Vikten av psykologiskt stöd för våra sjukvårdsanställda

26 maj, 2020
Många av våra sjukvårdsanställda arbetar utan tillräcklig skyddsutrustning. De utsätts för en enorm psykisk vånda, långa arbetspass och traumatiska upplevelser som de aldrig kommer att glömma. Därför är det av största betydelse att de får psykologiskt stöd för att bättre kunna bemöta den bistra verkligheten.

Psykologiskt stöd för våra sjukvårdsanställda är absolut nödvändigt. För de som kämpar i fronten i detta “krig” mot coronaviruset saknar nödvändiga resurser, är ständigt utsatta för sjukdomen och måste utstå långa arbetspass under påfrestande förhållanden.

Dessutom blir de tvungna att hantera det allra svåraste: känslan av maktlöshet inför alla liv som går förlorade. Det känslomässiga priset är ofantligt och en situation som denna lämnar såväl kortsiktiga som långsiktiga spår.

Så är läget i flera länder runt om i världen. Läkare, sjuksköterskor, assistenter och annan vårdpersonal har beredskap för en rad olika händelser, även nödsituationer. De vet hur de ska agera vid olyckor och bränder och i samband med tragedier som vållas av terrorism eller naturkatastrofer, i form av orkaner eller översvämningar.

Men coronaviruset var något ingen av oss var förberedd på. Alla blev överraskade. Termer som “pandemi” var något som tillhörde det förflutna, något som ingen kunde ha förutsett. Det var något som inte hörde hemma i vårt moderna samhälle. Detta perfekta, avancerade och industrialiserade samhälle.

Trots detta dök viruset upp. Och våra vårdgivare konfronteras med något okänt som ofta står utom deras kontroll. Men istället för att ge upp fortsätter de att ge allt de har varje dag.

Hälsovårdsmyndigheter och fackföreningar för läkare och sjukskötare varnar att denna pandemi kommer att få allvarliga konsekvenser för vårdpersonalen, i synnerhet på lång sikt. Den känslomässiga överbelastningen kan leda till posttraumatiskt stressyndrom i framtiden.

Vi ser dem utföra sina jobb med obestridlig professionalitet. Men det är också vanligt, och fullkomligt förståeligt, att de av och till överväldigas av stress och brister i gråt.

Våra sjukvårdsanställda har inte adekvat skyddsutrustning

Vi måste satsa på att ge psykologiskt stöd för våra sjukvårdsanställda

Pensionerade läkare har i många länder återgått till sina arbeten. Läkar- och sjuksköterskestuderande som går de sista åren på sina utbildningar ställs inför det som förmodligen kommer att bli deras svåraste och mest komplexa livsuppgift.

Vi upplever en exceptionell situation och det är bara de vårdanställda själva som vet hur de ska kunna klara sig från dag till dag. Det är väsentligt med psykologiskt stöd för våra sjukvårdsanställda av två huvudsakliga skäl.

Först och främst för att de ska kunna hantera sina dagliga liv lite bättre. För det andra för att minska de psykologiska återverkningar som kommer att följa dem. Varje liv som går förlorat, varje erfarenhet de genomlevt, varje fruktan de känt och varje gång deras ansträngningar inte räckt till för att rädda någon. Allt detta kostar på.

Vilka effekter har covid-19-pandemin på sjukvården?

Varje kväll när klockan slår åtta samlas människor runt om i världen vid sina fönster och på sina balkonger för att hylla sina vårdgivare. Det är allt vi kan göra för dem: stanna hemma för att begränsa smittspridningen och på avstånd uttrycka vår kärlek och beundran. Emellertid är vi inte alltid medvetna om vad de egentligen genomlider.

Deras arbetsdag består av:

  • Brist på personlig skyddsutrustning (PSU).
  • Ett stort antal patienter och svårigheter med att ta hand om alla.
  • Under SARS-epidemin i början av 2000-talet representerade vårdanställda en femtedel av de smittade i världen. Under den nuvarande epidemin har denna siffra redan överträffats.
  • En hög exponeringsnivå.
  • Rädslan att bli smittad som blir än värre av rädslan att smitta familjemedlemmar. När de kommer hem måste de alltid ta av sig sina kläder och duscha för att förhindra sina närstående från att smittas.
  • De är ofta tvungna att fatta raska och hjärtskärande beslut. Som t.ex. att bestämma vem som ska läggas i respirator beroende på patientens ålder.
  • Stressen, det känslomässiga lidandet och ångestnivåerna är förkrossande.
Många vårdgivare arbetar under påfrestande förhållanden

Vilken typ av strategier kan hjälpa dem?

Det är viktigt med psykologiskt stöd för våra sjukvårdsanställda och de behöver den genast. De ingripanden och strategier vi bör inrikta oss på är:

  • Först och främst behöver vi förvissa oss om våra vårdanställdas säkerhet. Det skapar ångest att inte ha tillgång till nödvändig och adekvat utrustning.
  • Vi måste utveckla adekvata organisatoriska strategier. Syftet är att förhindra överdrivet långa arbetspass och att ge dem utrymme och korta raster under dagen, utöver att se till att de får rätt näring.
  • Varje vårdanställd måste veta sina gränser. Alla är inte lika och alla hanterar inte olika situationer på samma sätt. Att vara mentalt och emotionellt utmattade under ett arbetsskift kan få sjukvårdsanställda att begå misstag, vilket de inte kan tillåta sig. Därför måste de kunna be om hjälp när de känner sig överväldigade eller slutkörda.
  • När vårdgivarna kommer hem från sina arbeten måste de ha chans att psykiskt ladda om. Med andra ord måste de så gott det går kunna lämna bakom sig sina erfarenheter på sjukhuset och fokusera på avkopplande fritidsaktiviteter hemma.

Psykologiskt stöd för våra sjukvårdsanställda är att tillåta dem känslomässigt utlopp

  • Det bör finnas en plats där de vårdanställda kan få utlopp för sina känslor och ha möjligheten att träffa kollegor. De måste ha en terapeutisk miljö där de kan berätta om sina upplevelser, uttrycka sin ångest, dela sina tårar och få stöttning.
  • Det är nödvändigt att skapa ett protokoll. Våra sjukvårdsanställda behöver psykologisk omsorg för att kunna hantera allt de upplever vecka efter vecka. Detta är en strategi som är viktig för att förhindra att de utvecklar posttraumatiskt stressyndrom när allt detta är över. Antalet depressioner förknippande med den nuvarande krisen kommer att stiga mycket i framtiden om vi inte gör något åt det nu.
Psykologiskt stöd för våra sjukvårdsanställda är att ge vårdgivare möjlighet att återhämta sig under stressiga arbetspass

Sammanfattningsvis kan vi konstatera att läkare, sjuksköterskor, assistenter och renhållningspersonal på våra vårdinrättningar står i främsta ledet i denna kamp. Vi måste utrusta dem med rätt verktyg. En del av dessa är fysiska, andra är psykologiska. Just nu upplever de dramatiska situationer som de knappt har tid att bearbeta. Om de inte får möjlighet att göra det kan konsekvenserna bli mycket allvarliga.

Låt oss ta hand om dem som räddar oss. Låt oss stödja våra sanna hjältar.