Paradoxal kommunikation: 6 nycklar till förståelse

Kommunikation är en process som är komplex och ibland ogynnsam. Watzlawick ger oss några nycklar för att förstå det.

Granskad och godkänd av psykologen Sergio De Dios González.

Skriven av Sara Clemente

Senaste uppdateringen: 18 mars, 2024

Varför säger vi ibland ja när svaret inombords är ett rungande nej? Varför föredrar vi att vara tysta och inte säga något när det faktiskt är helt uppenbart för oss vad vi vill göra? Vad ligger bakom detta? Svaret är paradoxal kommunikation.

Dag efter dag finner vi oss i en mängd olika förhållanden. Av den anledningen är människors mål, hela tiden faktiskt, att förstå varandra. Ska det vara så svårt?

Ja, men nej, och raka motsatsen

Relationerna vi har med andra bestäms i stor utsträckning av sättet vi kommunicerar på. Det vi inte säger såsom antagningar, lögner eller tvetydigheter är inte kompatibla med direkt och tydlig kommunikation.

Paradoxal kommunikation är en motsättning som följer på en korrekt sammanfattning av överensstämmande premisser. Även om det kan verka vara svårt att få ihop kanske det här samtalet mellan mor och dotter kan hjälpa dig att förstå det bättre:

• “Älskling, kan du hjälpa mig att duka bordet.”
• “Mamma, jag tror att jag kanske inte stannar till middagen idag. Jag tänkte gå på bio med mina kompisar, okej?”
• “Nå, det är upp till dig…”

Även om mamman verkligen vill att hennes dotter ska stanna på middag, överlåter hennes ord beslutet till hennes dotter. Mamman tycker en sak, säger motsatsen och hennes dotter måste dra slutsatsen att hennes mamma vill att hon ska stanna. Detta orsakar inre konflikter när det kommer till att erkänna sin mammas dolda avsikt kontra att hålla fast vid de objektiva orden. Vilket du än väljer kommer det att påverka din mamma, vilket orsakar en förändring i relationen. Detta är ett exempel på paradoxal kommunikation.

Om mamman hade sagt vad hon egentligen ville skulle hon ha sagt:

“Nej, det är bättre att du stannar här och äter med oss. Du kan gå på bio med dina kompisar en annan dag.”

Varje dag stöter vi på situationer som denna och vi är bara vagt medvetna om deras dynamik. Det är klart att innehållet av meddelandet inte är det enda som räknas. Det finns också en dold avsikt bakom det.

Paradoxal kommunikation karaktäriseras av tvetydighet

“Berätta för mig så att jag kan lugna ned mig” kan egentligen betyda “ingenting du säger eller gör kommer att kunna lugna mig”. En sak och dess motsats.

Paradoxal kommunikation baseras på mångfalden av sätt vi kan tolka samma budskap. Vi tvekar kring den andra personens avsikter och väljer att tolka vad denne säger på ett sätt som passar oss eller som det vi tror att denne menar.

Poängen är att förklaringen vi skapar kanske inte sammanfaller med vad personen faktiskt försöker framföra till oss. Eller så kanske den gör det. Och här skapas osäkerhet, förvirring och missförstånd.

Ju mer direkta vi är rörande det vi vill säga, desto mindre utrymme ger vi åt tvetydighet. Det ger oss bättre kvalitet på vår kommunikation med andra.

Logiken bakom Watzlawicks teori om missförstånd

Paul Watzlawick var en österrikisk teoretiker och psykolog som är en referens inom psykoterapi. Hans forskning försökte förklara varför det ibland är så svårt att förstå metakommunikation och så lätt att göra det motsatta: undvika kommunikationen. För att förstå detta, är det bra att känna till hans fem axiom om kommunikation:

• “Man kan inte kommunicera”. Kommunikation inträffar alltid. Vi sänder till och med ut budskap som vi inte vill kommunicera. Tystnad är också kommunikation.
• All kommunikation har ett innehåll (det ni talar om) och en relationsnivå (kontexten av samtalet).
• Relationens natur beror på sättet som varje person organiserar sin kommunikation mellan dem: den kommunikativa processen är ett system av feedback. Det finns en avsändare och en mottagare.
• Det finns två former av mänsklig kommunikation: digital och analog. Vi kommer att tala mer om båda nedan.
• Kommunikationsutbyten kan vara symmetriska eller komplementära. Detta beror på huruvida relationen är jämställd eller inte.

Det finns två typer av mänsklig kommunikation

Enligt Watzlawick finns det två typer av språk för att uttrycka samma innehåll: analogt och digitalt.

• Digitalt: vad som sägs. Detta har inget att göra med datorer. Det hänvisar till innehållet i själva budskapet. Vad som direkt går att förstå, som inte behöver översättas. När någon säger “Jag behöver mer kärlek”, “Jag är väldigt glad”, “Jag vill att du värdesätter mig”. Du måste inte tolka det. Meningen och orden möts halvvägs.
• Analogt: vad som egentligen menas. Vilken typ av intentioner gömmer sig bakom orden? Den här typen av kommunikation kräver att vi också tolkar den.

I föregående exempel överför mamman dessa två typer av kommunikation till sin dotter:

• Digital: “Det är ditt val om du stannar på middag eller går på bio.”
• Analog: “Stanna här, eftersom du vet att jag förväntar mig det.”

Dubbelbindningsteorin

På samma sätt som föregående typer av kommunikation kan sammanfalla, kan de också motsäga varandra. Språk och ord har inte dubbel mening i sig själva. Vi skapar den dubbla meningen.

Författare som Bateson, Jackson, Haley och Weakland djupdök i detta fenomen. De talade om förekomsten av en dubbelbindning: paradoxen skapar motsättning. De studerade den här typen av paradoxal kommunikation hos patienter som diagnosticerats med schizofreni.

Med resultaten av sin forskning försökte de förklara hur en familjekontext och kommunikation påverkar uppkomsten och upprätthållandet av den här sjukdomen. De definierar dubbelbindningen som ett sjukt förhållande som har följande egenskaper och karaktärsdrag:

• Det uppstår när en väldigt intensiv eller känslomässigt laddad situation utspelar sig.
• Det finns paradoxal kommunikation: två motsatta budskap skickas på samma gång. För det mesta är ett verbalt och ett icke-verbalt. De tidigare diskuterade typerna av kommunikation (analog och digital) överensstämmer inte.
• Det råder ett ojämlikt förhållande mellan personen som utfärdar meddelandet och personen som mottar det. Personen som utfärdar meddelandet hindrar den andra från att tyda det och tala om motsägelsen. Likaså ger inte personen dig utrymme att agera. Vad du än gör så sitter du i kläm.

Hur ser dubbelbindningsteorin ut?

Bateson illustrerade dubbelbindningen med ett väldigt avslöjande exempel. Han visade en familj i vilken den äldre brodern konstant hackade på sin yngre bror. Hans yngre bror var dessutom ett blygt barn.

Mobbningen når en punkt där den yngre brodern skriker av frustration och hjälplöshet när han känner sig trakasserad. Konsekvensen är att den äldre brodern slutar besvära honom, men att föräldrarna straffar den yngre brodern för hans skrikande.

I den här situationen mottar barnet två totalt motsatta budskap. Å ena sidan måste han uttrycka sina känslor för att bli accepterad (eller för att inte bli besvärad/retad). Å andra sidan kan han inte visa sina känslor om han vill bli accepterad på ett annat sätt (om han visar dem får det konsekvenser). Vilket alternativ bör han välja?

Författarna slog fast att dubbelbindningen är en dysfunktionell och obalanserad form av kommunikation som får människor att bli desorienterade och förvirrade. Mottagaren vet inte vad denne ska tro och detta leder till en serie möjliga störningar och svårigheter i relationen med andra och med oss själva.

Som vi kan se omges vi av paradoxal kommunikation och dubbelbindningar. Ett annat exempel på detta är när vi ser en skylt som säger “läs inte detta” följt av en uppmaning såsom “var mer spontan” eller “var inte så lydig”. Sådana skyltar söker alla en motsatt reaktion i relation till vad de utlyser.

Vi rekommenderar videoklippet nedan. Det ger exempel på paradoxal kommunikation och dubbelbindning i en familjekontext.

Hur paradoxal kommunikation kan orsaka konflikter hos par

När problem uppstår i kärleksförhållanden är det oftast på grund av en brist på ömsesidig kommunikation. Precis som med vår familj ger vi även motstridiga budskap till vår partner om hur vi känner och vad vi vill.

• Fru: “Idag hade jag en utmattande dag på jobbet. Och som lök på laxen har barnen lämnat en fruktansvärd röra efter sig i vardagsrummet!”
• Man (tänker): “Vad vill hon? Jag kom precis hem och jag är också trött. Du ber väl inte mig att städa upp i rummet, eller?
• Man (säger): “Nå, varför städar du inte upp det?

Sättet mannen svarar sin fru på är avslöjande. Inte bara antar han att hans fru indirekt ber honom att plocka upp i rummet; hans svar är dessutom långt utanför kontexten och gränsar till direkt otrevlighet.

Det bästa alternativet hade varit om han frågat henne: “Vill du att jag ska städa upp det? Kan jag hjälpa dig? Vad behöver du? Men baserat på sina övertygelser och djupt rotade antagningar, tolkar han det som att hennes intention är att inte städa upp.

Vad paradoxal kommunikation innebär för förhållandet

Detta visar att ingen av dem uttrycker sina intentioner med tillräcklig tydlighet. Dessutom är paradoxal kommunikation normalt sett inte en engångsföreteelse utan har en snöbollseffekt. Den släpas normalt vidare från samtal till samtal och kan bli kronisk i förhållandet.

I parterapi kan terapeuten se hur ett par darrar med gester och utfärdar aggressiv kritik medan de döljer sin fientlighet med ett språk som verkar tillgivet eller vice versa.

Att identifiera paradoxen hjälper ibland för att läsa av den andra personen eller veta vad denne tänker även när denne inte säger något. I andra situationer kanske vi inte vill förstå och det kan få mycket skadliga konsekvenser för förhållandet och medföra stora konflikter. Vi vill understryka att för att kunna kommunicera ordentligt måste vi först förstå oss själva.

Bibliografi

• Watzlawick, P., Bavelas, B. y Jackson, D. (2008). Teoría de la comunicación humana. Nueva York: Herder.
• Cejalvo, J. (2009). La personalidad desde la perspectiva sistémica. En J. A. Ríos, Personalidad, madurez humana y contexto familiar. Madrid: CCS.
• Mucchielli, A. Psicología de la Comunicación; Paidós Comunicación, págs. 115-117.