Exempel på coronaviruskrisens psykologiska effekter

21 maj, 2020
Samtidigt som du måste göra allt du kan för att skydda dig mot COVID-19 är det också viktigt att du sköter om din psykiska hälsa. I krissituationen som nu råder måste du därför vara medveten om coronavirusets psykologiska konsekvenser, så att du är förberedd på dem.

Hälso- och sjukvårdsinstitutioner och statliga organisationer ger oss löpande information om olika åtgärder vi bör vidta för att skydda oss mot framfarten av COVID-19. Men en sak man inte talar så mycket om är coronaviruskrisens psykologiska effekter. För visst kan sådana faktorer som social isolering, hemkarantän och ovisshet inverka på vår mentala hälsa.

Dessutom finns det ytterligare en kritisk faktor som vi inte tar med i beräkningen. Tusentals människor med depression och ångeststörningar upplever att den nuvarande situationen bidrar till en försämring av deras tillstånd.

Därför är det viktigt att erbjuda dem hjälp och stödstrategier, så att de känner sig stöttade och omhändertagna under sin isolering.

Det är uppenbart att vi aldrig tidigare har stått inför en liknande situation. Men detta får inte leda till att vi bryter samman. Tvärtom, faktiskt. Vi måste fortsätta att aktivt försvara oss mot såväl coronaviruset som dess ”biverkningar” (irrationellt beteende, ogrundad rädsla osv.).

I varje familj, i den tysthet som råder i varje hus eller rum, är vi tvungna att reagera och skapa hjälpande broar och band, så att vårt psyke inte sviker oss och gör lidandet värre.

Därför rekommenderar vi att du skaffar dig kunskap om de psykologiska konsekvenser som den här typen av kriser kan få.

Hemkarantän kan vara särskilt svårt för utsatta människor

Sju av coronaviruskrisens psykologiska effekter som du bör känna till

Den vetenskapliga tidskriften The Lancet publicerade nyligen en studie om coronavirusets psykologiska efterverkningar. Vid genomförandet av undersökningen tog experterna även fasta på andra jämförbara situationer (utan jämförliga effekter, givetvis). En av dessa var t.ex. den karantän som infördes i flera städer i Kanada till följd av SARS-utbrottet 2003.

Befolkningen hölls isolerad i tio dagar och psykologer tog tillfället i akt för att analysera effekterna av den här sortens situation. Utifrån denna information och observationer som gjorts i det nuvarande läget kan vi förmoda att coronaviruskrisens psykologiska effekter kommer att bli följande:

1. Isolering under mer än 10 dagar ger upphov till stress

En av de åtgärder vi vidtar för att sätta stopp för coronaviruset och även för att ta oss igenom själva sjukdomen (när symtomen är milda) är att inrätta en karantän.

Den karantänperiod som för närvarande gäller i många länder är 15 dagar. Men en sak som forskarna i denna studie, Dr. Samantha Brooks och Dr. Rebecca Webster vid King’s College i London, upptäckte var att vår mentala hälsa börjar bli lidande efter 10 dagar.

Från och med den 11:e dagen uppstår stress, nervositet och ängslan. Så om man påtvingas restriktioner som varar mer än 15 dagar skulle konsekvenserna bli mycket mer komplexa och besvärliga att hantera för de flesta människor.

2. Fruktan för sjukdomen kan bli irrationell

En av de mest uppenbara psykologiska effekterna av coronaviruset är rädslan att bli smittad. När en epidemi eller pandemi drar ut på tiden har det mänskliga sinnet en tendens att utveckla en irrationell rädsla.

Det spelar ingen roll att vi har tillförlitlig information. Det har ingen betydelse att vi blivit varnade om lämpliga säkerhetsåtgärder (handtvättning, fysiskt avstånd på minst en meter…). Efterhand utvecklar vi en ogrundad rädsla.

En irrationell rädsla som kan uppstå är att infektionen även skulle kunna orsakas av den mat vi äter eller att våra husdjur skulle vara smittbärare. Detta är extrema situationer som vi bör undvika tänka på.

3. Leda och frustration är bland coronaviruskrisens psykologiska effekter

Det är obestridligt. I ett läge där våra sociala interaktioner är begränsade, där tystnaden råder på våra gator och där vi tvingas hålla oss instängda i våra hem, går det inte att komma ifrån att ledans demoner snart infinner sig.

Du vet att du kan bekämpa detta på många olika sätt. Men allt eftersom dagarna går och ovissheten ökar, så bubblar frustration upp till ytan. Det att inte kunna bibehålla sin livsstil och rörelsefrihet ger upphov till mer komplexa och problematiska känslor.

4. Bristen på basvaror och panikköp

När det rör sig om en epidemi eller pandemi agerar sinnet ofta impulsivt. Ett resultat av detta är panikköp.

Har du hört talas om Abraham Maslows klassiska pyramid av grundläggande behov? Längst ned finner man mat och basvaror, som är de främsta behov som människor måste få tillgodosedda för att må bra.

I situationer där du känner dig osäker fokuserar din hjärna sin uppmärksamhet på denna prioritet: att du inte ska gå miste om dessa basförnödenheter.

Det spelar ingen roll att mataffärerna inte har några försörjningsproblem. Och det spelar ingen roll att apoteken inte håller på att sälja slut på sina läkemedel. Ditt sinne kan ändå försöka få dig att tro att du kommer att bli utan dessa saker och att du måste skynda dig ut och få tag på dem.

5. Misstro: De undanhåller information från oss!

En annan av coronaviruskrisens psykologiska effekter är en misstro mot auktoritativa källor: hälso- och sjukvårdsinstitutioner, politiker, forskare and andra experter. Det kommer en punkt under dessa kriser och ovissa tider då det mänskliga sinnet kopplar bort och utvecklar misstänksamhet.

Detta blev tydligt under SARS-krisen 2003. Hur? Jo, ibland tillhandahöll myndigheterna motsägelsefull information. Andra gånger saknades det samordning mellan olika representanter för regering, hälsomyndigheter och andra behöriga organ.

Det är viktigt att komma ihåg att detta är en ovanlig händelse och att vi aldrig tidigare stått inför något liknande.

Vi måste också tänka på att denna fiende, COVID-19, är okänd, precis som SARS var på sin tid. Myndigheterna reagerar på grundval av händelser och behov. En allmän misstro är den värsta fienden under dessa förhållanden. Konspirationsteorier börjar florera, vilket inte hjälper utan tvärtom försämrar situationen.

6. Människor med psykologiska störningar kan må sämre

Vi började med att poängtera detta. Den mest utsatta befolkningen, människor som lider av depression, fobier, generell ångest och tvångssyndrom kan drabbas särskilt hårt under dessa omständigheter. Det är oerhört viktigt att de känner sig stöttade och inte är tvungna att tillbringa dagarna i isolering.

Social isolering har stor inverkan på vår psykiska hälsa

7. Den värsta av alla fienden: negativa tankar

Det finns en uppenbar och ytterst farlig faktor när vi diskuterar coronaviruskrisens psykologiska effekter: negativa tankar. Det är den typen av tankar som bygger på rädsla och katastrofiering. Som när dina tankar säger dig att du kommer att förlora ditt jobb, att inget kommer att vara som förut, att du kommer att bli smittad, att någon du älskar kommer att dö och att ekonomin kommer att kollapsa.

Försök att undvika de här tankegångarna. Istället för att hjälpa dig kommer de att förvirra ditt sinne och ta fram dina värsta sidor. Så sköt om din hälsa, följ råden om förebyggande åtgärder och, viktigast av allt, vårda din psykiska hälsa.

I kristider bör vi behålla vårt lugn och skapa band. Vi sitter alla i samma båt, så låt oss hjälpa varandra att ta oss ur den här situationen, som i sinom tid kommer att passera.

  • Brooks, S. K., Webster, R. K., Smith, L. E., Woodland, L., Wessely, S., Neil Greenberg, Fm., … James Rubin, G. (2020). The psychological impact of quarantine and how to reduce it: Rapid review of the evidence. The Lancet6736(20). https://doi.org/10.1016/S0140-6736(20)30460-8