Theory of mind: grunden till empati
Theory of mind (ToM) är förmågan att skilja på ditt eget och andra personers medvetande. Det tillåter dig att tolka och förutsäga någons beteende genom det mentala tillstånd du tillskriver dem. Ett mentalt tillstånd kan inkludera tankar, känslor, uppfattningar, önskningar osv.
Överväg följande exempel: föreställ dig att du tittar ut genom fönstret och ser grannen lämna sitt hus. När han har kommit ett par steg börjar han känna efter i fickorna, vänder och går tillbaka. Du skulle förmodligen inte ha några svårigheter att förstå hans beteende – han glömde uppenbarligen något.
Detta är möjligt eftersom du är kapabel att sätta dig in i hans medvetande och tolka hans beteende. Inom psykologin är den här förmågan inkluderad under fenomenet som kallas theory of mind.
Theory of mind – ett konceptuellt system
Theory of mind kommer från konstruktivismen, som ser människorna som forskare som skapar intuitiva teorier om verkligheten baserat på koncept. Därför utgår ToM från grunden att alla uppfattningar och idéer om medvetande bildar ett enormt konceptuellt system. Ett konceptuellt system är något som definieras av ett nätverk av relaterade koncept mer än en explicit definition.
Det finns två grundläggande principer att förstå om detta konceptuella system:
- Det är tolkningsbart – vi använder koncept för att representera mentala tillstånd och bygger en verklighet runt den informationen.
- Det är inferentiellt – de logiska förhållandena mellan koncept tillåter oss att förklara och förutsäga framtiden genom orsak och verkan.
Därför kan vi definiera theory of mind som ett kognitivt system som hanterar, tolkar och förutsäger beteende med stöd av konceptuella system och förmåga att dra slutsatser. Den här definitionen föreslår att medvetandet är en förmedlare mellan uppfattningen och agerandet. Om du kan representera någons medvetande i ditt medvetande, kan du dechiffrera personens beteende.
Medvetandet förmedlar beteende
Men detta understryker frågan om hur medvetandet förmedlar mellan uppfattningsförmågan och handlingen. Hur drar vi slutsatser om vad som pågår i andra människors medvetande? Det är viktigt att besvara dessa frågor för att förstå hur vi kan förutsäga andra människors beteende enbart genom att gissa deras tankar. Psykologen Rivière och hans team utvecklade en översiktlig teori för att förklara detta.
Enligt Rivière och hans kollegor börjar allt med uppfattningsförmågan genom vilka vi formar uppfattningar om verkligheten. Tillsammans med vår utbildningsrelaterade och biologiska bakgrund skapar dessa olika begär. Dessa förändrar i sin tur våra intentioner för att få dem att gå i uppfyllelse. Detta interagerande mellan uppfattning och begär ger upphov till en serie beteenden som har som mål att tillfredsställa begären.
Begränsningen av den här modellen är att den är för förenklad för att förklara beteendens verklighet. Men du måste egentligen inte se det ur en vetenskaplig synvinkel. Vi är ute efter att få veta hur hjärnan resonerar och inte vad som egentligen händer. Det verkar dock, enligt den här teorin, som om hjärnan använder denna modell för att tolka och förutsäga sitt eget och andra människors beteende. Den kanske saknar precision, vilket innebär att det inte alltid blir rätt, men det är den genväg som är mest korrekt.
Hur utvecklas ToM?
Vi föds inte med ett utvecklat theory of mind, men vi föds med potentialen för det. Det kommer förinstallerat i hjärnan, men det behöver rätt stimulans under viktiga utvecklingsperioder för att det ska fungera till fullo.
Åldern då ToM vanligtvis utvecklas är mellan 4 och 5 års ålder, då barn börjar förstå att andra kan ha olika uppfattningar. Det utvecklas inte innan eftersom barnet först måste utveckla förmågan att förstå två fundamentala koncept:
- Begär och uppfattningar – barnet måste förstå att en persons beteende är styrt av dennes begär och uppfattningar. Det måste också lära sig att uppfattningar kan vara felaktiga och att man inte måste tillfredsställa begär.
- Människor ser en objektiv verklighet ur ett subjektivt perspektiv – barnet måste förstå att beteende styrs av en subjektiv värdering av verkligheten. Då kommer det vara kapabelt att förstå förekomsten av falska föreställningar och erhålla förnuft av det.
Även när theory of mind är fullt utvecklat förblir det inte en passiv process. Det är en förmåga som influerar utvecklingen av andra viktiga förmågor, såsom empati. När ett barn börjar förstå andra människors uppfattningar och begär kan det börja sätta sig själv i samma situation.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Carlson, S. M., Koenig, M. A., & Harms, M. B. (2013). Theory of mind. Wiley Interdisciplinary Reviews: Cognitive Science. https://doi.org/10.1002/wcs.1232
- Gallagher, H. L., & Frith, C. D. (2003). Functional imaging of ‘theory of mind.’ Trends in Cognitive Sciences. https://doi.org/10.1016/S1364-6613(02)00025-6
- Anderson, J. R., Bothell, D., Byrne, M. D., Douglass, S., Lebiere, C., & Qin, Y. (2004). An integrated theory of the mind. Psychological Review. https://doi.org/10.1037/0033-295X.111.4.1036