Vad är social kognition och vad används det till?

Granskad och godkänd av psykologen Gema Sánchez Cuevas.

Skriven av Roberto Muelas Lobato

Senaste uppdateringen: 27 december, 2022

Vad är social kognition? Social kognition är studien om hur vi hanterar information (Adolphs, 1990). Med andra ord är det processen vi använder när vi kodar, lagrar och extraherar information ur sociala situationer.

I nuläget är social kognition den rådande modellen och inställningen inom social psykologi. Alternativet är behaviorism, som avvisar mentala processer när den förklarar beteende (Skinner, 1974).

Social kognition är sättet vi tänker på om andra. I grund och botten är det ett kraftfullt verktyg för att förstå sociala relationer. Genom social kognition kan vi förstå andra människors känslor, tankar, intentioner och sociala beteenden. Faktum är att vetskapen om vad andra människor tänker och känner kan vara till en stor fördel.

Hur fungerar social kognition?

Folk närmar sig inte situationer som neutrala åskådare även om vi ofta låtsas att så är fallet. Vi har våra önskningar och förväntningar och de influerar vad vi ser och kommer ihåg. Med andra ord mottar våra sinnen information som vi sedan tolkar och analyserar. Sedan jämför vi dessa tolkningar med informationen vi lagrat i minnet.

Den här enkla beskrivningen är inte applicerbar på allt som händer i livet. Det finns andra faktorer, som till exempel känslor, som också påverkar den här processen. Kom ihåg att tankar influerar känslor, men att känslor också influerar tankar (Damasio 1994).

Till exempel är (eller verkar) världen vara en bättre plats när vi är på bra humör. När vi är glada har vi en tendens att uppleva nuet mer optimistiskt samtidigt som vi ser mer positivt på både dåtid och framtid.

Hur utvecklas social kognition?

Social kognition utvecklas långsamt (Fiske och Taylor, 1991). Vi genomgår en process där vi provar oss fram baserat på våra observationer. Direkta upplevelser och utforskning vägleder vår inlärning. Social kunskap är dock väldigt subjektiv och vi kan tolka en social tillställning på en mängd varierande sätt.

Dessutom kan de mentala strukturer som underlättar hanteringen och organiseringen av informationen ibland fela. Dessa strukturer och uppdelningar influerar vad vi fokuserar på. De influerar även hur vi kodar och utvinner information som kan leda till självuppfyllande profetior. Självuppfyllande profetior är förutsägelser som faktiskt orsakar det de förutsåg skulle inträffa (Merton 1948).

Å andra sidan är social kunskap delvis oberoende av andra typer av kunskap. Folk som är väldigt bra på att lösa problem framtagna för IQ-test är inte alltid lika bra på att lösa sociala problem. Problemlösande förmågor kan läras in separat från intellektuella förmågor. Därav vikten av att arbeta med våra olika sorters intelligens, såsom känslomässig och kulturell sådan.

Sätt dig själv i den andra personens sits

En av de mest användbara modellerna för social kognition kommer från Robert Selman. Selman lade fram en teori om folks förmåga att se ur andras sociala perspektiv. För honom är det som ger oss kraften att förstå oss själva och andra som subjekt förmågan att ta på oss någon annans sociala perspektiv. Detta tillåter oss att reagera på vårt eget beteende ur andras synvinkel. Selman (1977) skapade en stege bestående av 5 stadier som visar hur vårt perspektiv utvecklas:

• Stadie 0: odifferentierat och egocentriskt perspektiv ( 3-6 år). Fram till ungefär 6 års ålder kan inte barn tydligt skilja på sin egen tolkning av en social situation och andras åsikt. De besitter inte heller förmågan att förstå att deras egen uppfattning kan vara inkorrekt.
• Stadie 1: differentierat perspektiv (6-8 år). Vid den här åldern har barnen utvecklat förståelsen om att andra människor kan ha ett annat perspektiv. Barnen har dock liten förståelse för logiken bakom den andres perspektiv.
• Stadie 2: självreflekterande perspektiv (8-10 år). Barn i den här åldern, som föregår tonåren, kan påta sig en annan människas perspektiv. De kan alltså redan skilja på olika perspektiv. De kan även reflektera över de underliggande orsakerna till sitt eget beteende ur en annan människas synvinkel.
• Stadie 3: tredjepersons- eller åskådarperspektiv (10-12 år). Barn kan se sina egna perspektiv, deras kamraters likväl som de av en neutral tredje person. Som tredjepartsobservatörer kan vi se oss själva som objekt.
• Stadie 4: samhällsperspektiv (tonåringar och vuxna). Det finns två karaktärsdrag som ligger till grund för tonåringars uppfattning av andra människor. Först blir de medvetna om att motiv, handlingar, tankar och känslor skapas av psykologiska faktorer. Sedan börjar de uppskatta faktumet att personligheten är ett system av karaktärsdrag, trosuppfattningar, värderingar och attityder.

Två sätt att se social kognition

Inom psykologin finns det flera sätt att förstå social kognition. En av de viktigaste sätten understryker kunskapens sociala dimension. Kunskap har enligt det här perspektivet ett sociokulturellt ursprung eftersom det delas av sociala grupper.

Moscovici är den huvudsakliga representanten för den här idén (1988). Han talade om “sociala representationer”, idéer, tankar, bilder och kunskap som delas av medlemmarna i ett samhälle. Sociala representationer har dubbla funktioner: att känna till verkligheten för att kunna planera handling samt underlätta kommunikation.

Det amerikanska perspektivet i frågan har också haft stor inverkan (Lewin 1977). Det är att sätt att förstå social kognition som fokuserar på individen och dess psykologiska processer. Enligt det här perspektivet bygger en person sina egna kognitiva strukturer genom interagerande med sin fysiska och sociala miljö.

För att sammanfatta är social kognition ett sätt att hantera den stora mängd social information som vi tar in dagligen. Stimulansen och den information vi samlar in med våra sinnen analyseras och integreras i mentala scheman som kommer att vägleda våra tankar och beteenden senare.

Dessa strukturer är svåra att förändra när de väl har formats. Som Albert Einstein sade är det svårare att splittra en fördom än en atom. Vårt första intryck har en tendens att bita sig fast ifall vi inte tänker över det kritiskt.

Bibliografi

Adolphs, R (1999). Social cognition and the human brain. Trends in Cognitive Sciences 3: 469-79.

Damasio, AR (1994). Descarte’s error: Emotion, reason and the human brain. Nueva York: Picador.

Fiske, S. T. y Taylor S. E. (1991). Social Cognition. McGraw-Hill, Inc.

Lewin, K. (1997). Resolving social conflicts: Field theory in social science. Washington, DC: American Psychological Association.

Merton, R. K. (1948). The self fulfilling prophecy. Antioch Review, 8, 195-206.

Moscovici, S. (1988). Notes towards a description of social representations. Journal of European Social Psychology, 18, 211–250.

Selman, R. L., Jaquette, D. y Lavin, D. R. (1977). Interpersonal awareness in children: Toward an integration of developmental and clinical child psychology. American Journal of Orthopsychiatry, 47, 264–274.

Skinner, B. (1974). Sobre el conductismo. Barcelona: Fontanella.