Omotivationssyndrom och konsumtion av cannabis
Det återstår för forskarna att bevisa att cannabis är den största orsaken till omotivationssyndrom. Det finns dock data som tyder på att det är den huvudsakliga utlösaren.
Joppe, röka, gräs, fet, majja, hemmarullad…. Dessa termer hänvisar alla till drogen cannabis, som även är känd som marijuana. I den här artikeln kommer vi att tala om förhållandet mellan marijuana och omotivationssyndrom.
Under senare år har många vetenskapliga bevis angående cannabis terapeutiska effekter presenterats. Bland dem finns analgetiska effekter, minskad intraokulär spänning, antiemetisk effekt på kräkningar orsakade av cellgiftsbehandlingar samt muskelavslappnande egenskaper på flera tillstånd, såsom multipel skleros, ryggradsskador och rörelsestörningar.
Många människor använder det i rekreationssyfte nuförtiden. Faktum är att det är den mest konsumerade illegala drogen i världen. Det är oroande eftersom omotivationssyndrom lättare manifesterar sig hos människor som använder cannabis under en längre tidsperiod.
Hur kan vi definiera omotivationssyndrom?
Omotivationssyndrom definieras av ett tillstånd av passivitet och likgiltighet karaktäriserat av generella kognitiva, interpersonella och sociala oförmågor. Dessutom är det kopplat till utdragen användning av cannabis (kronisk THC-förgiftning).
Även om en individ slutar konsumera marijuana kan denne fortfarande påverkas av de här symptomen av syndromet. Personen känner ingen önskan att göra någonting, befinner sig i ett tillstånd av konstant anhedoni och har ingen motivation eller entusiasm. Dessutom saknar denne generellt intresse och är apatisk inför allt.
Motivation är intresset att tillfredsställa ett specifikt behov vilket skapar en impuls till att utföra ett beteende som kommer att resultera i sagd tillfredsställelse. Motivation är nyckelingrediensen till aktivering och upprätthållande av beteendet.
Att konsumera cannabis ökar sannolikheten att motivationen till att utföra vilken uppgift som helst (förutom konsumtionen i sig) kommer att försvinna eller förlora sin styrka. Tillfredsställelsen av att konsumera cannabis blir mycket större än allt annat (arbete, interpersonella relationer, fritid, förhållanden osv). Individen börjar skjuta upp alla andra aktiviteter.
Effekten av långvarig cannabiskonsumtion
När människor har konsumerat drogen under längre tid, blir konsumtionen av den högsta prioritet. De börjar behandla den som ett grundläggande behov och åsidosätter de verkliga basbehoven. I grund och botten kretsar alltså deras liv runt substansen och ingenting annat betyder något längre.
All annan stimulans försvagas på grund av hur tillfredsställd och avslappnad individen känner sig när denne konsumerar drogen. Som en konsekvens får det all annan motivation att verka irrelevant. Kontinuerlig konsumtion av substanser producerar kognitiv försämring. Det spelar ingen roll om personen avbryter konsumtionen, vissa symptom kan kvarstå under långa tidsperioder, om inte för alltid.
Förhållandet mellan marijuana och omotivationssyndrom kan verka uppenbar. Forskare måste dock fortfarande bevisa att cannabis är den huvudsakliga orsaken till det här tillståndet. Vi vill dock understryka att all information tyder på att det är den huvudsakliga utlösaren.
“Droganvändning är slöseri med tid. Det förstör ditt minne och självrespekt, och allt som har att göra med din självkänsla.”
-Kurt Cobain-
Tecken på och symptom hos omotivationssyndrom
Ett av symptomen på omotivationssyndrom är emotionell apati, vilket består av:
- Oförmåga att avsluta uppgifter.
- Oförmåga att utvärdera konsekvenserna av framtida handlingar.
- Ointresse.
- Passivitet.
- Svårigheter att koncentrera sig och vara uppmärksam.
- Förändringar i minnet.
- Likgiltighet inför saker man brukade bry sig om.
- Brist på introspektion (individen är inte medveten om sitt mentala tillstånd).
- Förseningar i fullbordandet av uppgifter.
- Ointresse för framtiden.
- Ointresse för att utföra grundliga och långvariga aktiviteter.
- Brist på motivation.
- Ointresse för personlig hygien.
- Sexuellt ointresse.
- Försämrade reflexer.
- Sårbarhet: blir lättare frustrerad.
- Långsamma rörelser.
På en kognitiv nivå orsakar de producerade symptomen av kronisk cannabiskonsumtion en förändring i de exekutiva funktionerna. Detta påverkar eller leder till:
- Förväntningar och etablerande av mål.
- Planerande.
- Hämmad respons.
- Att välja rätt beteende enligt kontexten.
- Organisation av tid och rum. Spatial förmåga.
- Beslutsfattande.
- Arbetsminne.
På en social nivå leder de nämnda symptomen till färre interaktioner med andra människor. Brukaren förlorar sitt intresse i att delta i sociala situationer och aktiviteter av alla slag. Istället framstår personen som apatisk och passiv. Detta påverkar således direkt dennes sociala stöd. All denna symptomatologi kan producera:
- Låg akademisk prestation och/eller arbetsprestation på grund av inlärningssvårigheter.
- Social isolering på grund av färre interaktioner med andra människor.
- Brist på framtidsplaner.
- Benägenhet att bli inblandad i konflikter med myndigheter.
- Brist på kort- och långsiktiga mål.
“Svaghet i attityden blir en svaghet hos karaktären.”
Hur kan man behandla omotivationssyndrom?
Behandlingens huvudsakliga mål är att progressivt minska konsumtionen av cannabis. Individens tillstånd kommer nämligen inte att förbättras om denne fortsätter att konsumera marijuana under sin rehabilitering. Psykoterapeutiskt arbete kan hjälpa brukaren att överkomma det här beroendet och få tillbaka livet på rätt spår. En expert kommer också att kunna skriva ut psykotropiska mediciner om det behövs.
De främsta behandlingarna är SSRI-preparat (antidepressiva) och kognitiv beteendeterapi för att uppmuntra personen att återuppta sina dagliga aktiviteter, förbättra förhållandena med familjemedlemmar och komma ur sitt apatiska mentala tillstånd.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Bobes, J., & Calafat, A. (2000). De la neurolobiología a la psicosociología del uso-abuso del cannabis. Adicciones, 12(5), 7-17.
- Gutiérrez-Rojas, L., Irala, J. D., & Martínez-González, M. A. (2006). Efectos del cannabis sobre la salud mental en jóvenes consumidores.
- Tziraki, S. (2012). Trastornos mentales y afectación neuropsicológica relacionados con el uso crónico de cannabis. Rev Neurol, 54(12), 750-760.