Mänsklig kloning sett ur en psykologisk synvinkel
Ben Lamm, grundare av det första “de-extinction”-företaget, meddelade nyligen att de första ulliga mammutarna skulle kunna ses 2028. Bioteknik och forskningen inom genredigering gör stora framsteg. Detta leder till en intressant fråga: Vilken åsikt har psykologin om mänsklig kloning?
Det finns en utbredd uppfattning inom det medicinska och psykologiska samfundet att mänskliga kloner vid någon tidpunkt kommer att bli verklighet. Ur en bioetisk synvinkel rekommenderas det inte eftersom de sociala och emotionella konsekvenserna kommer att vara enorma.
Vilka argument används för att övertyga forskare att inte uppmuntra sådan ingenjörskonst? Och vilka effekter skulle det ha på samhället om mänsklig kloning blir verklighet? Det ska vi titta på i detalj nedan.
Psykologi erkänner och godkänner genterapi för medicinska ändamål såsom organtransplantation och vävnadsläkning. Men mänsklig kloning har andra, mer problematiska konsekvenser.
Mänsklig kloning sett ur en psykologisk synvinkel
Tidskriften Reproductive Biomedicine Online framhåller att frågan om mänsklig kloning orsakat en kontroversiell debatt i decennier. Därför bör både psykologi och andra samhällsvetenskaper vara det vägledande stödet som kan avskräcka framsteg eller utgöra ryggraden för dess reglering om det blir verklighet.
Även om en stor del av samhället välkomnar genredigering för att behandla sjukdomar, behandlas fördjupning i mänsklig replikation som något avvikande. Kloningen av fåret Dolly 1997 sågs som en metafor: Vargen i fårakläder och den starka möjligheten att denna teknik skulle kunna materialiseras på människor.
Genomslaget var så omfattande att Europarådet månader senare stiftade en lag som förbjuder detta. Senare krävde FN:s generalförsamling detsamma och hävdade att terapeutisk kloning oåterkalleligen kränker den mänskliga värdigheten. Men länder som Storbritannien genredigerar redan mänskliga embryon, avslöjar en studie från 2017 i tidskriften Nature.
Tekniken är här, så det är klart att någon gång kommer kloning att ske. Så vad anser psykologin om ämnet?
Kloning har allvarliga följder
Psykologin är enig i perspektiven från en av de största experterna inom genetik och kloning: Dr Francisco J. Ayala. I sin bok Cloning Humans? och i forskning som den som publicerades i PNAS 2015, framhåller han samma uppfattning. Gener kan klonas för medicinska ändamål, men aldrig människor.
Att öppna dörren för mänsklig kloning skulle nämligen ge form åt några av de mest utopiska och oetiska framtidsscenarierna. Till exempel kan “kopior” göras av individer med mycket specifika egenskaper: Stor talang, intelligens eller skönhet. På samma sätt skulle det vara möjligt att producera barn av en specifik genotyp. Vad mer skulle ett sådant genombrott komma med?
- Det skulle modifiera konceptet genetisk biologisk mångfald.
- Möjligheten att klona avlidna nära och kära skulle uppstå.
- Mänsklig replikering skulle vara en uppenbar form av eugenik.
- Liksom med kloning av djur skulle det förekomma frekventa misslyckanden och missbildningar.
- Många människors ursprung skulle inte längre ha sin grund i biologiskt orsakssamband, utan på designen utförd i ett laboratorium.
- Mänsklig kloning skulle ta ifrån oss respekten för det mest värdefulla hos oss alla: att vi är unika.
- Alla släktskapsförhållanden skulle förändras eftersom det bara skulle finnas en ensamstående förälder (personen från vilken klonen replikeras).
Psykologin rekommenderar därför att reproduktiv kloning förblir förbjuden. De etiska, sociala, psykologiska och moraliska konsekvenserna skulle vara enorma. Men i händelse av att denna möjlighet vid något tillfälle öppnar sig bör vi reglera den mycket rigoröst.
Nuvarande vetenskaplig konsensus är att mänsklig kloning är oetiskt. Faktum är att många djurkloner har allvarliga missbildningar, överlever inte eller uppvisar allvarliga sjukdomar.
De möjliga psykologiska konsekvenserna av att legalisera mänsklig kloning
Kloning av människor är för närvarande inte lagligt, men förr eller senare kommer någon kliva fram som pionjären som förändrar detta. Psykologin vet att reproduktiv kloning kommer att ske förr eller senare, hur osannolikt det än kan verka nu.
Låt oss därför placera oss i denna hypotetiska situation: Vilken effekt skulle detta ha på samhället? Och vilka effekter skulle detta ha på den klonade personen? Låt oss analysera detta genom följande aspekter:
- Klonade människor skulle genomlida socialt avslag och diskriminering.
- Att vara en klon skulle ofta innebära att man lider av djupa existentiella kriser.
- Klonerna skulle vara starkt betingade av förväntningarna och kraven från föräldrarna eller donatorerna av genotyper.
- Omgivningen skulle alltid ha en tendens att jämföra klonens prestationer med originalpersonens.
- Djupa psykiska laddningar skulle uppstå, både hos givarfiguren och hos den klonade personen. Skulle de vara barn och förälder? Tvillingar kanske?
- Barn som blir till genom reproduktiv kloning skulle få problem med att bilda sin identitet och uppnå god psykosocial utveckling (Annas, 1998; Gonnella och Hojat, 2001).
- Klonerna skulle ha svårt att acceptera sitt ursprung. Ur genetisk synvinkel skulle det bara finnas en förälder, det vill säga klonens enäggstvilling.
- Samma gener, olika sätt att vara. År 2013 dök Dr Michael Zuck upp, som ville klona John Lennon. Något han inte tänkte på var att klonen skulle ha samma DNA men inte samma livserfarenheter som utgjorde John Lennons personlighet. Han skulle alltså inte vara musikern som längtade efter att komma tillbaka till livet. I framtiden skulle man kunna skapa kloner med syftet att ersätta någon som dött. Men i dessa fall skulle varken identiteten eller personligheten vara densamma.
Du kan också vill läsa Vi blir mer introverta med åldern enligt vetenskapen
Att förbjuda kloning värnar om mänsklig värdighet
Psykologin belyser några mycket groteska aspekter hos mänsklig kloning. Exempel på detta skulle vara de föräldrar som längtar efter att erhålla en exakt ersättning för ett avlidet barn eller de som försöker replikera personer med stor talang eller skönhet i ett försök att skapa ett samhälle med eugeniska förtecken. Utan en strikt bioetisk reglering på detta område skulle vi skapa Frankenstein.
Att kloning inte är legaliserat för närvarande kan också bero på att framstegen inom replikering av djur fortfarande är bristfälliga. Missbildningar, sjukdomar och för tidiga dödsfall är vanligt förekommande. Men när starka och friska individer utvecklas kan en ny biologisk och social revolution börja.
Psykologin insisterar på att vi inte tar detta steg eftersom kloning är ett angrepp på mänsklig värdighet. Det skulle det vara ett försök att kontrollera det som inte borde vara under vår kontroll. Att eliminera unikhet för att skapa en kopia av en annan person är en attack mot identitet och individualitet.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Annas G. J. (1998). Why we should ban human cloning. The New England journal of medicine, 339(2), 122–125. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/9669897/
- Ayala, F. J. (2015). Cloning humans? Biological, ethical, and social considerations. Proceedings of the National Academy of Sciences of the United States of America, 112(29), 8879-8886. https://www.pnas.org/doi/10.1073/pnas.1501798112
- Charatan F. (2004). Merchants of Immortality: Chasing the Dream of Human Life Extension. BMJ: British Medical Journal, 328(7441), 715. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC381279/
- Cheshire, W. P., Jr, Pellegrino, E. D., Bevington, L. K., Mitchell, C. B., Jones, N. L., FitzGerald, K. T., Koop, C. E., & Kilner, J. F. (2003). Stem cell research: why medicine should reject human cloning. Mayo Clinic proceedings, 78(8), 1010–1018. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/12911049/
- Gonnella, J. S., & Hojat, M. (2001). Biotechnology and ethics in medical education of the new millennium: Physician roles and responsibilities. Medical Teacher, 23(4), 371–377. https://www.tandfonline.com/doi/abs/10.1080/01421590120042982
- Ma, H., Marti-Gutierrez, N., Park, S. W., Wu, J., Lee, Y., Suzuki, K., Koski, A., Ji, D., Hayama, T., Ahmed, R., Darby, H., Van Dyken, C., Li, Y., Kang, E., Park, A. R., Kim, D., Kim, S. T., Gong, J., Gu, Y., Xu, X., … Mitalipov, S. (2017). Correction of a pathogenic gene mutation in human embryos. Nature, 548(7668), 413–419. https://www.nature.com/articles/nature23305
- Morales, N. M. (2009). Psychological aspects of human cloning and genetic manipulation: the identity and uniqueness of human beings. Reproductive Biomedicine Online, 19, 43-50. https://www.rbmojournal.com/article/S1472-6483(10)60276-3/fulltext
- Wilmut I. (2004). Human cells from cloned embryos in research and therapy. BMJ (Clinical research ed.), 328(7437), 415–416. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC344246/