Adrenalin får dig att reagera och prestera
Adrenalin är det som får oss att känna välmående när vi tränar och som ger oss fjärilar i magen när vi är attraherade till någon. Adrenalin får oss att reagera på faror och plötsliga händelser, vilket är viktigt för vår överlevnad.
Utöver att hjälpa oss med vår prestation och aktivering så har dock adrenalin även en mörk sida. För stora doser kan ge allvarliga bieffekter.
Många specialister inom krishantering tränar sina klienter i att kunna hantera sin adrenalinnivå på ett bra sätt. För att göra det bjuder man in klienterna att utföra fysiskt och känslomässigt jobbiga aktiviteter och rollspel. Aktiviteterna kräver att de reglerar hur de reagerar.
Målet är enkelt: att träna dem så att de inte tappar kontrollen, och att lära dem vad de behöver göra för att adrenalinet ska vara deras vän och aldrig deras fiende.
Att lära sig det, när man vet vad det här hormonet kan göra med våra kroppar och vårt beteende, är fantastiskt. Låt oss lära oss mer om adrenalin.
Adrenalin: vad är det och vad är det till för?
1982 blev Angela Cavallo från Lawrenceville i Georgia i USA årets mamma. Det var vad hon kallades i media efter att hon hamnat på nyheterna världen över. Hon hade gjort något som hade varit svårt att tro på om det inte hade varit för de många vittnesmålen.
Hennes son, Tony, var i garaget och arbetade med sin gamla Chevrolet när något fruktansvärt hände. Domkraften som höll bilen uppe gick plötsligt sönder. Bilen föll ner på den unge mannen, och han blev klämd under den. Angela Cavallo var 51 år gammal och vägde lite mindre än 65 kilo. Hon var inte någon stor kvinna. Hon gick inte på något gym och hon hade aldrig styrketränat.
När hon såg sin sons fötter under bilen började hon skrika på grannarna efter hjälp. När det gick upp för henne att ingen skulle komma så tvekade hon inte en sekund.
Hon sprang till den 1,5 ton tunga bilen och lyfte den utan att tänka. Hon höll den uppe i flera sekunder. Tillräckligt länge för att hennes grannar skulle hinna komma och flytta undan hennes medvetslöse son.
Den här fantastiska historien har två nästan magiska komponenter: en mors kärlek och massvis med adrenalin. Tillräckligt höga adrenalinnivåer ger oss styrkan att göra otroliga saker för att överleva själva, och för att hjälpa andra att överleva. För det är vad detta ämne gör: adrenalin får dig att reagera när liv står på spel.
Adrenalin får dig att reagera och aktiverar dig
Adrenalin hör till gruppen katekolaminer, som även inkluderar noradrenalin och dopamin. Det produceras i binjurarna, som är belägna precis ovanför njurarna.
Det finns även en syntetiskt framställd typ av adrenalin, kallad epinefrin. Denna kan framställas i labb och är kemiskt identisk med adrenalin. Epinefrin är därför mycket användbart inom akutmedicin vid hjärt-lungräddning.
För att förstå mekanismerna bakom hur adrenalin får dig att reagera kan vi titta på historien om Angela Cavallo och hennes son:
- Vi ser en situation som är hotfull eller farlig (som när en bil faller över vårt barn). Vår hypotalamus, som ansvarar för våra känslomässiga reaktioner, aktiverar det sympatiska systemet för att skicka en specifik respons på detta stimulus.
- Hypotalamus har även en direkt förbindelse till binjuremärgen. Vidare är binjuremärgen kopplad till binjurarna. Dessa körtlar är beredda att frisätta en god dos med adrenalin för att aktivera oss och för att påverka hur vi svarar och beter oss.
Adrenalin nyttjar specifika aktiveringsmekanismer
Samtidigt om adrenalin frisätts så triggas en rad finjusterade, biologiska mekanismer. Dessa mekanismer möjliggör våra reaktioner:
- Vi förlorar uppfattningen om det som finns runt omkring. Det innebär att vår hjärna försöker fokusera all vår uppmärksamhet på en enda sak. Allt annat upphör att betyda något.
- Hjärnan väljer i sin tur ut vilka sinnen som är mest användbara. Faktum är att inaktivering av hörseln är väldigt vanligt. Med andra ord slutar vi att höra för att kunna se bättre.
- Våra pupiller vidgas nästan omedelbart för att släppa in mer ljus så att vi kan se bättre.
- Adrenalin gör även något annat som du kanske inte märker. Det vidgar våra blodkärl och ökar hjärtfrekvensen. Detta sker inte utan anledning – det sker för att pumpa mer blod så att mer syre når våra muskler. Vi blir därmed starkare och får bättre förmåga att reagera.
Ett annat intressant faktum är att vår hjärna beordrar immunsystemet att frisätta höga nivåer av dopamin och smärtstillande endorfiner. Det betyder att vi inte kommer att känna smärta om vi blir skadade, på samma sätt som att Angela Cavallo inte kände smärtan av att lyfta en bil på 1,5 ton.
De positiva och negativa sidorna av adrenalin
Adrenalin får dig att reagera vid fara och gör massor med andra bra saker. Det kan stimulera oss till att komma över utmaningar. Men samtidigt som adrenalinet kan vara njutbart så kan det också vara beroendeframkallande.
Adrenalinet hjälper oss med anpassningen vid olika stressiga situationer. Det hjälper oss när vi utövar en sport som involverar risk. Det gör så att vi verkligen anstränger oss och gör vårt allra bästa på ett prov och gör att vi kan njuta av en romantisk dejt.
Darriga händer, en klump i magen, vidgade pupiller när vi tittar på en person som vi är attraherad av… Alltihop är direkta effekter av adrenalinet.
Adrenalin gör att vi känner oss glada när vi dansar och har kul med andra människor. Det ger oss också den där otroliga känslan som vi får när vi sätter oss i en berg-och-dalbana eller kör bil fort.
Som du ser involverar flera av de här erfarenheterna någon form av risk. Och det är precis när vi sätter ned fötterna på marken, oskadda efter upplevelsen, som vi känner euforin och den enorma tillfredsställelsen och avslappningen som följer.
På grund av detta finns det människor som är beroende av adrenalin. Det är detta som är den mörka sidan som vi behöver ta reda på mer om.
Beroende av adrenalin
En del personer attraheras av den mer farliga aspekten hos extremsporter. En del sätter verkligen sina liv på spel. Grunden till den här typen av beteenden (som många av oss bevittnat) är ibland något annat än bara det triviala sökandet efter förströelse och äventyr. Adrenalin får dig att reagera vid fara, och dessa personer försätter sig alltså medvetet i farliga situationer för att uppleva detta.
De här intensiva adrenalintopparna som de upplever kan också fylla någon sorts tomrum eller dölja deras faktiska känslor. När man tänker på någon som är beroende så tänker man genast på någon som missbrukar en specifik drog. Sådana personer använder inte drogen främst för att det ger dem välbehag, utan för att ta bort obehagliga känslor.
Hur som helst så pratar vi inte särskilt mycket om andra typer av beroenden. Ett ständigt sökande efter risker och adrenalinkickar för att känna sig levande är också ett beroende.
Det är ofta på samma sätt med adrenalin som med andra beroendeframkallande substanser. Du behöver högre och högre doser för att uppnå samma effekt som innan. Våra kroppar utvecklar över tid en tolerans, så de som är beroende behöver leta upp alltmer riskfyllda och extrema aktiviteter och erfarenheter för att kunna uppleva samma känsla.
Det är viktigt att särskilja mellan en atlet som utövar en extremsport på ett professionellt och ansvarsfullt sätt och någon som gör samma sak men utan att tänka på konsekvenserna av sitt agerande. Utifrån detta skulle man kunna säga att någon som är beroende inte tänker, utan bara är ute efter att tillfredsställa sitt biologiska behov.
Adrenalin och kronisk stress: när det får dig att reagera när du inte ska
Vi har sett hur adrenalin kan orsaka beroenden. Det finns även en annan intressant baksida med adrenalin. Det handlar om utvecklandet av kronisk stress, som byggs upp dag för dag.
Kronisk stress är ett direkt resultat av långvarig press och anspänning. Om du inte hanterar det här i tid så resulterar det i kronisk stress. Det här känslomässiga tillståndet kommer av att du byggt upp höga nivåer i blodet av två specifika hormoner: adrenalin och kortisol.
När vi upplever situationer som är svåra eller obehagliga, och som hotar vår fysiska och emotionella balans, så tolkar vår hjärna det som faror. Det är då som adrenalinet kommer in i bilden, och som vi behöver agera på ett effektivt sätt.
Tyvärr så gör vi inte alltid det, och det orsakar att adrenalinet byggs upp och orsakar förändringar i våra kroppar. Detta kan handla om högt blodtryck, att hjärtat rusar, matsmältningsproblem med mera. Vår hälsa äventyras och vi utsätter oss själva för risk. Det är inte något som vi bara kan vifta bort, och inte heller något som vi kan skjuta upp till imorgon eller nästa vecka…
Sammanfattningsvis kan man säga att adrenalinet uppfyller sina “magiska” syften så länge det frigörs vid rätt tillfällen. Adrenalin får oss att reagera vid tillfällen där det utgör en livsavgörande kraft som ger oss styrka, håller oss säkra och gör oss bättre på att anpassa oss till särskilda omständigheter.
Men det är ett varningstecken om vi behöver den här känslan av adrenalin varje dag. Om vi låter spänning och rädslor ta över kan det ha värsta möjliga effekt. Adrenalin kan då förstöra vår hälsa.
Bibliografiska referenser
R. Kandel (2001). Principios de la neurociencia Madrid, LTC.
Hart, A (1995). Adrenalin and Stress. Thomas Nelson editors.
Bennett M (1999). “One hundred years of adrenaline: the discovery of autoreceptors”. Thieme Publishing Group.
