Förnöjsamhet – allegorin om ”de 99”

· 7 oktober, 2018

Det var en gång en mycket sorgsen kung som levde i ett rike i fjärran. Kungen kunde inte förstå varför han kände sig så dyster. Inte förrän en dag, då en av hans rådgivare berättade för honom om ”de 99” och vikten av förnöjsamhet. Detta var en läxa kungen aldrig skulle glömma,

Allt började en morgon då kungen, tungsint som vanligt, märkte hur en av hans tjänare kom in i rummet, leende och småsjungande. Det gick upp för kungen att denna beskedliga man alltid var på gott humör, och han kunde inte förstå varför. Hur kunde en tjänare ge uttryck åt sådan förnöjsamhet när hans själv, som kung, var så missnöjd?

”Sociala framsteg består inte av att öka våra behov, utan i att medvetet minska dem. Detta kräver emellertid ödmjukhet.”

Mahatma Gandhi

Kungen frågade tjänaren: ”Varför är du så glad?” Tjänaren blev konfunderad. ”Varför skulle jag inte vara glad?” svarade han till slut. ”Jag bor på ett slott. Jag tjänar den mäktigaste personen i hela kungariket…Vad mer kan jag önska? Jag kan inte begripa varför jag inte skulle vara förnöjd med mitt liv…”

Detta gjorde kungen upprörd. Han trodde inte ett ögonblick på vad tjänaren sade. Hur kunde en man som levde under så mycket mer blygsamma förhållanden än han själv vara så lycklig? Kungen hotade att låta halshugga tjänaren om inte denne avslöjade hemligheten bakom hans lycka. Tjänaren bad om ursäkt för att ha kränkt kungen, men visste inte vad han skulle säga.

Visdomen med förnöjsamhet enligt ”de 99”

Till slut bad kungen tjänaren att lämna rummet. Han hade svårt att uthärda betjäntens oupphörliga leende. Inte ens dödshotet verkade ha någon effekt. Så snart tjänaren hade gått sammankallade kungen sina rådgivare. Mysteriet måste lösas. 

99 guldmynt – dödsstöten för förnöjsamhet

När rådgivarna var samlade befallde han dem att tala om hur det var möjligt för hans tjänare att vara så tillfreds med sitt bedrövliga liv, medan kungen själv hela tiden kände sig så modfälld. En av rådgivarna reste sig och sa: ”Det är enkelt. Tjänaren är lycklig för han har inte tagit del av ‘de 99’.” Detta väckte kungens intresse. Vad i hela fridens namn innebar ”de 99”?

Rådgivaren sa att det inte tjänade något till att försöka förklara begreppet ”de 99” i ord. Kungen måste se det med egna ögon. Allt han behövde var 99 mynt av rent guld, så skulle rådgivaren visa hur alla lyckliga människor blir olyckliga när de ställs inför fenomenet med ”de 99”. Kungen antog utmaningen.

Fenomenet med ”de 99” – förnöjsamhet sätts på prov

Kungen beordrade att det skulle framställas 99 mynt av massivt guld, de mest värdefulla mynten i hela riket. Han stoppade dem i en säck och begav sig tillsammans med sin rådgivare till tjänarens hus. De lämnade säcken försedd med ett meddelande vid dörren: ”Detta är din belöning för att ha varit en trogen och osjälvisk tjänare. Varsågod!” Därpå gömde de sig för att se vad som skulle hända.

Tjänaren kom hem, fick syn på säcken och blev mycket förvånad. Han såg sig omkring och gick så förbryllat in i huset. Kungen och hans rådgivare observerade honom från deras gömställe. Den beskedlige mannen tömde säcken med mynten på bordet. 

Han trodde inte sina ögon. Han började räkna sin nya förmögenhet och staplade mynten i högar om tio. När han kom till sista högen trodde han att något var fel. Det fanns 9 mynt istället för 10.

Fällan med ”de 99” – dödsstöten för förnöjsamhet

Tjänaren trodde först att ett mynt rullat ned från bordet och sökte förgäves efter det överallt. Sedan tänkte han högt: ”Någon måste ha sett säcken och stulit ett av mynten”. Därefter började han fundera över hur lång tid det skulle ta honom att tjäna ett extra mynt. Han gjorde några beräkningar.

Förnöjsamhet – kungens rådgivare belyser principen med

Om han arbetade som vanligt skulle det ta honom fem år. Men tänk om han arbetade mer? Då behövde han kanske bara arbeta i två år. Och tänk om han bad sin fru att också arbeta mer?  Då skulle han kanske uppnå sitt mål efter bara ett år…

Från och med den dagen blev tjänaren mycket misstrogenHan misstänkte att någon vid slottet hade stulit myntet som han trodde saknades i samlingen. Han oroade sig även för att bli bestulen igen.

Tjänaren upphörde aldrig att grubbla över hur han kunde tjäna ett extra guldmynt. Han hade fallit i fällan med ”de 99”. Hädanefter tänkte han inte mer på allt han hade, utan bara på det han saknade. Kungens rådgivare visade sig ha rätt.