Varaktig kärlek börjar när förälskelsen slutar

Varaktig kärlek börjar när förälskelsen slutar
Adriana Díez

Skriven och verifierad av psykologen Adriana Díez.

Senaste uppdateringen: 20 december, 2022

När slutar vi vara förälskade? När går vi från att tala om förälskelse till att tala om kärlek? Nyckeln till att förstå varaktig kärlek är att se på den som en övergång. Det är så vi kommer förstå hur så många kärlekar överlever när idealiseringen tar slut, medan andra inte gör det.

Låt oss inte tänka på det som att förälskelsen tar slut och kärleken börjar, utan snarare att det finns en väg mellan de två. Förälskelse hemsöks av idealisering; vi ser inte den andra personen för vad denne verkligen är. Istället projicerar vi allt vårt hopp och alla våra önskningar på den andra personen; allt vi vill ha hos en annan person fångas i denna passion.

Sternbergs teori om kärlek

Denna författare talar om kärlek som en känsla han placerar på tre grundpelare:

  • Intimitet: förstått som närheten mellan två personer som lär känna varandra, upptäcker varandra och ger varandra tilliten att blotta sina själar.
  • Passion: en känsla av åtrå och fysiologisk aktivering.
  • Hängivelse: ett beslut där båda går med på att förbli tillsammans.
Förälskat par
  • Gillande: endast intimitet skulle vara närvarande här. Det skulle finnas närhet och förståelse.
  • Förälskelse: detta karaktäriseras av passion. Det finns fysisk och sexuell attraktion. Den är snabb men minskar även ganska snabbt.
  • Tom kärlek: hängivelsen skulle finnas kvar. Ett beslut gjordes att stanna tillsammans och det förblir så på grund av löftet.
  • Romantisk kärlek: här finner vi kärlek och intimitet. Hängivelse finns inte i denna typ av kärlek.
  • Vänskaplig kärlek: intimitet och hängivelse karaktäriserar denna modell. Vi kan se på den som en hängiven, långvarig kärlek på ett vänskapligt sätt.
  • Enfaldig kärlek: förstådd som föreningen av passion och hängivelse, men utan intimitet. Personerna känner inte varandra väl och det är svårt för dem att förbli tillsammans.

Genom att förstå dessa typer av kärlek kan vi mycket bättre förstå hur denna känsla är dynamisk och föränderlig. Så vi kan gå från en typ till en annan beroende på huruvida faserna går framåt eller om en av ovan nämnda pelare börjar stå ut.

Är det hälsosamt att alltid vara förälskad?

Många personer beskriver förälskelsefasen som en yrande sådan. Detta eftersom det under denna period tenderar att finnas ett stort gap mellan hur saker är och hur de uppfattas. Vi idealiserar den andra personen och det är extremt svårt för oss att vara objektiva.

Det är därför det inte kan anses vara sann, varaktig kärlek. Att älska någon antyder att man känner denne helt och hållet; att man känner till vad man gillar och inte gillar hos personen, men ändå väljer att stanna.

Kärleken är blind

Övergången till varaktig kärlek

När vi förälskar oss släpper hjärnan ut två substanser vid namn serotonin och dopamin. När de släpps ut skapas en känsla av njutning och lycka som gör oss “beroende” av den andra personen eftersom det skapar eufori och känsla av välmående hos oss.

Men denna flod av känslor avtar över tid och bereder väg för nyare, mer rationella känslor. Ibland är de mer intensiva. Inom kärlek sveps vår hjärna iväg av passionen och lyckan i stunden.

När vår hjärna älskar så gör den även det med sin rationella del genom att väga in och ta beslut, samtidigt som den väljer den andra personen från en mer mogen och mänsklig plats. Låt oss förälska oss varje dag, men låt oss framförallt lära oss att älska när förälskelsefasen tagit slut.

Varaktig kärlek innebär vissa uppoffringar och kräver en typ av arbete som vi har svårt för i början. Det är upp till oss att besluta huruvida det är värt det eller inte.


Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.


  • Sternberg, R. J. (1986). A triangular theory of love. Psychological review93(2), 119.
  • Machin, A. (2022). Love is the drug.
  • Esch, T., & Stefano, G. B. (2005). The neurobiology of love. Neuroendocrinology Letters26(3), 175-192.

Denna text erbjuds endast i informativt syfte och ersätter inte konsultation med en professionell. Vid tveksamheter, rådfråga din specialist.