.

Detta minskar individens rädsla. Faktum är att detta till viss del förklarar varför vår ångest minskar då vi mediterar regelbundet.

Det formas en starkare nervkoppling mellan ens center för utvärdering och centret för rädsla.

Detta innebär att då en känsla av rädsla når hjärnan så kommer den att utvärdera denna känsla mer rationellt istället för att direkt skapa en respons som gör att man blir rädd.

Detta hjälper också individen med att sluta skapa hypoteser rörande vad som pågår i hans liv.

“Meditation är ett måste innan du verkligen kommer kunna älska. Man bör kunna vara ensam, helt ensam och samtidigt känna en enorm frid. Då kan du älska.”
-Osho-

Empati: En extra fördel

Hos en hjärna som regelbundet mediterar så förekommer det en ökning hos anslutningarna mellan centret för självreferens och centret för de kroppskänslor som är relaterade till empati.

Med hjälp av meditationen så kommer vi kunna aktivera den del av hjärnan som är involverad när man upplever empati: insulan.

På så sätt kommer vi bli bättre på att förstå andras mentala tillstånd, deras önskningar, drömmar samt motivationer.

Man som mediterar bland bergen.

Kroppen, sinnet och meditation

Minskningen av negativa känslor verkar vara direkt relaterade till immunförsvaret. Om man regelbundet praktiserar meditation så kommer man att sakta ned hjärtat och vidga blodkärlen.

Vissa studier har funnit en koppling mellan transcendental meditation och en sänkning av personens blodtryck. Denna praktik är också fördelaktig för det endokrina systemet.

Då du mediterar så utsöndrar du endorfiner, s.k. lyckohormoner. Du kommer därför kunna hålla din stress på en rimlig nivå.

Som du kan se så går kroppen, sinnet och meditation hand i hand. Om du vill börja med meditation så är vårt råd att du tar hjälp av en instruktör och även att du är konsekvent.

Det handlar om att dra nytta av vår neuroplasticitet genom att utveckla en vana och att göra lite varje dag.

“Tysta sinnet och själen kommer tala.”
-Tracy Kennedy-


Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.


  • Ponte, P., Castella, M., Filella, D., Feliu, A., Matas, L., Soler, J., Ruiz, M., Sole, M.J., Ferrero, M., Aguilera, M., Roca-Cusachs, A., Arroyo, J.A. (2018). Benefits of mindfulness meditation in reducing blood pressure and stress in patients with arterial hypertension. Journal of Hypertension: June 2018 – Volume 36 – Issue – p e294–e295
  • Gladding, R. (2013). This Is Your Brain on Meditation, The science explaining why you should meditate every day. Psychology Today. Recuperado de https://www.psychologytoday.com/intl/blog/use-your-mind-change-your-brain/201305/is-your-brain-meditation
  • Do-Hyung Kang  Hang Joon Jo  Wi Hoon Jung  Sun Hyung Kim  Ye-Ha Jung Chi-Hoon Choi  Ul Soon Lee  Seung Chan An  Joon Hwan Jang  Jun Soo Kwon (2013). The effect of meditation on brain structure: cortical thickness mapping and diffusion tensor imaging. Social Cognitive and Affective Neuroscience, Volume 8, Issue 1, January 2013, Pages 27–33

Denna text erbjuds endast i informativt syfte och ersätter inte konsultation med en professionell. Vid tveksamheter, rådfråga din specialist.