Lära sig att älska enligt Erich Fromm
Enligt Erich Fromm måste människor dagligen fira kärleken som en frigörande och berikande akt. Människor som lyckas lära sig att älska på ett moget och medvetet sätt förstår att kärlek inte är en ägodel eller har några villkor. Kärlek är att bry sig och en bestämd önskan att gynna tillväxten av alla dem vi älskar.
Det är väldigt troligt att Erich Fromm aldrig insåg hur viktig hans bok Kärlekens konst skulle bli. Det är även troligt att alla inte känner till omständigheterna han befann sig i medan han skrev den här intressanta och fantastiska boken. De som hade förmånen att möta den här judiska psykoanalytikern och humanistiske filosofen brukade säga att enbart ett fåtal gjorde en så relevant omvandling som han gjorde.
Fram till 1950-talet var Fromm en framstående lärling under Talmud och marxistisk psykoanalytiker. Han ville distansera sig från Sigmund Freuds teoretiska grunder.
Fromm var en tystlåten intellektuell som bosatte sig i USA efter andra världskriget. Han lämnade tyngden av en skilsmässa bakom sig. Likaså en annan frus död (genom självmord). Dessutom lämnade han minnet av ett fragmenterat och förstört Europa.
Det var under det årtiondet som han beslutade sig för att flytta till Mexiko och bli en freds- och kvinnorättsaktivist. Fromm ville förändra sitt livsperspektiv. Han ville öppna upp för lycka och världen samt kämpa för vad han trodde på. Han blev en väldigt influerande terapeut och vän med president Kennedy. Dessutom blev han förälskad i en briljant kvinna vid namn Annis Freeman.
Trots det bittra minnet av sina tidigare fruar etablerade Fromm ett fast mål: att lära sig att älska. Fromm ville att detta skede i hans liv skulle bli det bästa dittills. Han ville inte bara lära sig att älska henne. Han ville lära sig att älska resten av världen. Det är därifrån hans berömda bok kommer. Från lyckan han upplevde under de sista årtiondena av sitt liv.
Att lära sig att älska enligt Erich Fromm
“Att älska utan att veta hur man älskar sårar dem vi älskar.” Detta citat av Thich Nhat Hanh sammanfattar en mer än uppenbar realitet. De flesta av oss har inte bemästrat konsten att älska. Vi är snarare neofyter i verkligheten som vi slumpmässigt nedsänker oss i. Ibland begränsar vi oss till att älska andra som barn istället för vuxna. Detta är ofta kulturellt betingat.
Vi har formats genom en uppsättning normer. De har fått oss att se kärlek som en konstruktion av magi och ideal. I vårt nuvarande samhälle finns fortfarande idén av “hövisk kärlek”. Där förväntas män charma kvinnor. Vi gillar att tro att vi faller offer för Amors pilar och att sann passion är vad Shakespeares eviga älskare i Verona upplevde. Vi tror att vi alla är förutbestämda att älska någon genom ödets trådar.
Erich Fromm var en prominent socialpsykolog och han fastslog i sin bok Kärlekens konst att kärlek kräver ansvar. Att älska är något som tränade konstnärer gör. Att lära sig att älska kräver träning, skicklighet och kontinuerligt arbete. Ansträngningen och påfrestningen lämnar inte något åt slumpen.
“Kärlek är inte något naturligt. Det kräver snarare disciplin, koncentration, tålamod, tro och överkommande av narcissism. Det är inte en känsla, det är ett utövande.”
-Erich Fromm-
Låt oss ta en titt på några av sakerna som Erich Fromm ville lära oss om kärlek.
Aktiv kärlek
Vi vill alla bli älskade. Vi längtar alla efter att bli omhändertagna, värderade, uppskattade, vördade och bekräftade. Det gäller allt vi gör och har. Det finns dock något vi måste ha i åtanke: passiv kärlek är omogen och fungerar inte.
“Omogen kärlek säger: ‘Jag älskar dig för att jag behöver dig.’ Mogen kärlek säger ‘Jag behöver dig för att jag älskar dig.'”
-Erich Fromm-
Kärlek är ingenting man kan vila på. Det är ett aktivt och närvarande scenario. Vi måste ta hand om varandra, älska varandra och respektera varandra. När du verkligen vet hur man älskar en annan människa så låter du denne delta, du ger och tar. Du fortsätter att vara en aktiv del av projektet där det alltid förekommer både spirituell och emotionell tillväxt.
Vårt eviga bekymmer med att finna den rätta
Att lära sig att älska innebär också att vara medveten om en annan aspekt. Vi oroar oss ofta alldeles för mycket om att finna den rätta. En idealperson som är i linje med alla våra drömmar och förhoppningar. Oftast blir vi frustrerade över att inte finna “äkta kärlek”. I själva verket vet vi varken hur man underhåller eller behåller den.
Vi är ibland så fulla av romantiska förväntningar att vi har en tendens att ignorera det som verkligen betyder något. Kärlek kräver arbete. Det är viktigt för oss att veta hur vi tacklar utmaningarna som kommer med ett bra förhållande.
Kärlek som ett behov – för att lära sig att älska måste man frigöra sig
Att lära sig att älska förutsätter att man vet hur man frigör sig från behov. Den som söker ett kärleksförhållande för att täcka över i sina egna tillkortakommanden kommer att känna sig så otillfredsställd att denne kommer att försätta den andra personen i ett konstant tillstånd av slaveri.
“Paradoxalt nog är förmågan att kunna vara ensam villkoret för förmågan att kunna älska.”
-Erich Fromm-
Kärlek som en kreativ handling
Enligt Erich Fromm är kärlek en form av energi. Det är en impuls som uppmuntrar oss till att röra på oss, uttrycka oss själva och skapa. Den här expansiva och kreativa kraften kan bara uppstå när vi har täckt våra basbehov.
Någonting som Fromm skrev i Kärlekens konst är att det inte är nog att enbart känna den här energin. Vi måste komma ihåg att kärlek är någonting som vi måste genomleva och forma. Autentisk passion livnär sig på känslor, mogenhet och balans. Den förstår att det vackraste konstverket kräver hårt arbete och hängivenhet.
Kärlek är som musik, målningar, snickeri, skrivande eller arkitektur. Du måste förstå teorin för att kunna bemästra tekniken. Endast som en ytterst kreativ ingenjör kommer du att finna ett sätt att överkomma varje svårighet, utmaning och grop i vägen på ett effektivt sätt.
Sammanfattningsvis kräver älskande, enligt Fromm, att lämna bakom sig alla de barnsliga perspektiv som ofta definierar oss (och som samhället har lärt oss). Vi måste sluta se kärlek som en passiv handling och börja se det som en gnista som magiskt binder samman två människor. Kärlek är en substans, en kropp och en materia. Det är råmaterialet som vi kan använda för att bygga ett spektakulärt projekt. Men enbart om vi verkligen vill det och tar ansvar för det.
“Kärlek innebär att hänge sig själv utan garantier, att ge sig själv helt och fullt med hoppet att ens kärlek kommer att producera kärlek hos personen man älskar. Kärlek är en handling av tilltro och den som har svag tilltro har svag kärlek.”
-Erich Fromm-
