Golemans prestationsmodell för emotionell intelligens på arbetsplatsen

I yrkeslivet efterfrågas idag alltmer de kompetenser som Daniel Goleman integrerade i sin intressanta teori om emotionell intelligens.

Skriven och verifierad av psykologen Valeria Sabater.

Senaste uppdateringen: 05 januari, 2023

Det finns många som säger sig veta vad emotionell intelligens består av. Dessa personer har ofta läst mer än en bok av Daniel Goleman och kan även ha gått många kurser i ämnet. Men i praktiken saknas fortfarande korrekt tillämpning av emotionell intelligens. Vi ser det i våra relationer och även på arbetsplatsen. Här ska vi specifikt kika närmare på Golemans prestationsmodell för emotionell intelligens i arbetslivet.

Mer än trettio år har gått sedan Goleman och Mayer första gången nämnde emotionell intelligens. Men värdet, användbarheten och relevansen av denna teori kommer aldrig att gå ur tiden. Det är en giltig och allmänt accepterad konstruktion. Men trots att det är ett förhållningssätt som korrelerar med välbefinnande och personlig tillfredsställelse, har vi fortfarande inte lyckats bemästra det.

Ett exempel är uppfattningen att känslomässig reglering är likvärdigt med perfekt och fullständig kontroll över våra egna känslor. Denna falska tro innebär att man tänker att individer med emotionell intelligens inte blir arga eller upplever ilska eller ångest. Men i verkligheten är det tvärtom. Det finns faktiskt inget så naturligt som att uppleva hela paletten av känslor, inklusive de mest obekväma.

Genuint intelligent beteende innebär att förstå alla interna upplevelser och att inte låta sig ryckas med av de mest negativa tillstånden. Av denna anledning behärskar individer som arbetar effektivt inom området emotionell intelligens perfekt en serie extremt specifika färdigheter.

De som Daniel Goleman beskrev i sin modell är särskilt användbara inom det organisatoriska området.

Golemans prestationsmodell för emotionell intelligens

Idag förekommer det fortfarande enstaka debatter om huruvida emotionell intelligens verkligen är en typ av intelligens. En aspekt som alla experter är överens om är att ingen visar ett riktigt intelligent beteende om de inte vet hur de ska reglera vad de känner. Till exempel är ingen ett riktigt geni om de inte har empati eller vet hur de ska reglera sin frustration.

Med tanke på vikten av emotionell intelligens har Daniel Goleman betonat vikten av att strukturera den på arbetsplatsen. Det är genom mjuka färdigheter som vi utvecklar adekvat känslomässig självmedvetenhet som är så viktig på arbetsplatsen. Om vi alla dessutom blev bemyndigade i de underdimensioner som orkestrerar emotionell intelligens, skulle vi inte bara vara mer produktiva, utan vi skulle också vara lyckligare.

För detta ändamål utvecklade Goleman sin prestationsmodell för emotionell intelligens (EI). Han utvecklade teorin i sin bok Emotional Intelligence (1995). Dess syfte är att beskriva den uppsättning färdigheter som gör oss till kompetenta agenter i denna förmåga. De är som följer:

1. Självmedvetenhet är helt centralt i Golemans prestationsmodell för emotionell intelligens

Hur mår du just nu? Var kommer den känslan ifrån? Vad utlöser den? Hur påverkar den hur du tänker och agerar? Emotionell självmedvetenhet är förmågan att ansluta till dina interna tillstånd för att förstå dig själv, reglera ditt beteende och agera på ett mer adaptivt sätt.

Enligt en forskningsstudie utförd av universitet i södra Kalifornien i USA och Hamburg i Tyskland, innebär självmedvetenhet att erkänna vår egen existens.

2. Självreglering

Självreglering är hörnstenen i emotionell intelligens. Det innebär att du inte låter dig ryckas med av vad du känner. Men samtidigt innebär det att du inte undertrycker dina känslor. Självreglering innebär att förstå vad du känner för att kunna använda lämpliga strategier och främja balans, anpassat beteende och rätt reaktion på varje situation.

3. Social kompetens

Denna komponent av emotionell intelligens handlar om att interagera väl med andra människor. Du måste förstå dina egna känslor för att kunna kommunicera och interagera med andra dagligen.

Exempel på sociala färdigheter inkluderar aktivt lyssnande, verbal och icke-verbal kommunikationsförmåga, ledarskapsförmåga och förmåga att knyta an till andra.

4. Empati är en annan viktig komponent i Golemans prestationsmodell för emotionell intelligens

I Golemans prestationsmodell för emotionell intelligens är empati en hörnsten. Det räcker dock inte att bara förvärva adekvata färdigheter i konsten att förstå andras känslor och emotioner. Du måste gå längre.

Empati innebär faktiskt också att veta hur man agerar, reagerar och är proaktiv inför andras behov. I samma ögonblick som du får kontakt med dem omkring dig och agerar för att främja deras välbefinnande formar du mänsklighetens sanna väsen.

5. Inre motivation

Goleman hävdar att det inte är fördelaktigt att drivas av pengar eller materiell vinning. Det är bättre att brinna för det du gör. Det leder dig till motivation och tydligt beslutsfattande. Du är också mer benägen att uppleva ett tillstånd av “flöde” genom att vara fokuserad på en aktivitet.

Daniel Goleman populariserade termen emotionell intelligens i sina böcker och de flesta människor strävar efter att utveckla det eftersom det är förknippat med framgång. Men detta är inte helt korrekt. En emotionellt intelligent person strävar nämligen inte nödvändigtvis efter att bli en ledare eller ett inspirerande exempel.

Med emotionell intelligens uppnår du bättre kontroll, förbättrar dina sociala relationer och känner dig mer självsäker när det kommer till att uppnå dina mål. Ovanstående fem aspekter av emotionell intelligens är den bästa utgångspunkten för psykologiskt välbefinnande på arbetsplatsen.