3 vanföreställningar som motarbetar oss utan vår vetskap

Vanföreställningar är idéer som verkar vara sanna men som i verkligheten inte är det. Ibland har vi konstruerat dem själva, och andra gånger är de kollektiva uppfattningar som alla tar för givna. Vanföreställningar som motarbetar oss är inte enkla att upptäcka eftersom de inte är absurda förslag. De följer en logik, även om de inte är sanna.

Ett bra exempel på vanföreställningar som motarbetar oss är fördomar. Låt oss anta att det finns någon som har blivit påkommen med att dra en lögn. Senare när denne hävdar något kommer en annan person säga att man inte kan lita på personen eftersom denne är en lögnare. Med andra ord, en generell slutsats extrapoleras från en viss situation och tillämpas. Även om det tidigare faktumet är sant så är resonemanget som används inte det.

Vanföreställningar som motarbetar oss uppstår inte bara i relation till andra; de skapas också av och tillämpas på oss själva. Dessa felaktiga resonemang motverkar vårt välmående. Här följer tre vanliga vanföreställningar som hindrar oss från att bli så bra vi kan.

Vanföreställningar som motarbetar oss när det gäller kontroll

Det finns två stora vanföreställningar relaterade till kontroll över situationer och andra personer. Den första kan vi kalla “vanföreställning angående hjälplöshet”. Detta refererar till alla de exempel som vi föreslår för att försöka stödja hypotesen att vi inte kan göra något när vi möts av en viss situation, trots att denna hypotes inte alls är sann.

Detta leder oss till att rättfärdiga bristen på handling från vår sida genom att anta att allt är utanför vår kontroll. Denna vanföreställning visar sig under omständigheter när du säger “jag kan inte” och du tillämpar denna oförmåga på något utanför dig själv. Ett exempel: “Jag kan inte säga något eftersom den där personen hade blivit rasande.”

Den andra vanföreställningen när det kommer till kontroll är det motsatta: när du tror att allt och alla beror på dig. Att allt och alla är ditt ansvar. I detta fall försöker du att inte missa en enda detalj. Du involverar dig i allt och du försöker att hålla allt under din kontroll. Och när du såklart inte kan uppnå detta skyller du på dig själv.

Vanföreställningar gällande rättvisa

“Rättvisa” är ett av de mest oprecisa koncept som existerar. Vad som är rätt eller inte beror på varje kultur och på nästan varje person. Det finns få situationer där vi kan tillämpa det som vi kan kalla “universell rättvisa”. Det finns nämligen alltid saker att ha i åtanke som gör konceptet mer nyanserat.

Men det finns dock personer som försöker definiera vad som är rätt och vad som är fel. Problemet är bara att de endast har sitt eget perspektiv i åtanke, sina egna behov, sina egna rädslor och inte andras. Därför upprepar de hela tiden att allt som händer dem är orättvist.

De tycker att världen bör ha en våg för att väga vad de förtjänar och, såklart, erbjuda dem detta. Detta är en fantasi som bara kommer att plåga dem själva eftersom ingen konstant kalkylerar priser och straff för personerna runt omkring. I den verkliga världen är det inte allt bra beteende som belönas och det är inte allt dåligt beteende som bestraffas.

Vanföreställningar rörande förändring

Vanföreställningar rörande förändring får oss att tro att allt måste ändras för att vi ska kunna vara lyckliga. Om vi inte känner oss bekväma med vårt jobb så bör våra arbetsförhållanden ändras. Om vi inte har pengar så bör det ekonomiska systemet ändras. Och om våra sociala relationer inte är bra så bör andra ändra sig och bry sig mer, vara mer förstående, eller annorlunda på något sätt.

Under denna vanföreställning tar vi oss aldrig tid till att tänka att vi själva kanske behöver ändra på oss. Att det kanske är vår egen oförmåga att anpassa oss som gör arbetsplatsen till en svår plats att hantera. Eller att vi inte har tillräckligt med pengar för att vi inte har skött vår privatekonomi. Eller att om vi själva vore socialare, snällare och mer förstående så skulle vi få samma mynt tillbaka från andra.

Någon sade en gång “Det är enklare att sätta på sig sandaler än att lägga en matta över hela världen.” Men de som är offer för denna typ av vanföreställningar uppfattar det motsatta: Världen bör anpassa sig till dem.