Neuroarkitektur: omgivningens inverkan på hjärnan
Även om neuroarkitektur verkar vara en ny disciplin, är den faktiskt nästan 70 år gammal. Dess syfte är att skapa utrymmen av lycka, välmående och produktivitet. Med andra ord strukturer som reducerar stress och ångest.
I den här disciplinen arbetar arkitekter och neuroforskare tillsammans för att designa platser och byggnader fokuserade på att optimera tillståndet hos människorna som vistas där. Denna kollaborativa vetenskap baseras på vissa arkitektoniska komponenter. Den överväger till exempel fönsters placering, vägg- och möbelvinklar, färger, texturer, öppna ytor och ljus, bland andra aspekter.
Vad är neuroarkitektur?
Disciplinen hjälper oss att skapa byggnader som påverkar hjärnans funktioner. Med detta i åtanke kan man säga att den här disciplinen går tillbaka till de första gotiska byggnaderna. Som vetenskap är dock disciplinen mycket yngre. Man kan faktiskt säga att neuroarkitekturen uppstod för 25 år sedan.
Neuroarkitektur är en disciplin som intresserar sig för hur omgivningen modifierar hjärnans kemi och känslor, tankar och beteenden.
Dr. Fred Gage är en neuroforskare på Salks institut för biologiska studier, och intresserade sig för effekterna av miljömässiga förändringar på hjärnan. Han fokuserade på förståelse av hur hjärnan tolkar, analyserar och rekonstruerar utrymmet som omger den.
Därför tillhandahåller neuroforskningen värdefulla ledtrådar till arkitekter för hur de ska skapa och distribuera utrymmen. Vissa miljöer får hjärnan att starta mekanismer som producerar de nödvändiga hormonerna för utvecklingen av vissa känslor och förnimmelser.
Den psykosociala influensen av arkitektur
Man uppskattar att människor spenderar mer än 90% av sin tid inuti byggnader. Eftersom miljön har inflytande över hjärnan är det viktigt att skapa hälsosamma byggnader som genererar välmående. Neuroarkitektur fokuserar på både estetiska och symboliska aspekter.
Den här neurovetenskapen kan kartlägga hjärnan, vad som stimulerar den och vad som aktiverar den. Med detta i åtanke handlar neuroarkitektur om koncept som mängd och projicering av ljus eller takhöjd. Den vet hur man influerar kreativitet och produktivitet. Likaså tar den i beaktning vilka arkitektoniska element som skapar en kollaborativ effekt eller behov av avskildhet i hjärnan.
Elementen
Vi vet redan att flera arkitektoniska element influerar vårt mentala tillstånd. Vi vet till exempel att arkitektonisk design med noterbara eller skarpa vinklar gynnar manifestationen av stress. Rektangulära utrymmen får folk att känna sig instängda. Ljus är en annan viktig aspekt. Dåligt artificiellt ljus tvingar hjärnan att arbeta hårdare vilket påverkar produktiviteten.
Att ha högt i tak är lämpligt för kreativa och artistiska aktiviteter. Å andra sidan främjar låg takhöjd koncentration och rutinarbete. Färg kan påverka humöret och därmed beslutsfattande och attityd. Grönt reducerar till exempel hjärtfrekvensen och lindrar stress. Å andra sidan stimulerar rött kognitiva funktioner och uppmärksamhetsprocesser. Därför kan de vara till stor hjälp vid uppgifter som kräver mental koncentration.
Neuroarkitektur i symbios med naturen
På senare tid har neuroarkitekter börjat förstå vikten av utomhusutrymmen och natur för att hjärnan ska fungera korrekt. Det är lika fundamentalt som att ladda batterierna i våra elektroniska prylar. Naturen ger hjärnan förmågan att koppla av och ladda upp.
Ett annat viktigt element när det gäller att koppla av är hörselcentrum i hjärnan. I den här delen hanteras tolkning av ljuds vibrationer. Vi vet att när en peson aktiverar det här området med till exempel musik denne gillar, genererar det extra mängd dopamin – ett hormon som förbättrar arbetskoncentrationen.
