Känslotillståndet abuli: ett vanligt men missförstått tillstånd

Abuli innebär mer än bara apati och brist på motivation. Många personer med abuli lider också av depression. I andra fall kan också någon annan typ av mentalt tillstånd spela in i bristen på energi och upplevd känslomässig svaghet.

Skriven och verifierad av psykologen Valeria Sabater.

Senaste uppdateringen: 27 december, 2022

Slöheten är nästan smärtsam. Du känner dig omotiverad och saknar entusiasm. Du kan inte bestämma dig och det känns som att ingenting blir gjort. Det är en annan typ av utmattning, mycket annorlunda än vad du känner efter en lång dag på jobbet. Känslotillståndet abuli uppstår inte på grund av att du har ansträngt dig fysiskt. Tvärtom gör abuli det ibland till och med svårt att tänka på att anstränga sig.

Om du befinner dig i detta känslotillstånd kan du ofta få förslag från människor runt omkring dig att ta några lediga dagar, vila dig och koppla bort allt annat. Abuli fungerar dock inte på det viset. Det är ett psykologiskt tillstånd som inte tillåter dig att förstå lycka eller hitta lättnad, även om du får tio timmars sömn.

Abuli förväxlas ofta med andra liknande termer som anhedoni eller asteni. Även om det är sant att de alla kretsar kring depression och ibland manifesterar sig tillsammans, har de var och en sina egna unika egenskaper.

Idag kommer vi att fokusera på hur det är att leva med abuli.

Känslotillståndet abuli – en patologisk brist på motivation

Abuli betyder bokstavligen ”utan vilja”. Det är inte en psykisk störning i sig utan snarare ett symptom. De potentiella orsakerna till denna patologiska brist på motivation varierar men alla medför betydande nödställdhet. Ur medicinsk synvinkel är känslotillståndet abuli en förändring i motivation som ofta orsakas av ett neurologiskt problem.

Vi har alla upplevt slöhet och brist på motivation någon gång. Detta är dock vanligtvis tillfälligt och vi går vidare i våra liv utan att uppleva några långsiktiga konsekvenser. Vissa människor upplever emellertid dessa känslor mer intensivt. De kan sluta kommunicera helt med andra människor och isolera sig från allt och alla. Dessa är extrema exempel. Som med många förhållanden finns det ett spektrum av abuli. Vissa människor uppvisar milda symtom. Men för andra orsakar det smärtsamma patologiska tillstånd som skadar dem och människorna runt omkring dem. Låt oss titta närmare på detta.

Vilka är symtomen på abuli?

Som vi nämnde ovan är abuli mer än bara apati och en brist på motivation att uppfylla vardagliga skyldigheter. Det går mycket djupare än så. Här är några av symtomen det orsakar:

• Brist på energi för att utföra dagliga uppgifter.
• Trötthet, brist på motivation och brist på initiativ.
• Långsamma rörelser.
• Bristande förmåga att reagera på stimuli.
• En oförmåga att fatta beslut eller svara på kraven i din omgivning.
• Långsamt tal. Det kan till och med vara svårt för patienten att höra vad andra säger till dem.
• Känslomässig svaghet. Patienten kan känna många känslor samtidigt, vilket utmattar dem.
• I extrema fall kan abuli leda till stumhet.

Det är särskilt viktigt att vara medveten om dessa symtom på abuli hos barn och äldre. Detta eftersom att det är lätt att skylla apati och brist på motivation på ålder och ignorera eventuella bakomliggande problem. Men abuli förekommer också i dessa demografier, och det är viktigt att ta reda på orsaken till tillståndet.

Orsaker till slöhet

För några decennier sedan trodde experter att abuli var en typ av mental fördröjning. De trodde att människor med detta tillstånd plötsligt kunde uppvisa intellektuella, emotionella och motoriska förseningar som bevisade en typ av mental regression. Lyckligtvis förstår vi idag mer om detta tillstånd.

• Abuli är vanligtvis ett symptom på en allvarlig depression.
• Det kan också vara ett symptom på en neurologisk störning. En hjärnskada, stroke eller något annat tillstånd som påverkar hjärnan kan orsaka abulia.
• Studier som bland annat en som utförts av forskare vid University of Washington visar att en skada på corpus striatum eller talamus också kan orsaka abulia.
• Detsamma kan uppstå om du lider av en skada på hjärnans center för motivation och rörelse, såsom fronalloben, basala ganglierna eller främre gördelvindlingen.
• Det är också viktigt att notera att läkemedlet skopolamin orsakar tillfällig abulia. Om du tar skopolamin kan du helt tappa din vilja.

Behandling vid känslotillståndet abuli

Behandling av abuli beror alltid på den sjukdom eller det medicinska tillstånd som orsakar det. En person med hjärnskada har inte samma behov som någon med allvarlig depression.

Med detta sagt är receptbelagda läkemedel i många fall den föredragna behandlingsmetoden. Bland annat en studie av Dr. Daniel A. Drubach och Gabriel Zeilig visar nyttan av Carbidopa/Levodopa för att behandla abulisymptom. Dessa läkemedel har visats vara effektiva eftersom de ökar dopaminproduktionen och är fördelaktiga för det centrala nervsystemet.

• Å andra sidan är psykologisk terapi också lämplig. I det här fallet är målet att ge patienterna verktygen för att förbättra deras motivation. De lär sig också att bli medvetna om sina tankar, reglera sina känslor och förvärva nya beteenden som hjälper dem att återfå kontrollen över sin verklighet.
• Forskare har också sett intressanta fördelar med fysisk terapi och idrottsterapi. Detta hjälper till att få patienten att röra sig igenom enkla men motiverande aktiviteter. Fysisk ansträngning ökar endorfinproduktionen och hjälper patienterna att komma i kontakt med sina kroppar igen.

Sammanfattningsvis är abuli ett symptom som du inte bör ignorera. Om din brist på motivation och slöhet är begränsande och ihållande bör du söka professionell hjälp.