Ortorexi: en fixering vid nyttig mat
Din läkare har förmodligen sagt åt dig att välja livsmedel med lågt innehåll av mättade fetter, kolesterol, salt och socker. Att bli besatt av detta och fixera sig på varje tugga du stoppar i munnen är en “ny” ätstörning som kallas ortorexi. Den kan dölja en underliggande psykisk störning utöver att vara ohälsosam.
I dessa fall är det svåraste att identifiera symptomen. Personer som har den ser normalt sett hälsosamma ut. Svårigheten är att säga när de går över gränsen för vad som är en god vana till en dålig. Så frågan är, var går denna gräns?
Vad är en hälsosam kost?
Att äta hälsosamt är att ha en komplett, varierad och balanserad kost. Det finns ingen mat som innehåller alla näringsämnen som kroppen behöver. Det är därför det är så viktigt att inkludera alla olika livsmedelsgrupper i våra rätter (frukt, grönsaker, spannmål, kött eller annat protein etc). De är alla essentiella och vi måste äta de mängder som våra kroppar behöver.
Av den här anledningen är det väldigt hälsosamt att äta en varierad kost och försöka inkludera lite av varje. På så sätt kan du erbjuda din kropp den energi den behöver för det dagliga livet och för att fungera optimalt.
Hur kan hälsosam kost vara ohälsosam?
Allt som går till en extrem är farligt. I det här fallet kan någonting bra som att äta hälsosamt bli till en besatthet och därmed vara skadligt om hela ditt liv kretsar kring detta. Ortorexi är det här beteendets namn. Det upptäcktes år 2000 även om många än idag inte känner till det.
Vid den här beteendestörningen utvecklar människor extremt rigida matvanor för att kontrollera de näringsmässiga komponenter de får i sig samt demoniserar viss mat. Människor med ortorexi kan enbart äta ekologiskt producerad mat: inga GMO, kemiska substanser eller olika former av bekämpningsmedel. De äter enbart “naturlig” mat utan konserveringsmedel, socker och fett.
Till exempel kommer personer med ortorexi inte att vilja äta bacon eftersom de kan se de vita fettbitarna. De kanske inte heller äter en grönsakssoppa om de får veta att grönsakerna inte är ekologiskt odlade.
Världshälsoorganisationen (WHO) erkänner inte störningen som en sjukdom, men den har en påverkan på en människas fysiska och psykiska välmående. Studier har visat att det bakom den här besatta petigheten vanligtvis finns en psykisk sjukdom.
Allvarliga hälsorisker
Ätstörningar är normalt sett progressiva. Till en början kanske de drabbade börjar undvika vissa produkter. Sedan, när störningen utvecklas, kommer de sakta men säkert att eliminera nödvändiga näringsämnen från sin kost. Detta om de har svårt att hitta vissa näringsämnesgrupper ekologiskt producerade.
De ställer ökade krav och blir rigida när det gäller allt som har med mat att göra. De eliminerar livsmedelsgrupper och ersätter dem normalt sett inte med andra, vilket i långa loppet leder till näringsbrist. Om fallet är allvarligt och deras besatthet inte kontrolleras är det troligt att de kommer att drabbas av undernäring.
Som ett resultat av att inte äta tillräckligt upplever de trötthet och utmattning och blir lättare sjuka. Deras immunförsvar komprometteras på grund av den låga natriumhalten likväl som reduceringen av blodplättar samt de vita och röda blodkropparna. Förutom dessa fysiologiska konsekvenser har de fysiskt sett höga dopamin- och låga serotoninnivåer, vilket ger dem ångest med överdriven eufori.
Hur kan man upptäcka en ätstörning?
Vanliga människor med ortorexi spenderar timmar med att planera sina mål i detalj. De analyserar allt de intar och undviker att äta mat som inte accepteras enligt deras strikta regler. Dessutom känner de sig väldigt skyldiga ifall de av någon anledning inte kan hålla sig till sin diet.
De har en tendens att isolera sig socialt. Att inte veta vad som finns i rätterna på restauranger hindrar dem från att äta ute. Därför lagar de alltid maten själva, för att slippa uppleva bristen på kontroll.
Det är svårt för dem att njuta av mat. Deras fokus ligger mer på kvaliteten av vad de äter än på konsistensen, lukten och smaken. De som lider av ortorexi kämpar med att erkänna att de har ett problem. Anledningen är att en “hälsosam livsstil” är socialt accepterad.
Den psykologiska profilen på människor med ortorexi
Människor som är benägna att utveckla fixa idéer eller besatthet har vanligtvis väldigt speciella karaktärsdrag. De som är besatta av hur mycket eller hur lite de äter har också en tendens att behöva ha stor kontroll över andra områden i sina liv.
Denna besatthet av kontroll leder ofta till ångest. Och människor hanterar ångest på olika sätt: ett av de mest klassiska är “attackera kylskåpet”.
Dessutom tillämpar de en överdriven perfektionism på alla aspekter av sina liv (arbete, familj, socialt liv) ackompanjerat av höga ångestnivåer. Deras vänner och bekanta beskriver dem som strikta, känsliga och oflexibla människor som är besatta av att följa sina regler.
Hur ortorexi relaterar till klassiska ätstörningar
Tillagt riskerna ovan är sanningen den att ortorexi kan vara en inkörsport till andra ätstörningar såsom anorexia. Även om de är nära relaterade så är skillnaderna uppenbara.
Människor med anorexia är rädda för att gå upp i vikt och deras kroppsliga självuppfattning förändras. Därför är de inte besatta av produkternas ekologiska ursprung utan snarare av mängden kalorier och fett som de innehåller.
Att upprätthålla en hälsosam kost är bra för dig; det är sant. Det kan få dig att behålla en hälsosam vikt för din längd, kontrollera dina kolesterolnivåer och förebygga uppkomst av vissa hjärt-kärlsjukdomar. Dessa fördelar kan dock gå förlorade när kontrollen över maten blir till en besatthet.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Bartrina Aranceta, J. (2007). Ortorexia o la obsesion por la dieta saludable. Archivos Latinoamericanos de Nutricion.
- Muñoz Sánchez, R., & Martínez Moreno, A. (2007). Ortorexia y vigorexia: ¿nuevos trastornos de la conducta alimentaria? Trastornos de La Conducta Alimentaria. https://doi.org/10.1016/S0211-3449(07)74692-1
