Att använda triangulering för problemlösning är aldrig en bra idé
På ett organisatoriskt plan ligger en av de vanligaste bristerna i hur svårt det kan vara att lösa konflikter på jobbet. En vanlig och ineffektiv strategi är triangulering. Detta är vad triangulering betyder: när A har problem med B ventilerar A med C. Med andra ord letar människor efter en annan kollega som de kan prata om sina problem och frustrationer med.
Det är dock ingen bra idé att använda triangulering för problemlösning, varken i personliga eller yrkesmässiga relationer. Även om det är sant att det kan vara givande att anförtro sina känslor, bekymmer och upplevelser till någon annan, är detta inte alltid den bästa strategin och i synnerhet inte på jobbet. Detta eftersom det i det långa loppet tenderar att skapa en giftig miljö där människor tar parti och generellt är mer negativa.
Idag är det, som alla vet, ny teknik som sätter standarden i många arbetsmiljöer. Automatisering och artificiell intelligens kommer få en än viktigare roll inom en nära framtid. Samtidigt finns det fortfarande många brister i de mer mänskliga aspekterna av de flesta jobb. Aspekter som kommunikation, konfliktlösning och emotionell intelligens är några av dem.
Om du har problem på jobbet är det ingen bra idé att avlasta dig själv på en kollega. Istället bör du använda självsäkerhet och förhandling.
När triangulering är den enda metoden för att lösa problem på arbetsplatsen
Det finns flera effektiva sätt att lösa konflikter på jobbet. På 1970-talet definierade psykologerna Kenneth Thomas och Ralph Kilmann fem huvudstilar för konflikthantering. Den bästa stilen var samarbetsstrategin. Den framhåller självsäkerhet och samarbete.
Ett vanligt problem på arbetsplatsen är att människor tenderar att sopa problem under mattan. Det är faktiskt först när allt börjar gå riktigt fel som de flesta företag försöker göra något. Att detta händer beror ofta på användningen av triangulering.
Att använda triangulering på jobbet är en dålig idé
Dr. Mike D. Boyette var först med att tillämpa termen triangulering på en arbetsmiljö. Boyette är expert på ledarskap och kommunikation. Han framhåller att triangulering är ett användbart koncept när det kommer till navigering. Det används för att ta reda på var du befinner dig mitt ute på havet. Du mäter en triangel med två kända punkter och din egen okända punkt.
Detta är dock inte samma sak i en arbetsmiljö. Tänk på det en minut. Vid triangulering är det första människor gör att prata om problemet med en tredje person när något händer med en arbetskollega, chefen eller en annan person inom organisationen. Genom att göra det blandar de in en annan kollega i konflikten utan eftertanke.
Dessa är de vanligaste konsekvenserna av triangulering:
- Det undviker problemet.
- Det slösar allas tid. Till exempel, om A har ett problem med B eller A är medveten om att denne gör något fel, kommer A inte att lösa någonting genom att prata om det med C. Problemet kvarstår.
- Problemet växer sig större. Sakta men säkert kommer konflikten mellan A och B att sprida sig till hela organisationen. C kommer att berätta för D, E och F, och alla kommer att ha en åsikt om den. Folk kommer att ta parti och stämningen försämras.
- Det uppstår osämja och produktiviteten sjunker. Faktum är att små problem växer sig större när ingen gör något åt dem.
Hur man löser problem på jobbet
Konsten att lösa konflikter på jobbet handlar om engagemang. Det bör finnas vissa protokoll på plats. Till exempel bör HR-avdelningen vara i stånd att “utbilda” varje medlem i organisationen. Det ger varje anställd de nödvändiga strategierna och kommunikationskanalerna för att lösa alla konflikter, oavsett hur små eller stora de är.
Detta är dock inte alltid fallet. Det kan bero på brist på tid, resurser eller intresse. Samtidigt kanske du blir överraskad om vi säger att konflikter ibland kan vara positiva. Faktum är att om människor arbetar med att lösa dem på rätt sätt kan de göra förändringar, skapa bättre arbetsmiljöer, lära av dem och må bättre.
Jack Ma, den karismatiske grundaren av Ali Baba, hävdar att det aldrig är något problem i hans multinationella företag, och hans anställda är alltid glada och engagerade i att vara produktiva. Tydligen jobbar de gärna 12 timmar om dagen sex dagar i veckan. Man kan förstås säga att den kinesiska arbetsmentaliteten skiljer sig från den västerländska. Men att arbeta så många timmar begränsar de anställdas individualitet. I själva verket innebär denna typ av politik avhumanisering.
4 nycklar för att lösa arbetskonflikter
Arbetskonflikter är normala och förväntade. Men att låta dem växa sig större än de borde vara är inte rätt väg att gå. Att inte arbeta med konflikter är faktiskt bland de sämsta prioriteringarna en organisation kan göra. Ett företag bör alltid arbeta med att förebygga problem och främja de anställdas självsäkerhet. Faktum är att om två kollegor har problem med varandra bör de prova följande:
- Vara självsäkra. A bör prata med sin kollega om problemet innan denne pratar med en tredje part.
- Veta hur man lyssnar. Var öppen för dialog och mot att arbeta med att lösa problemet.
- Komma överens om tid och förbättringsstrategier (till exempel “Du måste börja komma i tid, med start imorgon, för jag kommer inte göra ditt arbete åt dig längre”).
- Om de inte kan lösa sitt problem sinsemellan bör de gå till sin närmaste chef för att fastställa andra strategier för att lösa problemet. De måste undvika att skapa en giftig miljö genom att sprida rykten och kritik med mera.
Kort sagt, kom ihåg vad Einstein sa: Om du verkligen vill ha andra resultat, sluta använda samma strategier. Så undvik att använda triangulering för problemlösning på jobbet och börja vara mer självsäker.
