Separationsångest i nära relationer: yttringar och behandling

En del personer tål inte att vara åtskilda från sin partner, även om det bara är för en dag. Den här typen av anknytning är så intensiv och osund att en brytning kan bli emotionellt förödande. Lär dig mer om den här formen av separationsångest!

Skriven och verifierad av psykologen Valeria Sabater.

Senaste uppdateringen: 03 januari, 2023

Även om alla brytningar är smärtsamma så beror intensiteten på typen av förhållande. En del brytningar lämnar djupa sår. Men det finns också sådana som får rent ut sagt patologiska följder. När en individ helt baserar en relation på ett känslomässigt beroende kan en brytning leda till det som åsyftas med separationsångest i nära relationer.

Tills helt nyligen ansågs termen separationsångest avse ett problem som bara berörde barn. Den syftar på en ökad ångest hos barn när de skiljs från sina föräldrar eller vårdnadshavare. När de går till skolan, när föräldrarna åker till arbetet eller till och med när de måste sova ensamma, upplever de oro och ångest.

Exempelvis är detta ett vanligt beteende i familjer med överbeskyddande föräldrar. Men rädsla och förtvivlan över att bli åtskild från en person man har en stark anknytning till är också något som kan förekomma i vuxen ålder. Därför är det många vuxna personer som drabbas av särskilt svåra symtom när en romantisk relation tar slut.

Överdriven ängslan, rädsla, psykosomatiska symtom, sömnlöshet, konstant oro… Människor som hamnar i dessa tillstånd av försvarslöshet kräver ett speciellt psykologiskt angreppssätt. Låt oss titta närmare på detta!

Separationsångest i nära relationer: symtom, orsaker och strategier

När du älskar en människa kan det vara smärtfyllt att vara åtskild från henne under några dagar. För somliga personer är emellertid denna upplevelse så intensiv att den blir traumatisk.

Utvecklingspsykologer menar att anknytningen mellan intima partners har samma transcendens som anknytningen mellan föräldrar och deras barn. Båda fallen involverar faktiskt samma neurokemiska substanser: oxytocin, vasopressin, dopamin, m.fl.

Lisa Diamond är en socialpsykolog vid University of Utah som forskar kring den här typen av anknytningar. Hennes studier visar att det finns många likheter i relationerna mellan föräldrar och vuxna och dem mellan intima partners. Man behöver närhet med den man älskar. Man tar hand om och bekymrar sig om honom och man försöker se till att han mår bra. Dock är det lätt att denna anknytning blir osund. Faktum är att den kan utveckla sig till rena besattheten.

Anknytningen kan bli så stark att den kan leda till allvarliga känslomässiga problem. Detta kan i sin tur medföra separationsångest i dessa nära relationer. Anledningen till detta är i stort sett att hjärnan bearbetar denna erfarenhet som ett hot, som något traumatiskt. Därvid utsöndrar kroppen en mängd kortisol, vilket utlöser ett antal fysiska och psykiska symtom.

Vad innebär separationsångest i nära relationer?

Ibland är det inte fråga om vanlig ångest. Om den håller i sig med tiden och tar sig uttryck i en rad konkreta symtom handlar det förmodligen om separationsångestsyndrom.

I femte upplagan av the Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders (Diagnostik och statistisk handbok om psykiska störningar), som förkortat kallas DSM-5, inkluderar man dessa tillstånd under klassificeringen ångeststörningar.

Separationsångestsyndrom kan bland annat ge upphov till följande attityder och beteenden:

• Ökad stress och ångest.
• Upprepade försök att ta kontakt med den tidigare partnern och återuppliva relationen.
• Vägran att acceptera att förhållandet är slut.
• Förhöjt emotionellt lidande, liksom en oförmåga att gå igenom den normala sorgeprocessen.
• Sömnsvårigheter.
• Oförmåga att återgå till ett normalt liv. Ångesten kan även inverka på arbetet i så hög grad att den berörde personen upphör att gå till sitt jobb.
• Förändringar i kosthållning eller aptit (den berörde äter för mycket eller inte tillräckligt).
• Psykosomatiska sjukdomar som t.ex. matsmältningsproblem, magsmärtor och huvudvärk.

Vad orsakar dessa störningar?

En del personer är bättre på att hantera brytningar än andra. Somliga behöver lång tid för att komma över ett brustet förhållande. Och för en liten del av befolkningen betyder upplösningen av ett förhållande att hela deras tillvaro vänds upp och ned.

Så är fallet för människor som lider av separationsångest i nära relationer. I regel uppvisar dessa män och kvinnor vissa gemensamma egenskaper:

• De har en osjälvständig personlighet. Med andra ord har de en överdriven eller oproportionerlig anknytning till sin partner. I mer extrema fall lider den berörde förmodligen av osjälvständig personlighetsstörning. Detta tillstånd består i ett överdrivet behov av uppmärksamhet och omsorg. Detta behov leder i sin tur ofta till situationer av ökad underkastelse.
• I en del fall kan en person med separationsångest också lida av borderline personlighetssyndrom. Här är individens största farhåga att bli övergiven. Det är denna sjukliga rädsla som ligger bakom de flesta av personens problem. Följaktligen är en brytning något oerhört traumatiskt.
• Låt oss inte glömma individer som utvecklat osunda och ångestfyllda anknytningar redan i barndomen. Den här typen av anknytningar utmärks av osäkerhet, en känsla av ostabilitet, ett behov av att äga den andra personen och medberoende.

Behandling av separationsångest i nära relationer

Den terapeutiska metoden för att behandla separationsångest i relationer varierar från fall till fall. Att arbeta med en person som har anknytningsproblem är något helt annat än att jobba med någon som lider av borderline personlighetssyndrom. Dock har kognitiv beteendeterapi, KBT, av olika skäl visat sig vara mycket användbart vid många tillfällen:

• KBT hjälper individen att utveckla copingstrategier för att hantera ångest.
• Patienten får lättare att handskas med den sorg som är förknippad med brytningen.
• Terapin erbjuder patienten verktyg för att utveckla sina känslomässiga och relationella färdigheter, liksom sin självaktning.
• KBT hjälper patienten att lära sig undvika en upprepning av detta mönster av emotionellt beroende.

Sammanfattningsvis kan man konstatera att även om det aldrig är lätt avsluta ett förhållande, så är det viktigt att vara medveten om dessa osunda ytterligheter. Att inta en passiv attityd och låta sig uppslukas av sorg är det värsta man kan göra. Om du har svårigheter ska du inte tveka att uppsöka hjälp.